med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
Inledning
En väl fungerande offentlig upphandling är av stor betydelse för sam-
hällsekonomin. Staten, lanstingen, kommunerna och deras bolag köper
varje år varor och tjänster för ett belopp i storleksordningen 400
miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 23 procent av Sveriges BNP.
Det spelar självfallet stor roll hur så stora belopp används, både för
näringslivet och skattebetalarna. För de offentliga organ som gör
upphandlingarna är upphandlingen ett verktyg för att använda offentliga
medel på bästa sätt genom att tillvarata konkurrensen på marknaden. För
företagen är en väl fungerande offentlig upphandling en viktig marknad
som bidrar till att näringslivet kan utvecklas. Marknaden utvecklas efter
krav från konsumenter och kunder. Staten, landstingen och kommunerna
är också kunder. Genom sin storlek är därför de krav som ställs vid
offentlig upphandling betydelsefulla för näringslivets utveckling.
För Centerpartiet finns det ingen motsättning mellan att göra en affärs-
mässig upphandling och att ställa miljökrav vid en upphandling. Vi anser
därför att den offentliga upphandlingen ska kunna användas som ett
instrument för att uppnå andra samhällspolitiska mål, t ex miljömål. De som
anser att det finns en motsättning mellan affärsmässighet och miljökrav vid
upphandling menar uppenbarligen att företag, som exempelvis ABB, inte
agerar på ett affärsmässigt sätt då de inför miljöledningssystem i sina bolag
och ställer miljökrav på sina leverantörer. För Centerpartiet är det främman-
de att kringskära offentliga organs möjlighet att göra upphandlingar på ett
sätt som betraktas som rationellt och affärsmässigt i det privata näringslivet.
Effektivare offentlig upphandling
Merparten av alla upphandlingar som görs av regering, riksdag, statliga
myndigheter, landsting, kommuner och offentligt ägda företag regleras
sedan 1994 i lagen om offentlig upphandling (LOU). Det har länge varit
känt att det finns problem med den offentliga upphandlingen. Det är
exempelvis många bolag som ägs av stat, landsting eller kommuner som
bryter mot lagen om offentlig upphandling genom att inte ta in anbud
innan de köper varor och tjänster. Enligt en undersökning som gjorts av
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) gjorde en femtedel av alla
bolag som ägs av kommuner och landsting under 1997 inte någon
upphandling alls, trots att de köpt varor och tjänster för totalt 4,5
miljarder kronor. Förutom att dessa bolag bryter mot lagen innebär de
uteblivna upphandlingarna med all sannolikhet att bolagen betalar för
mycket för de varor och tjänster man köper. Orsaken till att LOU inte
följs fullt ut kan bero på att lagen uppfattas som snårig och därför svår att
tillämpa, men också på att lagen saknar sanktionsmöjligheter. LOU är en
tandlös lag eftersom brott mot den inte faller under allmänt åtal. Det
värsta som kan hända ett kommunalt bolag som låter bli att begära in
anbud inför ett köp är att ett förbigånget företag kan stämma bolaget eller
kommunen i ett civilmål. Men ytterst få gör det.
Föreliggande proposition tar upp vissa förslag som presenterats av den
parlamentariskt sammansatta upphandlingskommittén i delbetänkandet
"Effektivare offentlig upphandling - för fortsatt välfärd, trygghet och
tillväxt" (SOU 1999:139). Det uppdrag som låg till grund för delbetänkandet
var
1. att se över behovet av statlig tillsyn över den offentliga
upphandlingen
2. att göra en översyn av reglerna i 6 kap. LOU
3. att göra en översyn av bestämmelserna om skadestånd samt
4. att beakta Branschsaneringsutredningens förslag med betydelse för
upphandling under tröskelvärdena.
Samtliga dessa punkter är inriktade på de problem som upplevs som mest
betydelsefulla: att lagen är snårig och behöver förenklas och att lagen är
tandlös och behöver få muskler. Centerpartiet anser att de förslag som
Upphandlingskommittén ger i delbetänkandet som rör tillsyn över den
offentliga upphandlingen samt möjligheterna till skadestånd vid
överträdelse var de mest betydelsefulla (punkt 1 och 3). Dessa förslag
behandlas inte i propositionen, utan hänskjuts till ytterligare beredning.
Istället tar man upp vissa mindre punkter utan några samband samt
missar möjligheten att förenkla reglerna i 6 kap. Resultatet av detta är att
regeringen blundar för de tunga förslag som Upphandlingskommittén
lagt i sitt delbetänkande samtidigt som man låser den framtida
beredningen genom att exempelvis slå fast att upphandling under
tröskelvärdena bör vara lagreglerade i 6 kap. LOU. Centerpartiet anser
att regeringens förfarande gentemot Upphandlingskommittén är osmidigt
då kommittén ska lämna sitt slutbetänkande redan till årsskiftet. Vi anser
att samtliga förändringar i lagen om offentlig upphandling och
tillämpningen av lagen bör behandlas vid ett och samma tillfälle.
Riksdagen bör besluta om att avslå den föreliggande propositionen och
uppdra åt regeringen att återkomma med ett helhetsförslag där Upphand-
lingskommitténs slutbetänkande kan beaktas.
Upphandling under tröskelvärdena
Upphandlingsreglerna i LOU uppfattas i allmänhet som snåriga. Enklare
regler efterlyses. EU:s direktiv gäller upphandlingar över tröskelvärdena.
Sverige valde emellertid att, när LOU infördes, också föra in
upphandling under tröskelvärdena i LOU, 6 kap., vilket inte skett i övriga
EU-länder. Centerpartiet ser inga större praktiska fördelar med samma
regelverk för små och stora inköp. I decentraliserade organisationer görs
upphandling i verksamheten oftast till lägre värden. Större
upphandlingar, över tröskelvärdena, sker med hjälp av central expertis.
Eftersom EU satt en nedre beloppsgräns för direktivstyrd upphandling
har man inte ansett att samma regler krävs, utan överlåtit åt varje land att
själv avgöra.
Centerpartiet anser att det är särskilt viktigt att göra det möjligt för små
och medelstora företag att delta i konkurrensen. Ett krångligt upphandlings-
förfarande kan avhålla dessa från att delta, eller de kan riskera att slås ut
p g a ofullständiga anbud. Riksdagen bör ge Upphandlingskommittén i
uppdrag att i sitt fortsatta arbete närmare utreda möjligheterna att upphand-
ling under tröskelvärdena regleras i särskild ordning, dock med iakttagande
av gemenskapsrättens grundläggande principer om likabehandling, transpa-
rens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet som följer av EG-fördraget.
Detta bör riksdagen besluta om.
Centerpartiet anser att inköp av närodlade livsmedel och övrig lokal
upphandling är positivt ur både ett lokalt företagarperspektiv och ur miljö-
hänseende. Lagen om offentlig upphandling kan dock försvåra möjligheterna
för småföretagare att sälja sina produkter och tjänster till den kommunala
sektorn. Upphandlingskommittén ska behandla frågan om möjligheter till
lokal upphandling. Centerpartiet vill i detta sammanhang understryka vikten
av att det utformas klara riktlinjer för hur en sådan upphandling kan ske utan
att konkurrensen sätts ur spel.
Elektronisk upphandling
Den föreliggande propositionen behandlar också elektronisk upphandling
över och under tröskelvärdena. Regeringens förslag är att "Upphandlande
enheter skall få möjlighet att tillåta att anbud lämnas inte bara skriftligen
utan också genom elektronisk överföring eller på annat sätt".
Centerpartiet anser att denna ambition är alltför låg.
Rationaliseringsvinsterna vid tillämpning av elektronisk upphandling är
stora och det vore dumt av den offentliga sektorn att inte ta del av dessa
vinster fullt ut. Det handlar om att offentlig sektor ska vara med och ta
del av den tillväxt och utveckling som sker i den nya ekonomin, inte bara
genom skatteintäkter utan också genom att rationalisera sin egen
verksamhet. För att ta del av rationaliseringsvinsterna måste offentlig
sektor sätta upp höga målsättningar när det gäller elektronisk
upphandling.
I den fortsatta utvecklingen av elektronisk upphandling inom den offent-
liga sektorn behövs ett gemensamt förhållningssätt. I dag byggs ett system
för informationshantering till, från och mellan myndigheter upp, kallat SHS
(spridnings- och hämtningssystem). I SHS-rådet ingår i dag ett drygt tiotal
olika myndigheter som på olika sätt ser fördelar i att använda en standardi-
serad hantering av elektroniska dokument. Systemet ger också möjlighet att
använda sig av elektroniska blanketter för att hämta information från
användare, vilket också skulle kunna göra en gemensam standard för inhämt-
ning av elektroniska anbud möjlig.
I Finland förbereds för närvarande lagstiftning som kommer att ålägga
myndigheter som har möjlighet att ta in information i elektronisk form. Ett
motsvarande krav bör ställas i Sverige, förslagsvis genom att alla upphand-
lande enheter vid utgången av 2003 ska ha implementerat SHS och
elektronisk upphandling. På sikt bör målet utsträckas till att upphandling i
stor utsträckning ska ske endast elektroniskt. För att detta ska vara möjligt
bör regeringen driva frågan inom ramen för det europeiska samarbetet. Vad
som ovan anförts om mål för elektronisk upphandling bör ges regeringen till
känna.
För att den elektroniska upphandlingen ska fungera rationellt bör det
finnas en gemensam handelsplats för all offentlig upphandling. Regeringen
skriver i propositionen att det inte är en statlig uppgift att driva databaser
för
att annonsera anbud, utan att det är upp till marknadskrafterna att utveckla
system som är attraktiva för de upphandlande enheterna och leverantörerna.
Centerpartiet delar inte denna uppfattning. Vi anser att det är viktigare med
en fungerande konkurrens om de anbud som annonseras ut än att ha
konkurrerande databaser där företagen inte kan ta del av alla anbud. En av
regeringen utsedd myndighet (förslagsvis NOU) bör därför ges i uppdrag att
skapa en gemensam handelsplats för all offentlig upphandling. De enskilda
myndigheternas förfrågningar bör publiceras såväl inom en egen databas som
på den gemensamma. Denna handelsplats bör länka vidare till en möjlighet
att lämna in elektroniska anbud via säker datakommunikation, förslagsvis via
SHS. För att garantera att anbuden är hemliga till dess att anbudstiden löpt ut
bör de därefter förvaras hos en av staten utsett betrodd tredje part, för att
sedan överföras elektroniskt till den upphandlande myndigheten.
Utöver att informationen publiceras bör ett uppdrag åläggas NUTEK att
arbeta vidare med att etablera elektronisk handel i små företag, inledningsvis
med inriktning att de ska kunna delta i elektronisk upphandling. Uppdraget
bör såväl innefatta kompetensutveckling och informationsarbete som
praktiskt arbete med att finna hård- och mjukvarulösningar som är
tillgängliga även för små entreprenörer. Vad som ovan anförts om gemensam
elektronisk handelsplats för all offentlig upphandling samt elektronisk handel
i små företag bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1999/2000:128 och
begär att regeringen återkommer med ett helhetsförslag där Upphand-
lingskommitténs slutbetänkande kan beaktas,
2. att riksdagen beslutar att ge Upphandlingskommittén i uppdrag
att i sitt fortsatta arbete närmare utreda möjligheterna att upphandling
under tröskelvärdena regleras i särskild ordning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mål för elektronisk upphandling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensam elektronisk handelsplats för all
offentlig upphandling samt elektronisk handel i små företag.