Propositionen
I propositionen föreslås att upphandlade enheter skall få möjlighet att tillåta att anbud och anbudsansökningar lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt. Regeringen föreslår också att telefonitjänster, oavsett värde, skall omfattas av upphandlingsreglerna. Vidare föreslås en ny upphandlingsform för upphandling under tröskelvärdena, urvalsupphandling, som innebär att alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud och att den upphandlade enheten bjuder in vissa av de sökande att lämna anbud. Slutligen föreslås att en enhet som använder förenklad upphandling - med några begränsade undantag - alltid skall annonsera upphandlingen i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller annonsera på annat sätt som leder till effektiv konkurrens. Vid urvalsupphandling skall enheten alltid annonsera ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig.
Bakgrund
Den totala offentliga upphandlingsvolymen uppgår till omkring 400 miljarder kronor per år. Det motsvarar drygt 23 procent av Sveriges BNP. Merparten av alla upphandlingar som görs av regering, riksdag, statliga myndigheter, kommuner och landsting och offentligt ägda företag regleras sedan 1994 i lagen om offentlig upphandling (LOU).
En särskild utredare fick i juni 1998 i uppdrag att utreda organisationen av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och vilken roll samt vilka uppgifter nämnden borde ha i framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av offentlig upphandling. Utredaren skulle även göra en översyn av bestäm- melserna i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. avser upphandlingar under tröskelvärdena. Utredaren skulle också se över bestämmelserna om skadestånd i 7 kap. 6 § LOU.
I maj 1999 övergick utredningen till att bli en parlamentariskt sammansatt kommitté - Upphandlingskommittén. Kommittén skulle enligt ett tilläggs- direktiv bl.a. bedöma vilka närmare avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördel- aktiga, behandla frågan om möjligheten att upphandla lokalt och analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in s.k. antidiskriminerings- klausuler.
I december 1999 lämnade Upphandlingskommittén ett delbetänkande - Effektivare offentlig upphandling - för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139). Upphandlingskommittén skall i slutet av året avlämna sitt slutbetänkande.
Statskontoret har på regeringens uppdrag sett över möjligheterna till elektronisk upphandling under de s.k. tröskelvärdena, d.v.s. i enlighet med de bestämmelser som finns i 6 kap. LOU. Statskontoret kom i november 1999 med rapporten Elektronisk upphandling under tröskelvärdena (1999:39).
Finansdepartementet har utrett om det är möjligt att införa elektronisk upphandling även för upphandlingar över tröskelvärdena. Förslag finns presenterade i promemorian Elektronisk upphandling över och under tröskel- värdena.
Regeringen tar nu upp vissa av Upphandlingskommitténs förslag samt Statskontorets och Finansdepartementets förslag om elektronisk upphand- ling. Regeringen beslöt i maj 2000 att inhämta yttrande från Lagrådet, och enligt regeringen har Lagrådets förslag i allt väsentligt följts.
Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling
Vi föreslår först och främst vissa övergripande tillägg i lagstiftningen i LOU.
Vidare konstaterar vi att några av Upphandlingskommitténs viktigare förslag i delbetänkandet saknas i propositionen. Detta gäller främst förslaget om en ny och starkare tillsynsmyndighet som tillförs nya befogenheter samt förslag som syftar till förbättrade möjligheter för förfördelade aktörer att erhålla skadestånd. Vi anser det beklagligt att propositionen inte tagit upp dessa frågor. Värt att poängtera är att den politiskt sammansatta Upphand- lingskommittén i allt väsentligt varit enig på dessa punkter.
Förändringar i lagen om offentlig upphandling (LOU)
Vi anser att det är av yttersta vikt att offentlig upphandling sker på kon- kurrensneutrala villkor, och att inga former av skattesubventioner skall få förekomma. För att garantera detta måste lagstiftningen inom LOU ändras på vissa punkter.
Det bör i LOU införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av staten, kommun eller landsting. LOU bör också kompletteras så att det införs ett lagfäst krav på att all verksamhet där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. LOU bör också kompletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av upphandling. LOU bör även gälla för inköp från egenregi- verksamhet. Vi anser vidare att en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör införas med krav på att offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild från annan verksamhet.
Vi anser även att en lagstadgad utmaningsrätt bör införas. Den skall innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. Enskilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga sektorns verksamhet. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga monopol.
Det torde ankomma på utskottet att utarbeta erfoderlig lagtext.
Förslag i Upphandlingskommitténs delbetänkande som inte tagits upp i propositionen
- Konkurrens- och upphandlingsverket
I betänkandet anser Upphandlingskommittén att med hänsyn till den offentliga upphandlingens omfattning och betydelse är det viktigt att det finns en effektiv och ändamålsenlig tillsynsorganisation. I sin rapport om offentlig upphandling betonar Riksdagens revisorer tillsynsfunktionens betydelse för den offentliga upphandlingen. Revisorerna framhåller att det är av största vikt att statsmakterna kan kontrollera att regelverket följs.
Den nuvarande tillsynsmyndigheten Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har små resurser i förhållande till antalet tillsynsobjekt och den stora mängd upphandlingar och andra anskaffningar som görs. NOU besitter inte heller några sanktionsmöjligheter, vilket starkt begränsar nämndens hand- lingsutrymme.
Upphandlingskommittén anser det därför vara befogat att ge tillsyns- myndigheten utökade befogenheter och resurser. Kommitténs förslag är att NOU slås ihop med Konkurrensverket, och att ett nytt verk därmed bildas - Konkurrens- och upphandlingsverket.
Vi stöder på denna punkt Upphandlingskommitténs förslag.
- Sanktionsmöjligheter
För att övervakningen och tillsynen skall bli effektiv måste det nya verket ha sanktionsmöjligheter. Detta för att effektivt kunna ingripa när LOU inte följs.
Upphandlingskommittén föreslår att Konkurrens- och upphandlingsverket bör kunna föra talan om sanktioner, s.k. marknadsskadeavgifter, vid länsrätt om en upphandlande enhet vid anskaffning av vara, tjänst eller bygg- entreprenad uppsåtligen eller av oaktsamhet i väsentligt hänseende brutit mot LOU.
Upphandlingskommittén anser även att branschorganisationer, i likhet med enskilda leverantörer, skall ges talerätt i upphandlingsmål. Detta för att ge en bättre styrkebalans mellan upphandlande enheter och leverantörer, där den senare ofta saknar de resurser och den kompetens som krävs för att tillvarata sina rättigheter. Ett annat skäl till att ge branschorganisationer talerätt är att leverantörer ofta är rädda för svartlistning, och därför ibland avstår från att föra talan mot en upphandlande enhet. Med en branschorganisation avses en sammanslutning av leverantörer.
Viktigt att påpeka är att marknadsskadeavgiften inte är ett skadestånd till förmån för en enskild skadelidande som lidit förlust till följd av en upphandlande enhets agerande.
Vi stöder på denna punkt Upphandlingskommitténs förslag.
- Skadestånd
I sitt betänkande föreslår Upphandlingskommittén att möjligheterna för en förfördelad leverantör att erhålla skadestånd bör förbättras. Kommittén konstaterar att möjligheterna för en leverantör att erhålla skadeståndsersättning begränsas av såväl stränga bevisregler som förhållandevis korta preskriptionstider. Kommittén föreslår att det skadestånd som kan utgå till en förfördelad leverantör skall beräknas med utgångspunkt från det positiva kontraktsintresset. En leverantör skall således få full ersättning för den förlust som drabbat honom till följd av att han gått miste om ett kontrakt som rätteligen borde ha tilldelats honom. I förhållande till den nuvarande lydelsen av skadeståndsbestämmelsen föreslås emellertid att möjligheterna att erhålla skadestånd begränsas till ett med hänsyn till kostnader och utebliven vinst skäligt belopp.
Kommittén anser vidare att preskriptionstidens längd måste vara en avväg- ning mellan leverantörens möjlighet att tillvarata sin rätt och den upphand- lande enhetens berättigade intresse av att göra rätt i nästa upphandling. I såväl skadeståndsmål som marknadsskademål föreslås att preskriptionstiden förlängs från ett till två år från det att avtal slöts eller upphandlingsärendet slutförs på annat sätt.
Vi stöder också på denna punkt Upphandlingskommitténs förslag.
Åtgärder för ökad konkurrens inom vissa samhällssektorer
I propositionen bedömer regeringen att upphandlingar under tröskelvärdena bör vara lagreglerade i 6 kap. lagen om offentlig upphandling och att regler bör finnas i huvudsak i samma omfattning som idag. Mot den bakgrunden finns anledning att ifrågasätta huruvida regeringen är medveten om de betydande problem som upphandlingsreglerna ofta skapar i samband med avknoppning av offentlig verksamhet.
Med avknoppning menar vi i detta sammanhang att en offentlig myndighet lämnar ett entreprenaduppdrag till ett företag som ägs och drivs av tidigare offentligt anställda i verksamheten. Vår uppfattning är att nuvarande upphandlingsregler i själva verket kan ha förhindrat konkurrens genom att hindra avknoppningar på framförallt B-tjänsternas område (t.ex. utbildnings-, social- samt hälso- och sjukvårdstjänster).
Avknoppning ökar konkurrensen genom att marknadsstrukturen förändras i riktning mot flera alternativ och mindre fåtalsdominans. Att göra vissa avsteg från reglerna i dessa sammanhang kan enligt vår uppfattning vara affärsmässigt och torde i flertalet fall inte heller kunna ha någon nämnvärd negativ effekt på handeln mellan EG:s medlemsstater. B-tjänster under tröskelvärdena bör därför undantas från LOU.
Att tidigare offentliganställd personal får överta en verksamhet kan dess- utom i praktiken ofta vara en förutsättning för att en viss verksamhet skall kunna konkurrensutsättas. Nuvarande upphandlingsregler garanterar enligt vår uppfattning bara att konkurrensen utnyttjas när konkurrensupphandling sker, inte att omfattningen av konkurrensupphandling ökar i omfattning.
Möjligheterna att förenkla och förtydliga gällande regler på ett sådant sätt att olika former av avknoppning underlättas är enligt vår uppfattning inte tillräckligt allsidigt och förutsättningslöst belysta genom den s.k. sjukvårds- upphandlingsutredningen. Även de legala förutsättningarna för s.k. kundvals- modeller framstår som otillräckligt belysta. Det är enligt vår uppfattning ytterst angeläget att utvecklingen mot flera kundvalsmodeller inte hålls till- baka av en otydlig eller olämplig reglering.
För att komma till rätta med de problem som nu påpekats, bör regeringen ta ändamålsenliga initiativ. Självklart får detta inte innebära att grund- läggande principer om likabehandling, icke-diskriminering, transparens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet som följer av EG-fördraget åsidosätts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket slås samman till ett nytt verk Konkurrens- och upphandlingsverket.
Stockholm den 28 juni 2000
Gunnar Hökmark (m)
Lennart Hedquist (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Anna Åkerhielm (m)
Gunnar Axén (m)
Catharina Hagen (m)
Per Bill (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Margit Gennser (m)
Lars Tobisson (m)