Folkpartiet anser inte att en registerbaserad folk- och bostadsräkning
skall genomföras. Vi vill därför inte att SCB ska tilldelas medel för ett
yrkesregister, vi vill dra in anslagssparandet för genomförande av folk-
och bostadsräkningen och de nya anslag som föreslås i budgeten för detta
ändamål på A 7 säger vi nej till. Anslagssparandet beräknas enligt BP till
116+55=171 miljoner, samt anslagen 13+10+78 miljoner. Statistiska
centralbyråns anslag A 6 minskas med 6 miljoner.
Det finns alltid en överhängande risk för att den ekonomiska politiken blir
kortsiktig. Det finns många näraliggande orsaker till detta, röstmaximering i
nästa SIFO kan kännas mer angeläget än att fatta beslut som inte ger
utdelning förrän i senare skeden. Ändå är detta vad Sverige behöver. För att
den ekonomiska politiken ska bli mer långsiktig krävs en debatt kring dessa
frågor samt olika källor till kunskap. Konjunkturinstitutet bidrar med mycket
av det viktiga underlagen för en ekonomisk-politisk debatt. Det är därför
angeläget att Konjunkturinstitutets arbete med att utveckla medelfristiga
prognoser ges prioritet, framför de olika branschvisa kortsiktiga prognoserna.
Detta medelfristiga underlag kan användas för mer operativt politiskt arbete,
även om det aldrig nog kan betonas att prognoser endast är osäkra prognoser
och den ekonomiska politikens inriktning måste ha en fastare grund för den
inriktning på arbetet som eftersträvas.
Statskontoret har i en nyligen framlagd rapport (Det viktiga valet av
verkschef) visat att Regeringskansliet inte är tillräckligt professionellt vad
gäller att ställa upp tydliga krav och förväntningar på myndighetschefer och
verksledningar då dessa ska tillsättas. RRV pekar på att brister i resultat-
uppföljning inte har minskat på senare år. Det är mycket angeläget att arbetet
med effektivisering, målstyrning och utvärdering av den statliga verksam-
heten kan förstärkas. Människor måste få valuta för sina skattepengar,
myndigheters uppgifter måste fullföljas eller avvecklas. Chefstillsättningar
får inte vara eller kunna misstänkas vara förläningar utan måste vara utslag
av beslut grundade på kompetens och förmåga att bäst utföra given uppgift.
Den senaste tidens händelser visar tydligt att Regeringskansliet och rege-
ringen måste förändra sitt sätt att arbeta med chefstillsättning och hur man
fungerar som arbetsgivare. Detta bör ges regeringen till känna.
Folkpartiet anser att den statliga revisionen bör förändras med inrättande
av en riksrevisor under riksdagen. Detta förslag utvecklas i separat Folk-
partimotion om den statliga revisionen. Det är viktigt att Riksdagskom-
mitténs arbete leder fram till en sådan förändring. I avvaktan på en nöd-
vändig omstrukturering av revisionsorganisationen accepterar vi de nu fram-
lagda budgetramarna för såväl RRV som ESV.
Folkpartiet har i hög grad varit pådrivande för den nya budgetprocessen
och systemet med utgiftstak. För att detta ska fungera väl krävs nu en
övergång till resultatbudgetering och -redovisning. Investeringar ska kunna
beslutas och genomföras utan att undantränga löpande driftskostnader eller
tvärtom. Statens budget måste vara fullt möjlig att följa upp genom likvärdig
redovisning. Det är mycket angeläget att det s k Vestaprojektet fullföljs och
leder till ett helt nytt system för redovisning och budgetering. Det är en
förutsättning för att planering och utvärdering bli inriktade på att människor
måste få valuta för sina skattepengar, att uppnått resultat mäts snarare än
spenderade pengar. Kapitalkostnader måste kunna mätas och redovisas
löpande. Den finansiella och icke-finansiella beslutsgången ska ske parallellt.
Målstyrning och utvärderingssystem ska konstrueras så att de sänder rätt
signaler genom systemet ut till människor så att deras arbete kan vara
rationellt och i riktning mot målet.
En sådan omläggning måste ges viss tid och få ta arbetsresurser.
Ett led i detta arbete bör också vara att utveckla modeller för s k Public
Private Partnership, där fristående aktörer tecknar avtal med staten om an-
läggning, drift och underhåll av exempelvis vägsträckor eller broar men lika
gärna andra anläggningar och verksamheter.
Riksgäldskontorets huvudsakliga uppgift vad gäller in- och utlåningsverk-
samhet avser andra statliga myndigheter. Riksgäldskontoret bör ej bedriva
verksamhet riktad direkt mot privatpersoner. Denna verksamhet är dyrbar per
kund och ligger inte inom ramen för Riksgäldens primära uppgifter utan
innebär en olämplig konkurrenssnedvridning. Den nuvarande finansieringen
av Botniabanan med flera statliga investeringar är helt regelvidrig och följer
inte de spelregler som budgetprocessen ska följa. Det är inte acceptabelt att
finansiering av projekt ordnas på ett sätt som i praktiken strider mot
budgetlagen.
Finansinspektionen spelar en utomordentligt viktig roll i marknads-
kontrollen inom det finansiella systemet. En väl fungerande marknad förut-
sätter att konkurrensens spelregler övervakas. För att utveckla marknadens
funktionssätt och till nytta för konsumenterna öppna för än fler aktörer krävs
enligt vår mening att konsumenternas rättmätiga intresse av korrekt informa-
tion och spelregler tillvaratas. De pågående utredningarna kan komma att
medföra mer genomgripande krav på förändringar. I övrigt tillstyrker
Folkpartiet förslaget till uppdrag för Finansinspektionen.
Det är mycket angeläget att det inte blir fler förseningar av premie-
pensionen utan att det nya systemet verkligen kommer igång hösten 2000.
Självklart skall avgifterna vara lägre än i vanliga fonder. Det är angeläget att
de utformas så att fritt inträde för nya aktörer inte hindras eller omöjliggörs.
Den exakta utformningen av avgifts- och "kickbacksystemen" är delegerad
till styrelsen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nej till folk- och bostadsräkning,
2. att riksdagen beslutar minska anslaget A 6, Statistiska central-
byrån, med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar minska anslaget A 7, Folk- och bostads-
räkning, med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av framtagande av medelfristiga
kalkyler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens chefspolicy,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny statlig revision,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resultatbudgetering och redovisning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av modeller för Public Private
Partnership,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Riksgäldskontoret inte skall driva verksamhet
mot privatpersoner.