Motion till riksdagen
1999/2000:Fi508
av Holma, Siv (v)

Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten


1 Inledning
Vänsterpartiet utgår från två maktdimensioner, kön och klass. De som
har makt i samhället har också makten att beskriva verkligheten.
Vänsterpartiet anser att de rådande produktionsförhållandena och de
produktiva krafternas utveckling, tillsammans med den ekonomiska
politiken och valet av välfärdssystem, kommer att ha en avgörande
betydelse för maktrelationerna mellan könen och klasserna.
Den offentliga sektorn är det främsta demokratiska redskapet för att skapa
förutsättningar för uthållig tillväxt och för att påverka fördelningen av
inkomster och kapital. Vi menar att en stark och effektiv offentlig sektor är
en förutsättning för en väl fungerande ekonomi - en ekonomi som inte bidrar
till ökade klyftor utan som befrämjar jämställdhet, ekologisk och regional
balans samt människors kreativitet.
Kvinnor har ett särskilt förhållande till välfärdsstaten och den offentliga
sektorn. Kvinnor behöver en väl utbyggd och fungerande social service för
att överhuvudtaget kunna förvärvsarbeta, och därmed vara ekonomiskt
oberoende. Den offentliga sektorn är kvinnornas största arbetsmarknad. Den
svarar också för mycket av det osynliga arbete som tidigare utfördes av
kvinnor oavlönat i hemmet. Fortfarande utförs en stor del av det oavlönade
arbetet av kvinnorna.
Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där var och en ska kunna besluta
över sitt eget liv. Vårt mål är människans frigörelse från varje form av
förtryck. För att detta mål ska kunna uppnås måste vi ta makten över hur
verkligheten beskrivs för att sedan kunna förändra den.
Makt handlar inte bara om representation. Det är en medborgerlig rättighet
för både kvinnor och män att kunna delta i politiken på lika villkor. När
kvinnor intar en manlig domän kan man iaktta att det blir en förskjutning i
makten. Kvinnor saknar i dag ett avgörande inflytande över den ekonomiska
politiken på alla nivåer. Vänsterpartiet anser att för att få en ändring till
stånd
behöver vi fördjupa analysen över den ekonomiska politiken utifrån ett
genusperspektiv. Vi anser att ett viktigt steg är att ta makten över hur verk-
ligheten beskrivs.
2 Makt, kön och BNP
I betänkande från Kvinnomaktutredningen finns en analys som beskriver
Makt, kön och BNP, som bygger på Anita Nybergs rapport i SOU
1997:138.
Vi väljer att börja med att citera ett avsnitt ur Anita Nybergs rapport:
Kravet att det oavlönade hemarbetet (hushålls- och vårdarbete) skall mätas,
värderas och inkluderas i satelliträkenskaper kan ses som ett försök från
kvinnornas sida att tillägna sig makt genom att omdefiniera ekonomiska
begrepp, beskriva en annan ekonomisk verklighet och därigenom påverka
den. Många menar att dagens nationalräkenskaper förmedlar en begränsad
bild av den ekonomiska verkligheten. De utgör därmed ett avgörande hinder
för att förstå kvinnors situation och den ekonomiska verkligheten. En
utvidgning av nationalräkenskaperna till att inkludera hemarbetet skulle ge
en mer fullständig bild av ekonomin och kvinnors roll i denna.
Nationalräkenskaperna har stor betydelse för bedömningen av den
ekonomiska utvecklingen och när man utformar den ekonomiska
politiken i ett land. Ett centralt mått i nationalräkenskaperna och ett mått
på tillväxten i landet är bruttonationalprodukten (BNP).
BNP definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras under
ett år. I BNP inkluderas inte varor och tjänster som produceras i hushållet.
Begreppet ger intryck av att spegla hela den ekonomiska verkligheten istället
för att visa att det bara handlar om en del av den ekonomiska verkligheten.
Kvinnor utför det mesta av det oavlönade arbetet. Kvinnor använder i
medeltal mer av sin tid till oavlönat arbete än till avlönat. För männen
handlar det om motsatsen, dvs. män ägnar mer tid till det avlönade än till det
oavlönade arbetet.
Vänsterpartiet anser att nationalräkenskaperna skall utvidgas med satellit-
räkenskaper som mäter och värderar det oavlönade hemarbetet. Vad som
ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
BNP-begreppet är inte något som är av naturen en gång för alla givet utan
det är resultatet av processer och maktrelationer. Vad man betraktar som
produktion har förändrats genom århundradena och kommer också att
förändras i framtiden. På 1500- och 1600 talen betraktades utrikeshandel som
den mest produktiva sysselsättningen eftersom den kunde tillföra ett land
guld. Adam Smith klassificerade de arbetare som producerade varor som
produktiva, men inte de som producerade tjänster. Något som också Marx
ansåg. Så småningom utvidgades produktionsbegreppet till att inkludera
såväl varor som tjänster.
Vad som ska upprättas i nationalräkenskaperna fastställs i The Systems of
National Accounts (SNA). Reglerna utarbetas av FN och används av finans-
departement runt om i världen, Världsbanken, Internationella Valutafonden,
FN:s fackorgan och många andra. BNP används också t ex i beräkningar av
hur mycket varje land ska betala i avgift till FN och EU.
Som ett led i uppföljningen av den fjärde konferensen om kvinnor i Peking
har FN:s generalförsamling uppmanat till intensifierade ansträngningar i
arbetet med lägga genusperspektiv i hela FN:s arbete inklusive program,
budget och rapportskrivning.
3 Nyckeltal och konsekvensanalyser utifrån ett
genusperspektiv
I motionen utgår vi från några centrala definitioner i den ekonomiska
politiken. Det är män som definierat ekonomiska begrepp och utarbetat
ekonomiska teorier. Män beskriver hur den ekonomiska verkligheten ser
ut. Deras verklighet accepteras som allmängiltig och kvinnors
erfarenheter osynliggörs. Det beror inte på manlig illvilja eller
konspiration utan det beror på att de ekonomiska begreppen, de
ekonomiska teorierna och den ekonomiska verkligheten grundar sig på
mäns erfarenheter. Mannen är det "normala" och kvinnan är den
"avvikande".
De gällande mått och definitioner som används i dag är klass/könsneutrala
och könsblinda. Vänsterpartiet vill synliggöra de olika verkligheter som
kvinnor och män lever i. Utifrån detta synliggörande är vi bättre rustade att
kunna skapa förutsättningar för människans frigörelse. Det handlar om
makten att beskriva den ekonomiska verkligheten som män och kvinnor
lever i.
Vänsterpartiet vill ha ett förändrat förhållningssätt till alla ekonomiska
definitioner utifrån ett genusperspektiv.
4 Genusperspektiv på statens fördelningspolitik
Genom politiska mål och medel fastslås vad som är viktiga värderingar i
samhället. Målen talar om vart man vill nå och medlen, dvs. pengarna,
ger resurser för hur vi når målet.
Ett av de övergripande målen för politiken i Sverige är jämställdhet.
Kvinnor skall ha samma rättigheter och skyldigheter som män. SCB:s
"lathund" för jämställdhet talar om kvantitativa respektive kvalitativa mål.
De kvalitativa innebär att både kvinnors och mäns kunskaper och erfaren-
heter tas till vara, de kvantitativa syftar till att kvinnor och män är
representerade i lika stor utsträckning inom alla områden i samhället.
Det kvantitativa målet kan utsträckas till att även gälla fördelningen av
samhällets resurser, dvs hur mycket av samhällets resurser som avsätts för
kvinnor respektive män.
I Kvinnomaktsutredningens betänkande Ty makten är din... Myten om det
rationella arbetslivet och det jämställda Sverige (SOU 1998:6) görs ett försök
till en granskning av kvinnors och mäns inkomster från välfärdsstaten.
Kvinnomaktutredningen har synliggjort att det finns ett stort forsknings-
behov, bl.a. föreslås en kartläggning av hur samhällets subventionering av
offentliga tjänster fördelar sig på kvinnor och män.
I boken Omåttliga önskningar, måttliga framsteg - kvinnor i dagens och
morgondagens samhälle från 1987 (ISBN 91-38-12016-X) har författaren
Elisabeth Sundin granskat medelsfördelningen uppdelad på kön på fem
departement. Hon skriver:
Statens stora betydelse för kvinnor är allmänt omvittnad men bara en del av
sanningen. Mina beräkningar visar att statens betydelse för män kan vara väl
så stor som för kvinnor.
Hon fortsätter:
Genomgången har alltså visat att det män gör anses värdefullare. Staten
subventionerar män och mäns arbetsplatser med större belopp än kvinnors
arbetsplatser. De delar av utbildningen där män dominerar får mer pengar
osv. De sektorer som domineras av män anses på ett självklart sätt vara värda
att stödja och bevara. Kvinnor befinner sig alltså också där i ett underläge.
- - -  Mina beräkningar tyder på att dominansen av kvinnoinriktade insatser
från samhällets sida är mindre än man brukar hävda.
Tilläggas kan att i Elisabeth Sundins granskning ingår inte de utgifter
staten har för medborgarnas oönskade beteende, t.ex. kostnaderna för
kriminalvården och vilka som belastar den, polisbevakning vid
idrottsevenemang eller våld mot kvinnor och barn.
Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen påpekat vikten av att göra jäm-
ställdhetsanalyser på hur olika insatser/bidrag fördelas och koppla det till en
analys om huruvida de fått avsedda effekter. Bl a har vi i uppföljningen av
kostnadsutjämningssystemet fått gehör för detta krav. Som ett exempel för
att åskådliggöra detta tar vi en av variablerna i kostnadsutjämningssystemet.
När det gäller exempelvis individ- och familjeomsorg är män i åldrarna 26-
64 år som tjänar 140 000 kronor om året en variabel. Anledningen sägs vara
att dessa män på grund av arbetslösheten är en större belastning, än kvinnor
som har samma inkomst, på kommunernas socialbidragskonton. Indirekt
sägs därmed att kvinnors arbetslöshet inte i samma utsträckning som mäns
utgör ett personligt problem som kräver att samhället stöttar individen.
För att vi ska kunna få en så rättvis fördelning av samhällets resurser som
möjligt anser Vänsterpartiet att det är nödvändigt att en sådan granskning
görs och vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
kartlägga fördelningen av statens medel utifrån ett genusperspektiv. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.
5 Genusperspektiv på begreppet infrastruktur
Enligt Norstedts stora svenska ordbok definieras infrastruktur som
ekonomiskt bassystem som utgör grunden för ett (industri)lands
försörjning omfattande fasta anläggningar, kommunikationer,
utbildningsväsen m.m.
Begreppet infrastruktur är centralt när man talar om tillväxt. Det senaste
tillskottet är IT-infrastruktur. Begreppet infrastruktur är också något som
behöver kompletteras med en analys utifrån ett genusperspektiv. Viktig
infrastruktur för kvinnor finns i en väl fungerande barnomsorg, skola och
social service.
Vänsterpartiet anser att begreppet infrastruktur ska breddas till att även
omfatta strukturer som är av särskild betydelse för kvinnors liv och villkor.
För att få till stånd en förändring av begreppet i samhället är det viktigt att
regeringen går före och använder en sådan utökad definition av begreppet
Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.
6 Genusperspektiv på budgetpropositionens
utgiftsområden
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att beskriva förslagens ekonomiska
konsekvenser ur ett genusperspektiv innan de blir föremål för beslut och
genomförs.
Beskrivningarna av förslagen på budgetens utgiftsområden saknar genus-
perspektiv med få undantag. Den bilaga som behandlar socialförsäkringen
beskriver mycket noggrant hur förtjänstfullt Socialdepartementet arbetar med
genusperspektivet. Vänsterpartiet ifrågasätter dock om detta synsätt får fullt
ut genomslagskraft i finansplanens utformning.
Vänsterpartiet anser att konsekvensanalys ur ett genusperspektiv bör göras
vad gäller budgetpropositionens föreslagna förändringar av nivåerna på
utgiftsområden. Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till
känna.
7 Genusperspektiv på finansplanen
Vänsterpartiet vill att man till kommande budgetår utvecklar de
ekonomiska definitionerna genom att komplettera finansplanen med
nyckeltal, statistik och utveckla konsekvensbeskrivningar utifrån ett
genusperspektiv. Motivet till detta är vikten av att synliggöra
skillnaderna mellan män och kvinnor, och bli bättre rustade för att kunna
skapa förutsättningar till förändringar.
Regeringen har i sin Reviderade finansplan för år 2000 ett antal tabeller
som innehåller en rad nyckeltal. Nämnda finansplan är ett resultat av en
överenskommelse mellan Socialdemokratiska partiet, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.
Ett centralt nyckeltal i finansplanen är BNP-tillväxten. Mellan år 1999 och
2000 förväntar man en ökad tillväxt på 3 procent. Ledande politiker talar om
att det går bra för Sverige eftersom tillväxten ökar. Dessutom framhålls att
Sverige har en låg inflation, minskande statsskuld, stigande sysselsättning,
sjunkande arbetslöshet och en offensiv miljöpolitik.
Den ekonomiska verkligheten för människorna i Sverige är dock mer
komplicerad än att man kan sammanfatta den med dessa ekonomiska mått.
Tillväxten ser olika ut i landets regioner. Arbetslösheten och sysselsättningen
skiljer sig mellan män och kvinnor. Behovet av offensiva miljöomställ-
ningsåtgärder skiljer sig också utifrån hur stor miljöbelastningen är. Under
senaste decenniet har klyftorna ökat mellan de som har och de som inte har,
och mellan regioner. Till denna verklighetsbeskrivning måste man också
lägga att miljöbelastningen har ökat.
Det finns statistiska uppgifter på t ex sysselsättning, arbetslöshet och
löneutveckling. Vänsterpartiet anser att dessa uppgifter ska kompletteras med
en information om hur många av de sysselsatta och arbetslösa som är
kvinnor respektive män. Statistiken över löneutvecklingen måste komplette-
ras med en beskrivning över hur den ser ut för kvinnor respektive män. Vad
som ovan anförts om nyckeltal och konsekvensanalyser bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Vidare finns en tabell i finansplanen över De statliga utgiftstaken i procent
av BNP. I finansplanen för år 2000 beskrivs de för åren från 1997 till 2002.
Under denna period beräknas utgiftstaken i procent av BNP sjunka från en
nivå på lite över 40 till närmare 35 procent. Om BNP-tillväxten ökar mer än
prognosen kommer utgiftstakens procentandel av BNP att sjunka ytterligare.
Det är inte självklart att en sådan förändring påverkar kvinnor och män på
samma sätt.
Vänsterpartiet anser därför att det är viktigt att konsekvensanalyser görs ur
ett genusperspektiv när utgiftstakens andel av BNP förändras. Vad som ovan
anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.
Finansplanen har ett diagram, 1.6 Förändring i disponibel inkomst justerad
för försörjningsbörda, till följd av höjda barnbidrag och sänkta skatter den 1
januari 2000.
Diagrammet är ett exempel på hur fördelningseffekter beskrivs köns-
neutralt. I diagrammet 1.7 kompletteras 1.6 med förändring av disponibel
inkomst för män och kvinnor. Av diagrammet kan man utläsa hur kon-
sekvensen av höjda barnbidrag och sänkta skatter blir för män och kvinnor.
Det är steg i rätt riktning men i framtiden anser Vänsterpartiet att den bör
kompletteras med jämförelsen på inkomstgruppsnivå (decilgrupp) och visa
skillnaderna mellan män och kvinnor i de olika inkomstgrupperna.
Även förändringar av inkomstskatten bör redovisas på hur det påverkar
kvinnors respektive mäns ekonomiska verklighet. Vad som ovan anförts bör
riksdagen ge regeringen till känna.

8 Hemställan

8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att komplettera nationalräkenskaperna med
satelliträkenskaper som mäter och värderar det oavlönade hemarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av statens medel utifrån ett
genusperspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bredda begreppet infrastruktur,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konsekvensanalyser bör göras ur ett genus-
perspektiv rörande budgetpropositionens förslag till förändringar av
nivåerna på utgiftsområdena,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att finansplanen kompletteras ytterligare med
nyckeltal och konsekvensanalyser ur ett genusperspektiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konsekvensanalyser görs ur ett genusperspe-
tiv när utgiftstakens andel av BNP förändras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en framtida komplettering av den uppdelade sta-
tistiken mellan kvinnor och män.
8.

Stockholm den 3 oktober 1999
Siv Holma (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Gunilla Wahlén (v)