Ett nytt oberoende revisionsorgan (A 2, D 1)
Moderata samlingspartiet förordar liksom tidigare att ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. Genom att slå samman de granskningsresurser som i dag finns i form av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket kan samordningsfördelar uppnås. Den nya myndigheten skall uppfylla internationellt ställda krav för en obunden revision. Sverige har Västeuropas svagaste granskningsmakt trots att bl.a. EU kräver en ombunden revision av de länder som nu ansöker om medlemskap i unionen. Vi förutsätter att vissa samordningsfördelar kan uppnås och reducerar anslaget med 5 miljoner kronor år 2000. Ett nytt anslag med beteckningen A 16 Riksrevisorn bör inrättas.
Ekonomistyrningsverket (A 3)
Genom bland annat ökad användning av IT bedömer vi att anslag A 3 kan minskas med 5 mkr.
Statskontoret (A 4)
Med anledning av vårt förordande av ett nytt oberoende revisionsorgan kan Statskontorets roll komma att förändras. Regeringens behov av egna kvalificerade utvärderingsresurser för att upprätthålla effektivitet i den statliga verksamheten kan komma att lösas genom att Statskontorets roll i denna del förstärks. Dock kan besparingar uppnås genom att uppdraget att bedöma myndigheternas IT-säkring inför millennieskiftet slutförs. Anslaget reduceras med 5 mkr år 2000.
Statistiska centralbyrån (A 6)
Statistiska centralbyråns uppgift är att bidra till inhämtande och sammanställning av uppgifter inom områden som är av betydelse för samhällsplaneringen. Verksamheten har kontinuerligt vuxit och ökat i omfattning. Moderata samlingspartiet anser att SCB:s uppgifter bör begränsas. Delar av verksamheten kan med fördel utföras av andra aktörer. En ökad uppdragsfinansiering bör också vara möjlig att uppnå.
Mot denna bakgrund reduceras anslaget med 32 mkr år 2000 och följande. Dessutom avvisas den förstärkning på 6 mkr som regeringen föreslår för uppbyggnaden av ett speciellt yrkesregister.
Folk- och bostadsräkning (A 7)
Moderata samlingspartiet har motsatt sig genomförandet av en register- baserad folk- och bostadsräkning. Vi hävdar att värdet av en sådan mycket kostnadskrävande undersökning är tämligen begränsat. Vi anser liksom tidigare att en komplettering och ett tillägg till folkbokföringen uppfyller de grundläggande behoven av uppgifter som behövs för samhällsplaneringen. SCB tillhandahåller redan i dag årliga framräkningar som i sin tur grundar sig på kommunernas årliga redovisning av bl.a. nybyggnation, modernisering och rivningar. Kompletterande enkätundersökningar torde därför kunna tillgodose specifika och fördjupande analyser av forskningskaraktär.
Vi avvisar därmed anslaget om 13 mkr år 2000.
Nämnden för offentlig upphandling (A 9)
Nämnden är föremål för översyn. Senast den 31 december 1999 skall utredningen, som nu är parlamentarisk, lämna ett delbetänkande som bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll. Vi utgår från att det därvid blir möjligt att förbättra tillsynen av den offentliga upphandlingen inom ramen för ett totalt minskat anslag, t.ex. genom att överföra NOU:s uppgifter till Konkurrensverket. Utan att föregripa organisationsöversynen gör vi bedömningen att en besparing kan göras motsvarande anslaget. Under år 2000 avvecklas verksamheten varför 3 818 mkr anslås.
Statens kvalitets- och kompetensråd (A 10)
Liksom tidigare föreslår vi att rådet skall avvecklas. Det torde åvila respektive myndighet att inom sitt verksamhetsområde och inom sin ram tillse att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls. Vi anser därmed att anslaget kan avvecklas. Det halveras år 2000.
Riksgäldskontoret (B 3)
En minskad fokusering på hushållsupplåningen innebär att anslag B 3 kan reduceras med 5 mkr år 2000.
Statens fastighetsverk
Verksamhetsmålet för Statens fastighetsverk är att hyresgästerna skall ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler. Tidigare år har vi Moderata samlingspartiet påpekat att investeringsplanen på ett otillräckligt sätt redovisar de olika projekten. Först under utskottsbehandlingen har en något utförligare beskrivning presenterats. Vår förhoppning att liggande budget skulle innehålla en fylligare beskrivning har ej uppfyllts. Det är mot denna bakgrund svårt att bedöma huruvida Statens fastighetsverk på ett rationellt och ekonomiskt sätt tillvaratar medborgarnas krav på sparsamhet med offentliga investeringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt oberoende revisionsorgan i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen inte anvisar medel till anslaget A 2 Riksrevisionsverket,
3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen inte anvisar medel till anslag E 1 Riksdagens revisorer,
4. att riksdagen till anslag A 16 Riksrevisorn anvisar 174 593 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen till anslag A 4 Statskontoret anvisar 68 065 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen till anslag A 6 Statistiska centralbyrån anvisar 346 772 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen inte anvisar medel till anslag A 7 Folk- och bostadsräkningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen till anslag A 9 Nämnden för offentlig upphandling anvisar 3 818 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen till anslag A 10 Statens kvalitets- och kompetens- råd anvisar 5 092 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen till anslag B 3 Riksgäldskontoret anvisar 81 356 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad gäller Statens fastighetsverk.
Stockholm den 5 oktober 1999
Gunnar Hökmark (m)
Lennart Hedquist (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Anna Åkerhielm (m)
Gunnar Axén (m)
Catharina Hagen (m)
Per Bill (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Margit Gennser (m)
Lars Tobisson (m)