Vår civilisation bygger på en historiskt sett komplex framväxt av olika
inriktningar av ett fritt tänkande. Våra förfäder byggde landet med
satsningar på vad vi idag sällan eller aldrig anser oss ha råd att göra.
Nationalmonument som våra riksmuseer, nationalscener och
riksbibliotek fick under senare sekel palatsliknande byggnader av ett folk
som levde under helt andra ekonomiska villkor. Avkastningskrav på
denna civilisationens grundutrustning ansågs främmande och rentav
löjlig annars hade dessa byggnader aldrig kommit till.
Nationalparker, nationalälvar och reservat för den biologiska mångfalden
är likaså exempel på tillgångar som vi måste bevara utan tanke på den
omedelbara avkastningen. Det är av samma skäl orimligt att lägga avkast-
ningskrav på den fria tanken, på grundforskningsinstitutioner i sanskrit,
gamla testamentets exegetik, vetenskapsteori, rättshistoria och andra
vetenskapsdiscipliner, som inte kan antas ha en direkt och omedelbar nytta.
Marknadsvärdet på ett naturhistoriskt riksmuseum är ur den synvinkeln
lika med noll liksom värdet av internationellt oersättliga museisamlingar.
Likafullt har vi lagt hyror/avkastningskrav på gamla byggnader till en nivå
som gör det omöjligt för institutionerna att bedriva sin verksamhet. ynsättet
att lägga avkastningskrav på ideella, grundvetenskapliga och nationella
värden måste ersättas med ett mer vidsynt och framåtsyftande. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lönsamhet för institutioner för kultur och
vetenskap.