Vår civilisation bygger på en historiskt sett komplex framväxt av olika inriktningar av ett fritt tänkande. Våra förfäder byggde landet med satsningar på vad vi idag sällan eller aldrig anser oss ha råd att göra. Nationalmonument som våra riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek fick under senare sekel palatsliknande byggnader av ett folk som levde under helt andra ekonomiska villkor. Avkastningskrav på denna civilisationens grundutrustning ansågs främmande och rentav löjlig annars hade dessa byggnader aldrig kommit till.
Nationalparker, nationalälvar och reservat för den biologiska mångfalden är likaså exempel på tillgångar som vi måste bevara utan tanke på den omedelbara avkastningen. Det är av samma skäl orimligt att lägga avkast- ningskrav på den fria tanken, på grundforskningsinstitutioner i sanskrit, gamla testamentets exegetik, vetenskapsteori, rättshistoria och andra vetenskapsdiscipliner, som inte kan antas ha en direkt och omedelbar nytta.
Marknadsvärdet på ett naturhistoriskt riksmuseum är ur den synvinkeln lika med noll liksom värdet av internationellt oersättliga museisamlingar. Likafullt har vi lagt hyror/avkastningskrav på gamla byggnader till en nivå som gör det omöjligt för institutionerna att bedriva sin verksamhet. ynsättet att lägga avkastningskrav på ideella, grundvetenskapliga och nationella värden måste ersättas med ett mer vidsynt och framåtsyftande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönsamhet för institutioner för kultur och vetenskap.
Stockholm den 4 oktober 1999
Harald Nordlund (fp)