Vid föregående riksmöten har från moderat håll väckts förslag om
lagstiftning som skulle möjliggöra bildande av
fastighetsinvesteringsbolag (FIB). (Motioner 1996/97:Fi909 och L215,
1997/98:Fi908 samt 1998/99:Fi503.) Vårt yrkande underströks vidare i
den moderata kommittémotionen 1997/98:Fi13. Först i samband med
behandlingen i finansutskottet vid föregående riksmöte skedde en reell
sakbehandling av ärendet, och bl.a. genomfördes då en hearing med
sakkunniga som engagerat sig till förmån för en lagstiftning om FIB.
Bakgrunden då var att även Aktiefrämjandet tillsammans med en grupp
större pensionsförvaltare och Stockholms Fondbörs överlämnat en studie och
utredning med anknytning till vårt förslag om fastighetsinvesteringsbolag
och redovisat ett färdigt författningsförslag till regeringen. Regeringen har
ännu ej visat något intresse för frågan, vilket är anmärkningsvärt mot
bakgrund av dess vikt för en fungerande fastighetsmarknad i vårt land.
När regeringen 1997 yttrade sig i ärendet hänvisade man till att en av
effekterna som åsyftas genom fastighetsinvesteringsbolag, dvs. enkelbe-
skattning, skulle kunna uppnås genom att fastighetsbolag ger ut speciella
lånebevis. Vi fann då regeringens ställningstagande egendomligt. Det är
orimligt att på detta sätt hänvisa till en komplicerat och för småsparare i
praktiken helt otillgänglig metod. Regeringens inställning innebär de facto
att man inte vill åstadkomma de fördelar som fastighetsinvesteringsbolag kan
åstadkomma för fastighetsmarknaden och de allt fler småsparare och nu snart
pensionsmedelsplacerare som vill investera i fastigheter.
Nyligen har erfarna fastighetsförvaltare och kapitalplacerare i en artikel i
Dagens Industri (15 september 1999) utvecklat de starka argument som finns
för FIB i vårt land. De har därvid pekat på att fastigheter utgör en stor del av
den svenska nationalförmögenheten. Värdet av svenska fastigheter som kan
vara aktuella som kapitalplacering ligger i nivå med det samlade värdet av
alla aktier på Stockholms Fondbörs.
Att fastighetsmarknaden fungerar väl har stor samhällsekonomisk
betydelse. En dåligt fungerande marknad leder till högre kapitalkostnader,
vilket i sin tur bl.a. påverkar nybyggnationen negativt. I ett väsentligt
avseende fungerar fastighetsmarknaden i Sverige dåligt konstaterar artikel-
författarna, nämligen om man vill attrahera kapital via aktiemarknaden.
FIB borde kunna attrahera riskvilligt kapital för att förbättra strukturen i
fastighetsbestånden eller för att expandera genom förvärv eller nybygg-
nation. Men som det är i dag är situationen helt låst, heter det.
Fastighetsbolag har mycket svårt att växa p.g.a. rådande substansrabatt som
praktiskt taget omöjliggör förvärv och nyemissioner.
I snitt ligger idag substansrabatten för de noterade fastighetsbolagen på
cirka 30 procent. Dubbelbeskattningen är en väsentlig förklaring till detta.
Det är uppseendeväckande att det politiska intresset hos regeringen att
diskutera önskvärda förändringar är svagt mot bakgrund av fastighets-
marknadens storlek och betydelse för samhällsekonomin.
De föreslagna fastighetsinvesteringsbolagen skall vara befriade från
inkomstskatt under förutsättning att 95 procent av resultatet vidareutdelas till
aktieägarna. Mottagaren av aktieutdelning skall vara skatteskyldig för denna
på vanligt sätt.
Förslaget om FIB ger en lång rad viktiga fördelar av samhällsekonomisk
och stabiliseringspolitisk karaktär. Fastighetsmarknaden effektiviseras och
stabiliseras. Institutionella placerare och hushåll får bättre möjligheter att
hitta lämpliga engagemang i fastigheter.
Det bör understrykas att detta placeringsperspektiv växer snabbt i
betydelse i vårt land.
Pensionsreformen kommer att leda till en ökning av sparandet och av
antalet placerare. De tidigare aktörerna på fastighetsmarknaden har varit
stora och få och har klarat av lönsamma fastighetsplaceringar genom
direktägande. I framtiden behöver de många och små placerarna smidiga och
effektiva placeringsmöjligheter i det för dessa så lämpliga fastighetskapitalet
utan att behöva direktäga fastigheter. Dagens dubbelbeskattning gör det svårt
att räkna hem sådana placeringar i jämförelse med direkt ägande.
Resultatet av denna situation kommer sannolikt att bli att detta
placeringsbehov i växande utsträckning kommer att tillgodoses genom
utländska placeringar. Även om detta inte behöver vara negativt för
framtidens pensionärer i Sverige är det sett ur den svenska kapital- och
fastighetsmarknadens synvinkel klart negativt. I en avreglerad värld ökar
konkurrensen om kapitalet. Om den utländska fastighetsmarknaden fungerar
bättre än Sveriges kommer detta att på sikt leda till att förräntningskraven på
den svenska marknaden ökar. Det skulle vara negativt både för hyresgäster
och byggbransch.
De ovan refererade artikelförfattarna (bl.a. f.d. statssekreterare m.m. Carl
Johan Åberg) noterar att regeringens motstånd mot en delreform av
företagsbeskattningen som införande av FIB kan sägas vara är ett exempel på
hur det bästa kan bli det godas fiende. De avslutar:
"ett införande av fibbar i Sverige skulle emellertid vara en viktig signal om
att sakargumenten har fått väga tyngre än stelbenta och i många avseenden
otidsenliga principer."
Vi vill sålunda med hänvisning till de tidigare motionerna återkomma
med vårt förslag om fastighetsinvesteringsbolag. Vi finner det vara av
stort allmänt intresse att fastighetsmarknaden blir mer likvid än idag. Det
kommer att ta mycket lång tid att skapa effektiva och anpassade
fastighetsinnehav om ingenting görs för att underlätta denna process. Inte
minst även mot bakgrund av det stora omstruktureringsbehov som
föreligger för de i dag kommunala bostadsbolagen är de av oss
föreslagna fastighetsinvesteringsbolagen en angelägen reform. I ärendet
vill vi naturligtvis även åberopa reservationen (m, fp, kd) som avgavs i
finansutskottet med anledning av motionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om fastig-
hetsinvesteringsbolag.