med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition
Angående satsningar på svensk industridesign
Intresset för svensk industridesign har ökat starkt på senare år och har
senast uttryckts av Landsorganisationen, som inom kort presenterar sitt
program "Sverige i God form". Det finns flera goda skäl till att
designfrågorna kommit i fokus. Ett är designens ökade betydelse i den
internationella konkurrens där varumärken och kvalitet spelar allt större
roll. Ett annat är den sparsmakade svenska designtraditionen, som sätter
funktionen i fokus. Ytterligare ett skäl är goda designutbildningar och en
kår av skickliga inhemska designer. Säkert spelar också en ökad
miljömedvetenhet en viktig roll för att varors utformning fått ökad
betydelse.
I Ljusnarsberg och Hällefors utvecklas nu Bergslagens Industridesign-
forum som en mötesplats mellan designer, allmänhet och företagare.
Projektet, som initierats av Arbetslivsinstitutet, är ett led i institutets
insatser
för att medverka till utveckling i det Bergslagen som drabbats hårt av
strukturomvandlingen. På många andra orter i landet pågår också intressanta
designprojekt i nära samarbete mellan näringsliv och samhälle.
De satsningar staten gör på designutbildningar och visst forsknings- och
utvecklingsarbete inom designområdet spelar en viktig roll för näringslivet.
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) gör också till mycket begränsade
kostnader - i storleksordningen 10 miljoner kronor årligen - viktiga insatser
för att öka främst de mindre företagens förmåga att använda goda designer i
sitt arbete. Stiftelsen har trots begränsade resurser en regionaliserad organi-
sation med handläggare i olika delar av landet. De så kallade designcheckar-
na har spelat en viktig roll i stiftelsens arbete.
Via SVID:s regionkontor har tidigare designcheckar erbjudits småföre-
tagare som velat samarbeta med en industridesigner för att utveckla en eller
flera produkter. Beloppen har varit små, men givit betydande effekter. En
designcheck uppgick med högst 50 % av företagarens kostnad till högst
25 000 kronor.
Ändå är resultaten anmärkningsvärt positiva. Design får allt större
betydelse på marknaden. Här som på forskningsområdet är dock motståndet
och osäkerheten stor hos många företagare som brottas med små marginaler.
Många företagare har upplevt den typen av konsultinsatser som främmande
och behövt stimulansen för att se designens möjligheter i sina företag.
Designcheckarna har också bidragit till att både lokal och central medie-
bevakning ökat intresset för företagen och givit de deltagande företagen
PR. En viktig effekt är också att kompetensen i företagen stärkts. De har
blivit mer kundobservanta och därmed stärkt sin konkurrensförmåga. De
goda exemplen på hur checkarna fått företagare inom traditionell
verkstadsindustri att hitta nya marknader är många.
Låt mig ange tre
- IMH i Kopparberg, Ljusnarsbergs kommun. Designchecken stimulerade
företaget att ta kontakt med en industridesigner och utveckla företagets
pallspikningsmaskin. Insatsen har lett till att företagets omslutning
fördubblats på kort tid och antalet anställda ökat från 12 till 23. Ett stort
antal underleverantörer bidrar till att satsningen givit ytterligare ett antal
jobb i regionen. Genom designinsatsen fick företaget ett genombrott på
världsmarknaden, och man står nu inför ytterligare kraftig expansion.
- Utveckling av en nu mycket välkänd yxa från Gränsfors bruk. Utveck-
lingsarbetet började med att företaget fick möjlighet att utveckla sin
produkt med hjälp av SVID:s designcheck.
- Utveckling av Speedglass 9000 vid Hörnell Elektrooptik i Gagnef. Den
designade svetshjälmen har bidragit till att företaget sedan 1996/97 mer än
fördubblat sina anställda till idag 152 personer. Därtill bedöms samman-
taget mellan 25 och 50 helårsjobb ha tillkommit hos underleverantörer i
trakten.
Designchecken har i sin ganska udda, men extremt kostnadseffektiva,
form visat sig vara en god katalysator för att engagera företagare som
tidigare inte arbetat på arenor där designinsatserna är viktiga. Deras
effektivitet har stärkts av att den svenska/nordiska sparsmakade
designtraditionen står i god överensstämmelse med internationella
trender.
Medel till designcheckarna har till och med 1999 förts över från ALMI till
Stiftelsen Svensk Industridesign, men upphörde i samband med att ALMI
fick ett generellt sparuppdrag för år 2000. Därmed kom ett betydelsefullt
inslag i svensk näringspolitik att upphöra utan politiska prioriteringar eller
avvägningar.
Samtidigt pågår kraftfulla satsningar i våra konkurrentländer. Så satsar
t.ex. Korea miljardbelopp på att utveckla industridesign. I Finland, Tyskland,
Norge, Danmark och Storbritannien pågår omfattande satsningar med nya
statliga pengar på både marknad och design.
Det stora intresset för industridesign märks också i de många regionala
initiativ som har underlättats av tillgången till designcheckar.
När nu riksdagen lägger fast ramarna för de närmaste årens närings-
politiska satsningar är det angeläget att riksdagen säkrar ett utrymme för
satsningar som designcheckar, men också ger utrymme för mer långsiktiga
åtaganden för intressanta nya projekt som Bergslagens Industridesignforum.
Industridesignens betydelse för både närings- och miljöpolitik gör att det
finns skäl för riksdagen att markera att regeringen bör ges utrymme för att
inom ramen för de föreslagna medlen till näringspolitiska åtgärder och lokala
investeringsprogram skapa utrymme för satsningar på svensk industridesign,
där bland annat de s.k. designcheckarna spelar en viktig roll.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utrymme inom utgiftsområde 24 för verksam-
heter av det slag som anges i motionen.