Tilläggsbudgeten för år 2000

I motionen kommenteras kortfattat vissa av de förändringar som regeringen föreslår på tilläggsbudget för år 2000 och där Kristdemokraterna har en avvikande uppfattning. Avvikelserna i förhållande till regeringens förslag på tilläggsbudget sammanfattas i en tabell i slutet av motionen.

1 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknadspolitiken har en nyckelroll när det gäller att stödja en ut­hållig och långsiktig sysselsättningsutveckling. Utbildning, individuellt an­passade åtgärder och effektiv matchning mellan arbetssökande och arbets­givare är nyckeln till en effektiv arbetsmarknad. De senaste siffrorna från SCB visar att trots hög efterfrågan på arbetskraft så har andelen arbetslösa inte minskat så kraftigt som den borde ha gjort. 411 000 personer står utanför arbetsmarknaden i mars 2000, exklusive Kunskapslyftet. Siffrorna avslöjar åter problemet med flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden. Den öppna arbetslösheten är hög och andelen öppet arbetslösa ungdomar har inte heller minskat. Vi kan konstatera att vårpropositionen inte innehåller några konkreta åtgärder som innebär någon ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Exempel på detta är den fortfarande väldigt stela arbetsrättslagstiftningen. Detta innebär att den svenska ekonomin inte kan komma upp till den till­växtnivå som skulle ha varit fallet om arbetsmarknaden fungerade bättre. Siffrorna talar sitt tydliga språk och det krävs aktiva åtgärder för att förhindra att antalet långtidsarbetslösa ökar. Regeringens aktivitetsgaranti måste inne­hålla konkreta åtgärder som innebär att arbetsförmedlingarna jobbar aktivt med att se till att matcha arbetsgivare och arbetssökande.

Det är angeläget att arbetsmarknadspolitiken i kombination med kontant­stödet utformas på ett sätt som så långt som möjligt förhindrar ”rundgång” i systemen. Detta får dock inte innebära att tryggheten rycks undan för redan hårt drabbade grupper. Såväl arbetsförmedlingen som den arbetssökande måste ges incitament att ta varje möjlighet till ordinarie arbete. Åtgärder och utbildning för att förhindra långtidsarbetslöshet måste inriktas mot kompe­tens­­höjning som kan underlätta att få arbete i de branscher som kan antas ha de bästa framtidsutsikterna.

Regeringen föreslog i vårpropositionen 1999 ett förstärkt anställningsstöd för personer som är långtidsinskrivna i mer än tre år på arbets­för­medling­arna. Redan innan det nya systemet hade trätt i kraft föreslogs att stödet ska omfatta alla som är långtidsinskrivna i mer än två år, och de nya reglerna ska gälla från och med 1 januari år 2000. Nu sker ytterligare två förändringar, ett föreslaget i den arbetsmarknadspolitiska propositionen, ett i vårbudget­propositionen. Detta är fjärde gången på ett år som regeringen ändrar an­ställnings­stödet, vilket måste betraktas som ett rekord i regelkompletteringar. De två senaste förändringarna innebär dels ett utökat förstärkt anställnings­stöd under 12 månader på 75 procent av lönekostnaden och därefter under 12 månader med 50 procent av lönekostnaden för den som varit arbetslös eller har deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i fyra år, dels ett särskilt anställningsstöd under 24 månader på 75 procent av lönekostnaden för den som fyllt 57 år och varit inskriven på arbetsförmedlingen i två år.

Det är positivt att regeringen med dess stödpartier inser att sänkta arbets­krafts­kostnader kan öka sysselsättningen. Kristdemokraterna har tillstyrkt det förstärkta anställningsstödet som nu börjat få genomslag. I en uppåtgående ekonomi har också denna åtgärd haft framgång. Men det är viktigt att en åtgärd får verka fullt ut och inte störas av ständiga regeländringar som ökar svår­överskådligheten och byråkratin. Det är också orimligt höga sub­ventioner under två års tid som de två senaste förslagen innebär.

Individuella handlingsplaner och ett personligt anpassat stöd till den lång­tids­arbetslöse, ökade krav på den arbetssökande att vara aktiv samt det an­ställnings­stöd som redan finns på 75 procent av lönekostnaden under de första sex månaderna och därefter 25 procent i ytterligare 18 månader borde vara tillräckliga instrument tillsammans med de övriga arbetsmarknads­politiska åtgärderna som finns.

Detta innebär att Kristdemokraterna avvisar det i tilläggsbudget för 2000 före­slagna utökade förstärkta anställningsstödet som skall träda i kraft 1 augusti 2000.

2 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Anslag A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

Kristdemokraterna motsätter sig att detta anslag minskas med 75 000 000 kr. Dessa medel bör istället, efter noggrann prövning, fördelas som tilläggs­anslag till de ansvariga länsstyrelserna, regionala självstyrelseorganen och NUTEK för att minska gapet mellan anslag och bemyndigande.

Anslag A2 Landsbygdslån

Kristdemokraterna avvisar ianspråktagande av 175 000 000 kronor av an­slags­sparandet.

Anslag A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter kvarstår oförändrat

Förhandlingarna med EG-kommissionen om nedsättning av socialavgifter är ännu inte slutförda. Det är därför att ge helt fel signal till både kommission och berörda Norrlandsföretag att i förtid bekräfta detta nederlag genom att minska anslaget med 150 000 000 kronor.

A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät

Som en konsekvens av förslagen i prop 1999/2000:86 Ett informations­samhälle för alla om finansiering av kabelnedgrävning föreslår regeringen ett helt nytt anslag, A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät om
400 000 000 kronor. Anslaget föreslås finansieras genom omdisponering av medel från anslagen A1, A2 och A4 inom UO 19.

Vi avvisar det nya anslaget A13 av flera skäl som redovisas i vår kom­mitté­motion 1999/2000:T24.

Det bör prövas hur långt privata kabelföretag kommer att täcka behoven av bredband innan staten eventuellt kan behöva investera stora summor.

Vidare bör inte staten redan nu bygga fast sig i ett kabelbaserat system eftersom teknikutvecklingen på IT- och mobiltelefoniområdet går svindlande fort. Kristdemokraterna anser att risken är mycket stor att ett statligt teknik­val redan nu inte blir långsiktigt hållbart.

3 Utgiftsområde 21 Energi

För reglering av ersättning för stängningen av Barsebäcks första reaktor före­slår regeringen inrättande av ett nytt anslag, B10, och ett belopp om
430 000 000 kronor. Medlen skall användas för ersättning till Barsebäcks Kraft AB (BKAB) för de särskilda kostnader som uppstår vid singeldrift i Barsebäcksverket, som följd av avställning av den första reaktorn. Vidare skall ersättning utgå till BKAB för merkostnader för avställnings- och servicedrift för den avställda reaktorn. Den totala finansiella kostnaden för stängningen av Barsebäck 1 kommer att bli cirka 8,5 miljarder kronor. Bara för innevarande år innebär stängningen en kostnad på 1,3 miljarder, för 2001 1,2 miljarder, för 2002 1,2 miljarder och för 2003 1,2 miljarder, kostnader som uppstår på grund av singeldrift, avställnings- och servicedrift samt kostnader för att kompensera förlusten av framtida kassaflöden till följd av stängningen av reaktor 1.

Kristdemokraterna anser att kärnkraften skall avvecklas, men i takt med att förnybara energislag kan fasas in. Beslutet om kärnkraftsavvecklingen har enligt vår uppfattning kommit för tidigt och utan grundläggande konsekvens­analyser. Hänsyn har inte tagits till miljöeffekter och effekter på ekonomi och sysselsättning. Dessutom finns idag inte förnybar elproduktion i den om­fattning som krävs för en förnuftig utfasning av kärnkraften. Mot den bakgrunden avvisade vi förslaget till stängning av Barsebäck 1 och avtalet för den ekonomiska uppgörelsen mellan staten och kraftbolagen. Vi avvisar därför hela anslaget B10.

För innevarande år finns ett ramanslag på 130 000 000 kronor och ett bemyndigande om åtaganden upp till 520 000 000 kronor för 2001–2004 inom anslaget B5 Energiteknikstöd. Regeringen begär nu att bemyndigandet förlängs med ett år. Medlen skall enligt regeringens förslag bland annat nyttjas till ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som skall bidra till att minska vägtrafikens miljöförstöring och därmed skapa stabila förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig fordonsindustri. Krist­demokraterna har tidigare ifrågasatt behovet av statligt engagemang i bilindustrins utvecklingsprojekt. Det visar sig nu att regeringen redan slutit avtal med bilindustrin om ett bidrag på 500 miljoner kronor. Av de pengar staten och bilindustrin tillsammans satsar i projektet, totalt 1 820 000 kronor, används över 80 procent till projekt som redan har pågått i upp till tjugo år. Detta förstärker vår skeptiska inställning. Vi avvisar härmed förlängningen.

4 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Regeringen föreslår att anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker bland annat genom att anslaget A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt minkas med 8 000 000 kronor.

Regeringen föreslår också att ett ramanslag B6 Patent och registrerings­verket bör åter föras upp och anvisas med 6 100 000 kronor. Även dessa pengar vill regeringen ta från A8 anslaget Fortsatt program för småföretags­utveckling, förnyelse och tillväxt.

Totalt vill regeringen alltså ta 14 100 000 kronor från småföretags­utvecklingen. Vi kristdemokrater anser detta vara en felaktig politik och yrkar därför avslag på dessa förslag. Småföretagarens betydelse i svensk ekonomi har ökat och kommer att öka i framtiden. Omkring 3 av 4 företag av de privata företagen i Sverige har ingen anställd, vilket gör soloföretagaren till Sveriges vanligaste företagare. Det är i de mindre företag där de flesta nya arbetstillfällen skapas. Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den breda bas av företag som krävs för att klara framtidens välfärd.

Regeringen föreslår vidare att 15 000 000 kronor tas ur E5 Näringslivs­utveckling i Östersjöregionen för att finansiera utgifter för integrations­främjande åtgärder i Öresundsregionen. Vi kristdemokrater har tidigare sagt nej till denna form av företagsstöd. Vi förespråkar generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet i landet istället för riktade stödåtgärder till vissa företag i vissa regioner. Därför yrkar vi avslag på detta förslag. Vi föreslår istället att dessa 15 000 000 kronor skall fördelas med 8 000 000 kronor till A5 Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt med 6 100 000 kronor till B6 Patent och registreringsverket.

5 Sammanfattning av budgetavvikelser på tilläggsbudget

Tabell 5.1 Budgetavvikelser på tilläggsbudget 1 för år 2000.

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslag

Avvikelse från regeringens förslag

19

A1

+75 000

A4

+150 000

A13

-400 000

Summa ramförändring Uo19

-175 000

21

B10

-430 000

Summa ramförändring Uo21

-430 000

24

A8

+14 100

E5

-15 000

Summa ramförändring Uo24

-900

Summa totalt

-605 900

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen avslår förslaget till utökat förstärkt anställnings­stöd i enlighet med vad som anförts i motionen,

  2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kronor i anspråk från anslaget A2 Landsbygdslån,

  3. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 5.1.

Stockholm den 28 april 2000

Mats Odell (kd)

Per Landgren (kd)

Göran Hägglund (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Stefan Attefall (kd)

Maria Larsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Harald Bergström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)