Brobyggen med "förtjänst"
Regeringen har öppnat för att vissa infrastrukturprojekt i Sverige skall kunna finansieras med hjälp av andra finansiärer, s.k. PPP-projekt (Public and Private Partnership). Hittills har denna finansieringsform nästan enbart diskuterats när det gäller stora motorvägsprojekt som t ex E 6 genom Bohuslän. Men PPP öppnar upp för lösningar på infrastrukturproblemen också på mindre vägsträckor.
Ett intressant område att prova PPP-lösningar på är att på vissa håll ersätta Vägverkets färjelinjer med fasta förbindelser i form av broar och tunnlar. Färjeverksamheten inom Vägverket har f.n. en särkostnad på cirka 300 miljoner kronor per år. Antalet färjeleder i Vägverkets regi är för närvarande 41 stycken, men detta antal borde gå att minska genom att man ersätter färjeleder med broar eller tunnlar där så är möjligt.
Då utnyttjandet av färjorna är avgiftsfritt erhåller Färjerederiet inte några övriga intäkter än de som utgår från den statliga vägbudgeten för drift och underhåll. Från statlig synpunkt bör det därför vara en affärsmässigt viktig uppgift att så snart som möjligt ersätta dessa färjelinjer med fasta för- bindelser där så är möjligt. Som exempel kan man ta de mest frekventa lederna i Stockholms skärgård och på västkusten vid Orust och Tjörn.
Eftersom anslagen i den statliga vägbudgeten långt ifrån täcker behoven för att hålla det svenska vägnätet i ett trafikvärdigt skick bör man kunna prova att finansiera denna typ av investeringar genom att tillskjuta medel genom PPP eller genom samfinansiering med byggentreprenören.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersätta statliga färjelinjer i Vägverkets regi med broar och tunnlar finansierade enligt PPP-principen.
tockholm den 28 april 2000
Elver Jonsson (fp)