med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition
Förbättra högkostnadsskyddet i tandvården nu
I vårpropositionen föreslås en förstärkning av anslagen till tandvård. An-
slaget ökar med 200 miljoner kronor år 2002 och med ytterligare 300
miljoner kronor år 2003. Regeringen skall återkomma med förslag om
hur dessa medel skall användas. Signaler från Regeringskansliet ger vid
handen att pengarna framförallt kommer att satsas på personer med stora
tandvårdsbehov och/eller på tandvård riktad mot pensionärsgruppen.
Vi välkomnar i och för sig initiativet, även om det är alltför senkommet.
Vårt förslag hade inneburit en förbättring av tandvårdsförsäkringen redan
från och med år 2000. Vi beklagar att regeringen av svårförståeliga skäl
skjuter en nödvändig reform på framtiden. Den prioritering som regeringen
hittills har gjort, att inom tandvården subventionera unga, friska personers
tandvård, medan skyddet för personer med stora tandvårdskostnader urgröpts
är vare sig logisk eller socialpolitiskt acceptabel.
De kraftiga neddragningar som genomförts i tandvårdsförsäkringen har i
och för sig varit nödvändiga och önskvärda. Ett av de strukturella problemen
inom svensk tandvård har länge varit den stora omfattningen av subventioner
från stat och landsting, som har varit kostnadsdrivande och som dessutom, i
kombination med regleringar och landstingens dubbelroll som finansiär och
producent av tandvård, har begränsat konkurrensen.
Ett minskat ekonomiskt utrymme för tandvårdsförsäkringen accentuerar
dock betydelsen av att avsatta medel används på rätt sätt. Men i stället för att
rikta det offentliga stödet till dem som har höga tandvårdskostnader, sprids
pengarna nu ut på ett stort antal människor. Samtidigt blir tandvårds-
kostnaderna orimliga för personer med låga eller måttliga inkomster, men
med stora behov av tandvårdsinsatser.
I ett läge där staten tvingas begränsa kostnadsramen för tandvårdsför-
säkringen måste högkostnadsskyddet för de grupper i befolkningen som har
stora odontologiska vårdbehov prioriteras i förhållande till andra i och för sig
angelägna insatser. Enligt vår mening skall personer med en normal tand-
status själva få stå för hela kostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3.000
kronor. Självrisken på 3.000 kronor kombineras i vårt förslag med en sub-
ventionsgrad på 60 procent.
Konkret innebär således vårt förslag att tandvårdskostnader över 3.000
kronor rabatteras med 60 procent på den överskjutande kostnaden. Vi be-
räknar att vårt förslag på tandvårdsförsäkring kräver en ekonomisk ram som
ligger cirka 300 miljoner kronor över den nuvarande.
När de offentliga satsningarna på tandvård minskar är det angeläget att
individer och familjer ges möjlighet att skapa sig ett skydd på frivillig basis,
t.ex. genom att teckna enskilda tandvårdsförsäkringar. Den nuvarande finan-
sieringsmodellen har dock - samtidigt som den inneburit minskade offentliga
subventioner - undergrävt förutsättningarna för en utveckling av privat
finansierade försäkringar på detta område. Den modell vi förordar skapar
istället incitament och utrymme för enskilda försäkringslösningar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrat högkostnadsskydd i tandvården.