med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition
Kristdemokraterna anser det vara mycket viktigt att den tredje
generationens mobiltelefoni (UMTS, Universal Mobile
Telecommunications System) kommer igång i Sverige. Tilldelningen av
licenser borde, såsom i Finland, redan åtgärdats. Genom regeringens
saktfärdiga hantering av UMTS-licenserna riskerar svenska företag att
förlora en del av det försprång som de tidigare haft på mobilteleområdet.
För att påskynda UMTS-introduktionen är vi beredda att tillstyrka
regeringens förslag om att införa nationell roaming. Vi vill dock varna
för överreglering på den svenska mobilmarknaden vilket kan komma att
leda till högre transaktionskostnader, sämre investeringsvilja och i
slutänden högre konsumentpriser.
Sammanfattningsvis kan sägas att förslaget om nationell roaming innebär
ingrepp i befintliga mobiloperatörers rättigheter till sina egna nät men också
en möjlighet att sänka inträdesbarriärerna för nya operatörer som vill satsa på
UMTS-näten eller den s.k. tredje generationens mobiltelefoni. Vi har tidigare
avstyrkt regeringens proposition 1999/2000:57 om tvingande nätupplåtelse
och istället hänvisat till andra alternativ för ökad konkurrens. Ett sådant
alternativ kan vara nationell roaming givet att det innehåller en hänsyn till
befintliga operatörers verksamhet samt en möjlighet för nya operatörer att
snabbt komma in på marknaden. Rätt hanterat kan lagändringen gynna
konsumenterna genom en ökad konkurrens. Det är dock viktigt att
regleringen inte leder till minskad investeringsvilja i Sverige på grund av
risken för stora ingrepp i befintliga operatörers verksamheter.
Regeringens förslag
Förslaget innebär att det införs en skyldighet i telelagen, för vissa
operatörer på mobiltelemarknaden, att låta abonnenter hos andra
operatörer sända och ta emot tele-meddelanden via sitt nät - s.k. nationell
roaming. Den som tillhandahåller mobila teletjänster på sitt telenät skall
tillgodose en begäran om nationell roaming. Nya tillståndshavare för
mobila teletjänster eller nätkapacitet skall ha rätt till roaming under sju
år. Rättigheten gäller inte om operatören själv har täckning i området.
Skyldigheten, att öppna nätet, omfattar bara tjänster som båda
tillståndshavarna tillhandahåller. En förutsättning är att det är en tjänst
den operatör, som skall tillgodose en begäran om roaming,
tillhandahåller enligt ett tillstånd denne har haft i mer än fem år. Priser
och övriga villkor för nationell roaming skall bestämmas på
marknadsmässig grund. En begäran om roaming skall tillgodoses på
villkor som är konkurrensneutrala och icke-diskriminerande.
Tillsynsmyndigheten får meddela undantag från skyldigheten till
roaming om det finns särskilda skäl. Post- och telestyrelsens förslag om
att tillsynen av nationell roaming prioriteras enligt 23 b § genomförs inte.
Tillsynsmyndighetens befogenhet att i vissa frågor bestämma när
förhandling mellan parterna skall vara avslutad och på ansökan av en part
besluta vad som skall gälla mellan parterna skall inte omfatta tvister om
villkor för nationell roaming enligt 23 b §.
Fördelar och nackdelar
Regeringens förslag skiljer sig något ifrån Post- och telestyrelsens. Vi
uppfattar det som att regeringen har tillmötesgått befintliga operatörer till
viss del. Fortfarande avstyrks dock förslaget ifrån Telia AB, Europolitan
AB samt Tele 2 AB. En nackdel för dessa operatörer är naturligtvis att
rätten till det egna nätet kan inskränkas. Om en begäran om nationell
roaming inkommer, får nämligen inte operatören neka till begäran, han
får heller inte enligt lagförslaget nedprioritera kunderna hos
konkurrenten som tillfälligtvis använder hans nät. Däremot kan
överenskommelser om roaming fattas på frivillig grund, vilket kan
optimera användningen av mobilnäten i glesbygd där det idag anses
olönsamt för en operatör att själv bygga ut nya nät.
Skälen för denna lagändring kan inte anses så starka att de är avgörande
för konkurrensen. Lagändringen kan dock ha stor betydelse för att påskynda
införandet av tredje generationens mobiltelefoni UMTS. Inom EU har det, i
december 1998, fattats ett beslut om ett samordnat införande av UMTS -
Universal Mobile Telecommunications System. Denna teknik innebär ökade
möjligheter till högre överföringshastigheter och därmed ökad tillgång till
mobilt Internet och multimediatjänster.
Andra skäl som gör att vi kan tillstyrka förslaget är att roamingen
tidsbegränsas, att ersättning ska ske på marknadsmässiga villkor, samt att
varken Lagrådet eller Konkurrensverket haft liknande invändningar som de
hade på förslaget om tvingande nätupplåtelse.
När det gäller tvistlösning har regeringen valt den väg som Lagrådet
anvisat, nämligen att tillsynsmyndighetens beslut får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Vi har ingen annan uppfattning i denna fråga.
En allmän farhåga man kan hysa är, att Sverige som ett föregångsland på
telemarknaden nu börjar reglera alltför mycket igen. Avregleringen av
telemarknaden och bolagiseringen av Telia 1993 har enligt många bedömare
kraftigt bidragit till att Sverige idag är en av världens främsta nationer på
IT-
området inkluderat användning av Internet och mobiltelefoni. Med
regeringens tidigare lagändring om tvingande nätupplåtelse och nu även
bestämmelse om nationell roaming, finns det en uppenbar risk för att
investeringsviljan kan hämmas i Sverige och att mobiloperatörerna kommer
att få ökade transaktionskostnader. Detta sammantaget kan leda till mindre
investeringar och ökade priser för konsumenterna på sikt. Vi vill göra
regeringen uppmärksam på att telemarknaden inte får överregleras så att
Sverige tappar sin tätposition inom IT. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riskerna med en överreglering av den svenska
telemarknaden.