Införandet av utgiftstak har visat sig vara ett mycket effektivt medel att få kontroll över de tidigare underskotten i statens finanser. När budgetdisciplinen nu verkat i mer än en mandatperiod och budgetmålen uppnåtts utvärderas den nya budgetprocessen i en utredning.
I ett avseende finns uppenbar anledning att söka alternativ till nuvarande ordning. Det gäller konsekvenserna av att socialförsäkringarna finns under utgiftstaket. Såväl 1998 som 1999 är det främst kostnaderna för sjukför- säkringar och läkemedel som överskridit givna ramar vilket i sin tur inneburit att internationellt bistånd, insatser för energisparande och annat tvingats till besparingar och omplanering under löpande verksamhetsår.
Att kostnadsökningar på ett område tvingar fram brådstörtade om- planeringar på andra utgiftsområden är inte rationellt. Det är inte heller önskvärt att snabbt ändra villkoren för försäkringar. Värdet med social- försäkringarna är ju bl a att de skall ge förutsägbarhet och trygghet.
En av statsbudgetens andra stora utgiftsposter - kostnaderna för stats- skulden - ligger redan utanför utgiftstaket. För utgifterna för socialför- säkringarna finns likartade förutsättningar. Det finns ingen myndighet eller annan som i sig ansvarar för utgifternas storlek.
Finns då något alternativ som kan balansera variationer i kostnader och därmed påverkan på andra utgiftsområden?
En intressant förebild är den fonduppbyggnad som regeringen och arbetsmarknadens parter i Finland enades om inför EMU-inträdet. I Finland skall fonden ta upp variationer i kostnaderna för arbetslöshet. I goda tider växer fonden genom avsättningar och i dåliga tider tas medel i anspråk för att klara ökade kostnader. Fonderingen bidrar till att utjämna över konjunkturer samtidigt som risken minskar att annan verksamhet också reduceras när behovet av insatser antagligen är större.
Den översyn av budgetprocessen som inletts bör bland annat inriktas på att hitta bättre lösningar med avseende på socialförsäkringarna. En möjlig väg skulle vara att underskott och överskott i socialförsäkringarna i första hand regleras mot särskilt avsatta buffertfonder eller stabilitetsfonder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att mer rationellt balansera variationer i kostnaderna för socialförsäkringarna.
Stockholm den 5 oktober 1999
Berndt Ekholm (s)