Det går bra för Sverige. Arbetslösheten minskar,
sysselsättningen stiger och tillväxten är god. Centerpartiet
var med och tog ett betydande ansvar för att skapa
förutsättningarna för de goda tider som nu råder. Det är vi
stolta över. Om vi inte kommit till rätta med de ekonomiska
obalanserna hade förutsättningarna för en trygg
hushållsekonomi varit betydligt sämre. Det är den ökade
tryggheten som nu visar sig i att många har en stark
framtidstro och därför efterfrågar varor och tjänster i ökad
utsträckning.
Det är dock inte alla människor som är med i köpfesten. Regeringen väljer
att grunda sina bedömningar om hur det går för Sverige på ett genomsnittligt
riksperspektiv. Tyvärr säger inte ett sådant perspektiv hela sanningen om hur
det går för Sverige; det Sverige som består av omväxlande stora och små
städer sammanbundna av landsbygd. Regeringens perspektiv säger inget om
att Sverige går i otakt; att ekonomin både växer och står och stampar. Att
efterfrågan på arbetskraft är både stark och ytterligt svag eller hur svårt det
är
för de dryga 80 000 personer som varit inskrivna på arbetsförmedlingarna i
mer än två år. Dessa människor, var femte arbetslös, har fastnat i en
rundgång mellan korta jobb, a-kasseperioder och olika åtgärder. De flesta är
äldre, med låg utbildning och de är flest i regioner där högkonjunkturen
fortfarande är en okänd företeelse.
Den geografiska spridningen av de långtidsarbetslösa i landet speglar de
starka regionala obalanserna i tillväxten. Där efterfrågan på arbetskraft är
hög, är andelen långtidsarbetslösa låg, och tvärtom - när efterfrågan på
arbetskraft är låg är andelen långtidsarbetslösa hög. I Norrbotten, där drygt
18 procent av arbetskraften är antingen arbetslös eller i arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder, har drygt 4 000 personer varit inskrivna på arbetsförmedlingen
i två år eller längre. Det motsvarar nästan var fjärde arbetslös. I Stockholms
län är 6,3 procent antingen arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, och endast 0,9 procent är långtidsarbetslösa. Siffrorna visar på de
stora skillnader i ekonomisk växtkraft som just nu präglar Sverige.
Internationell ekonomi
Utsikterna för den internationella ekonomin har ljusnat i
flera avseenden sedan i våras. Effekterna av Asienkrisen ser
ut att klinga av snabbare än väntat och i Japan finns positiva
signaler som tyder på att den värsta konjunktursvackan har
passerats. I EMU-området har tillväxten avtagit markant
under senare delen av 1998 och första halvåret i år. De
dominerande länderna Tyskland, Frankrike och Italien håller
på att ta sig upp ur en djup svacka. Det är emellertid inte
fråga om någon särskilt påtaglig konjunkturuppgång.
Konjunkturen i Sverige har varit klart starkare än inom
EMU-området.
Tillväxten i den amerikanska ekonomin avtog något under andra halvåret i
år. Det ökar utsikterna för en så kallad mjuklandning av den amerikanska
ekonomin, som nu är inne på sitt sjunde år av högkonjunktur. Fortfarande
finns det dock en underliggande svaghet i den amerikanska ekonomin
beroende på de enorma underskotten i affärerna med omvärlden. Det
amerikanska bytesbalansunderskottet motsvarade under första kvartalet cirka
3 procent av BNP. Risken för en sämre utveckling av världsekonomin är
framför allt förknippad med utvecklingen på den amerikanska börsen. En
starkare ökning av inflationen kan leda till kraftiga räntehöjningar och ett ras
i de högt värderade börskurserna. Risken för ett ras på New York-börsen ska
dock inte överdrivas. På det hela taget ser den internationella ekonomin ut att
vara i en stabil uppgång.
Svensk ekonomi
I sin analys över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och
internationellt konstaterar regeringen att den internationella
konjunkturen pekar uppåt och att Sverige med "ekonomiska
fundamenta i ordning" kan utnyttja uppgången fullt ut.
Centerpartiet utgår ifrån att regeringen med detta syftar på de
sanerade statsfinanserna. Centerpartiets analys av den
ekonomiska utvecklingen i Sverige skiljer sig från
regeringens. Vi anser inte att regeringen utnyttjar den
internationella uppgången fullt ut. Att verkligen utnyttja den
internationella uppgången skulle vara att göra något åt de
underliggande problem som finns i svensk ekonomi.
Statsfinanserna må vara i ordning, men det finns
"ekonomiska fundamenta" i Sverige som inte är i sin
ordning.
Ekonomin i de tidigare krisdrabbade asiatiska länderna visar tydliga tecken
på återhämtning. Regeringen uppmanar i finansplanen dessa länder att inte
luta sig tillbaka i uppgången utan att fortsätta den ekonomiska förnyelsen.
"För att säkerställa en hållbar återhämtning är det emellertid viktigt att
fortsätta reformarbetet även vid en gynnsammare ekonomisk utveckling."
Det är synd att regeringen inte själv följer de råd den ger till andra.
Regeringen konstaterar att dess ekonomisk-politiska strategi sedan 1994
har varit framgångsrik. De offentliga finanserna är sanerade. Som en del i
arbetet med att sanera statens finanser drev Centerpartiet på regeringen för
att införa utgiftstak i budgeten. Utgiftstaken gör det möjligt att hålla
kontroll
över utgifternas utveckling. Centerpartiet konstaterar att det verkligen behövs
utgiftstak, nu när regeringen samarbetar med partier som ser ökade statliga
utgifter och en större offentlig sektor som ett mål i sig.
Strukturproblem - lönebildning
Den svagaste punkten i svensk ekonomi är lönebildningen.
Ett hot om att dra in kommande skattesänkningar är det enda
regeringen har att komma med. Konjunkturinstitutet
redovisar i sin rapport över konjunkturläget att den svenska
löneutvecklingen fortsätter att överstiga Europagenomsnittet.
Under 1999 beräknas lönenivåerna i Sverige stiga med 3,7
procent, medan löneökningarna inom EMU-området stannar
vid 2,4 procent. Så länge produktiviteten i Sverige inte har
en markant högre ökning än i övriga Europa är det inte
långsiktigt hållbart att svenska löner stiger med en till två
procent mer än de europeiska. Lönebildningen i Sverige
måste bli bättre. Arbetsmarknadens parter måste inse att vi
inte längre lever i en inflationsekonomi. Även måttliga
nominella löneökningar leder till reala löneökningar,
beroende på att konsumentpriserna ökar marginellt.
Strukturproblem - sjukförsäkring
En mycket alarmerande situation är att
sjukförsäkringskostnaderna skenar samtidigt som
rehabiliteringsinsatserna minskar. Under det senaste året har
utgifterna för sjukpenning ökat kraftigt medan anslagsposten
för rehabilitering ökat marginellt. Orsakerna till de ökade
utgifterna för sjukpenning anses bland annat vara minskad
arbetslöshet, färre förtidspensioneringar, höjd
ersättningsnivå. Oavsett orsaken till de ökade
sjukpenningskostnaderna är det inte möjligt att stilla åse hur
kostnaderna stiger. Av regeringens budgetproposition
framgår att de samordnade rehabiliteringsinsatserna är på en
mycket låg nivå. Endast 19 procent av de långtidssjukskrivna
genomgår någon form av rehabilitering, vilket är en liten
minskning jämfört med tidigare år.
Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att se över den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Därtill uppger regeringen att en utred-
ning ska tillsättas för att klarlägga varför sjukpenning och utgifter för sjuk-
penning har förändrats över tiden. Insatserna är otillräckliga. Centerpartiet
föreslår påtaglig satsning på rehabilitering. Det behövs en sjukförsäkrings-
kommission som gör en genomgripande analys av situationen och föreslår
strukturella åtgärder för att minska sjukfrånvaron, öka rehabiliterings-
insatserna med syfte att förbättra situationen för människor som drabbats av
sjukdom. Utgångspunkten bör vara att resurserna samordnas runt individen
och målsättningen ska vara att minska sjukpenningskostnaderna och förbättra
livskvalitén för människor.
Strukturproblem - näringsliv
Under hela efterkrigstiden har tron på storföretag och
storskalighet varit ett grundtema i den svenska
utvecklingsmodellen. Arbetarrörelse, statliga verk och starka
ägarfamiljer har alla stött framväxten av "svenska mästare",
och gärna sett en koncentration till ett eller ett fåtal
storföretag per bransch. I Sverige finns idag cirka 450 000
anställda i företag med mer än 500 anställda och cirka 400
000 egenföretagare. På 1950-talet var över 20 procent av de
förvärvsarbetande egenföretagare. Idag är cirka 7 procent av
de förvärvsarbetande egenföretagare. För att nå upp till
samma andel behöver antalet egenföretagare åtminstone
fördubblas. Men även om det är angeläget att öka antalet
egenföretagare, är den stora bristen i svenskt näringsliv, i en
alltmer internationaliserad ekonomi, att det finns för få
medelstora företag.
Svenskt näringsliv ser ut som ett timglas, med relativt många små företag
och relativt många stora företag. Den strukturen hindrar bland annat svenska
företag från att ta marknadsandelar på den internationella miljöteknik-
marknaden. Denna marknad är idag beräknad till cirka 4 000 miljarder
kronor och förväntas växa med 5-20 procent per år. Hindret ligger i att
Sverige har få medelstora företag och många små, ej exportmogna företag.
Det finns inget eller lite samarbete/nätverksbyggande små företag emellan
eller mellan privat och offentlig sektor. Ett stabilt näringsliv med en
inneboende dynamik borde se ut som en kon. Antalet små företag behöver
öka och antalet medelstora företag behöver öka kraftigt, liksom samarbete
och nätverkande mellan företag och mellan privat och offentlig sektor.
Under 1998 var det bara 47,7 procent av hushållens inkomster som kom
från arbete i privat sektor, även om konjunkturuppgången medfört en påtag-
lig förbättring. Gnosjö är den kommun som har högst andel marknads-
försörjning, 67 procent. Det är ungefär vad hela Sverige hade 1970. Då var
Sverige ett rikt land och välståndet var bara högre i Schweiz, USA och
Luxemburg. Sedan dess har tolv länder till gått om oss. Det vore konstigt om
det inte finns samband mellan andel marknadsförsörjning och ett lands
bruttonationalprodukt per capita, men också mellan andel marknadsför-
sörjning och företagsstrukturen i ett land, i en region eller i en ort.
Företags-
strukturen i till exempel Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Gislaved präglas
av hög sysselsättningsgrad, mycket hög andel småföretag, många nystartade
företag och hög andel utomnordiska medborgare i arbete.
För att förbättra företagsstrukturen i Sverige föreslår Centerpartiet enklare
regler för företagare samt sänkta arbetsgivaravgifter med en tydlig inriktning
på små och medelstora företag. Vi föreslår också en storsatsning på export av
miljöteknik och internationalisering av svenska miljödrivna företag.
Ekonomisk politik för
förnyelse
Centerpartiet förespråkar en hållbar och stark ekonomisk
tillväxt kombinerad med decentralisering, miljöansvar och
social grundtrygghet. Företagande och kreativitet ska ha
goda möjligheter att blomstra. Centerpartiet vill riva hindren
för företagande genom sänkt skatt, enklare regler och ökad
flexibilitet. Det behövs regional balans med företagande och
sysselsättning i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap
ska prägla samhället och ge trygghet åt alla. Jämställdheten
och jämlikheten bör ökas inom alla områden i samhället.
Decentralisering, trygghet och miljöhänsyn är ledord i
Centerpartiets politik.
Centerpartiet vill vända utvecklingen genom att förändra grundläggande
strukturer i samhället. Samhällsgemenskapen måste växa underifrån, genom
ett ökat lokalt inflytande med aktiva medborgare som tar personligt ansvar.
Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla människor, oberoende
av bakgrund. Vi vill att samhället ska utvecklas på en mångkulturell grund.
Sverige står inför stora utmaningar. Uppgiften är att forma ett hållbart
samhälle. Det bygger på den enskilda människans ansvarstagande och kraft
samt på att bruka de naturgivna resurserna utan att förbruka dem. Bara ett
samhälle där alla människor känner sig delaktiga och respekterade oavsett
hudfärg, kön, religiös tillhörighet eller sexuell identitet kan bli ett gott
samhälle. Bara ett samhälle, där människor känner trygghet och tillit till sin
förmåga att utveckla sina liv, kan bli hållbart.
Centerpartiets långsiktiga mål för den ekonomiska politiken är en miljö-
mässigt och socialt hållbar ekonomi. Vi eftersträvar stabilitet och balans i
statens finanser och att återbetalningskravet på 2 procent över en konjunktur-
cykel ska uppnås. Avbetalningen av statsskulden bör vara högre i hög-
konjunktur för att skapa handlingsutrymme i lågkonjunktur. Skattetrycket
ska långsiktigt sänkas. Vad som ovan anförts om en ekonomisk politik
inriktad på trygghet, decentralisering och miljö bör ges regeringen till känna.
Reformer för trygghet,
decentralisering och miljö
Just nu - i de goda tiderna - är ett gyllene tillfälle att
genomföra de stora strukturreformer som behövs för att klara
av eller dämpa kommande sämre tider. Uppgörelsen om
överföring av pengar från försvaret till vård och omsorg är
ett första av flera nödvändiga strukturgrepp. Centerpartiet
går nu vidare och föreslår reformer för förnyelse av
skattesystemet, arbetsmarknadspolitiken, lönebildningen,
socialförsäkringarna och den offentliga förvaltningen. Vi
föreslår också satsningar på digital infrastruktur och
miljöexport, vilka tillsammans med de andra reformerna gör
att tillväxten kan bli uthållig, sysselsättningen hög och de
offentliga utgifterna under kontroll också när nästa
lågkonjunktur kommer.
EMU
Den 1 januari i år upprättades EU:s valutaunion. Den tredje
etappen av den ekonomiska och monetära unionen, EMU,
realiserades. Växelkurserna låstes mellan de elva
deltagarländerna. Penning- och valutapolitiken blev gemen-
sam och euron blev en egen officiell valuta. Ansvaret för
deltagarländernas penningpolitik överfördes till det
europeiska centralbankssystemet.
Det finns för- och nackdelar med en ekonomisk och monetär union.
Fördelarna med ett EMU-medlemskap är att växlingskostnaderna försvinner
och att osäkerheten om valutakurser minskar, vilket kan leda till att handeln
mellan EMU-länderna ökar något. Prisjämförelser underlättas också.
Betänkligheterna mot EMU-projektet är huvudsakligen av ekonomisk och
demokratisk karaktär. De ekonomiska betänkligheterna grundar sig på att EU
inte är ett så kallat optimalt valutaområde. Därmed drabbas EMU-länderna
på olikartat sätt av händelser i omvärlden. Arbetskraftens rörlighet mellan
EU:s medlemsländer är begränsad, löne- och prisflexibiliteten är otillräcklig
och näringslivsstrukturen skiftar betydligt mellan medlemsländerna. Det
finns inom valutaunionen därför inbyggda risker för en långsiktig asym-
metrisk utveckling eller för mer dramatiska asymmetriska chocker. Den
europeiska centralbanken, ECB, kan helt enkelt inte bedriva en penning-
politik som passar de olika medlemsländernas skilda behov. Detta riskerar att
skapa spänningar inom valutaunionen, mellan länder och mellan regioner.
För att hantera problemen kommer det sannolikt att krävas omfattande regio-
nalpolitiska stödinsatser. Östutvidgningen skulle sannolikt åstadkomma en
asymmetrisk chock inom euro-området. Insikten om detta riskerar att be-
gränsa uppslutningen bakom östutvidgningen och försena dess realiserande.
För Centerpartiet är EU:s utvidgning österut mycket viktig. Ett utvidgat
EU kan bilda stomme i ett alleuropeiskt samarbete. Det är viktigt att EU
agerar för att ökad ekonomisk stabilitet och fortsatt demokratisk utveckling
säkerställs i östländerna. Centerpartiet konstaterar att genomförandet av
valutaunionen kommer att ske innan nya länder upptas som medlemmar av
Unionen. Det är av central betydelse att Sverige agerar så att valutaunionens
genomförande inte tillåts bromsa tempot i en redan långsam utvidgnings-
process.
Centerpartiet avvisar ett svenskt medlemskap i EU:s valutaunion. Nack-
delarna med ett svenskt inträde överväger de fördelar som kan finnas med
valutaunionen. Att Sverige står utanför valutaunionen minskar inte behovet
av att regeringen driver en offensiv politik i EU på andra politikområden.
Med sunda statsfinanser, fortsatt rörlig växelkurs och ett inflationsmål, en
självständig centralbank, fortsatt reformering av arbetsmarknaden och
gynnsamt företagsklimat, skapar vi goda förutsättningar för tillväxt och
hållbar utveckling i Sverige. Det är endast på denna grund som Sverige kan
bedriva en trovärdig ekonomisk politik utanför EMU. Centerpartiet avvisar
en halvfast växelkursregim för Sverige. Att öppna dörren till EMU, genom
en anslutning till ERM skall inte ske.
Riksdagen har fattat beslut som innebär att Sverige står utanför EMU.
Centerpartiet har aktivt medverkat till detta beslut. Centerpartiet kommer
noga att följa utvecklingen av valutaunionen. Sveriges långsiktiga relationer
till EMU får värderas utifrån vunna erfarenheter. Hittills har erfarenheten
visat att det varit bra för Sverige att stå utanför EMU. Kronan har stärkts
betydligt gentemot euron, som fallit från 9,50 till cirka 8,60 kronor. Vad som
ovan anförts om Sveriges relation till den ekonomiska monetära unionen bör
ges regeringen till känna.
En skattepolitik för hållbar
tillväxt
Centerpartiet har en långsiktig målsättning att sänka
skattetrycket. Sänkningen ska ske i takt med vad ekonomin
medger. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt för låg- och
medelinkomsttagare samt sänkt skatt på företagande och
boende. Centerpartiets skatteprofil innebär ökad tillväxt,
bättre miljö och socialt ansvar. Centerpartiets förslag på
skatteförändringar presenteras utförligt i skattemotionen.
Sänkt inkomstskatt
Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a.
människors ställning på arbetsmarknaden. Som en del i det
bör inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare
sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för
sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för
människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen
bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och
därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare
får störst del av den sänkta inkomstskatten. Centerpartiet
avser att sänka inkomstskatten med 10,5 miljarder för år
2000. Kommuner och landsting kompenseras för
minskningen av den beskattningsbara inkomsten i enlighet
med finansieringsprincipen.
I budgeten har regeringen gjort upp med Vänstern och Miljöpartiet om
tekniken för att sänka inkomstskatter. Den valda tekniken med en skatte-
reduktion motsvarande 25 procent av den allmänna pensionsavgiften innebär
att skattesänkningen får en dålig fördelningspolitisk profil. Regeringens
redovisning i finansplanen visar tydligt att det är människor med höga
inkomster som får den största skattesänkningen, räknat i kronor. Tekniken
innebär också att studenter och pensionärer inte får del av skattesänkningen.
Centerpartiets linje med att sänka inkomstskatten genom höjt grundavdrag
innebär att alla, även studenter och pensionärer, får sänkt skatt.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre. Skatter och
avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen
att utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det
bör ske genom att en skatteväxling genomförs, med sänkta
skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga
verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsättning
generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för
tjänstesektorn med en hög andel arbetskraftskostnader.
Arbetsgivaravgifterna har genom Centerpartiets enträgna arbete reducerats
med 5 procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000 kronor. För
egenföretagare är lönesummegränsen 180 000 kronor. Vi förordar en
fortsättning av sänkta arbetsgivaravgifter enligt samma modell. Centerpartiet
anser att arbetsgivaravgifterna stegvis bör sänkas. För år 2000 föreslår vi att
lönesummegränsen höjs till två miljoner kronor och för egenföretagare till
300 000 kronor. För åren 2001 och 2002 ökas procentreduktionen i två steg.
Procentenhetsreduktionen föreslås omfatta även egenföretagarnas egenavgif-
ter. På detta sätt främjas de mindre företagen, där anställningspotentialen är
högst, i förhållande till de större.
Miljöskatter
Centerpartiet arbetar för att långsiktigt öka miljörelateringen
i skattesystemet. Verksamheter som påverkar miljön ska inte
vältra över miljö- och hälsorelaterade kostnader på
samhället. Principen om att förorenaren betalar ska gälla.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken
kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till
ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot
miljöns krav. I vår skattemotion (Sk324) presenterar vi
förslag på höjning av miljöskatter med netto 1 560 miljoner
kronor. Dessa ökade intäkter växlar vi mot sänkta arbets-
givaravgifter om totalt 1 560 miljoner kronor. Vi genomför
således en äkta skatteväxling med raka rör mellan höjda
miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.
Tabell 1: Skatter
Tabell 1: (Centerpartiets förslag )
Vad som ovan anförts om skatteförändringar för ökad
tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar bör ges regeringen till
känna.
Reformering av den statliga
förvaltningen
Regeringen föreslår i budgeten ökade anslag till ett flertal av
de statliga verken och myndigheterna. Om ökningarna bara
motsvarade en kompensation för löneökningar och inflation
skulle det inte vara så mycket att orda om. Så är dock inte
fallet. Anslagsökningarna handlar i de flesta fall om realt
ökade anslag, vilket i realiteten innebär en svällande statlig
förvaltning. Reala anslagsökningar behöver dock inte
innebära att staten får ut mer nyttigheter för pengarna.
Rapporterna "Kontrollen inom välfärdssystemen och
skattesystemen" från Riksrevisionsverket och "Vem ser efter
arbetslöshetskassorna?" från Statskontoret ger en indikation
om att regeringen och dess myndigheter är dåliga på att
kontrollera och följa upp att anslagna medel verkligen
används på avsett sätt. Centerpartiet föreslår att ett mora-
torium för reala anslagsökningar till statliga verk och
myndigheter införs under 2000. Moratoriet skulle ge rådrum
för att se över kontrollfunktionerna inom statlig förvaltning
men också för att göra en ordentlig översyn över hela den
statliga förvaltningen. Centerpartiet har i en särskild motion
krävt en stärkt revision, där merparten av
Riksrevisionsverkets resurser och uppgifter flyttas över till
en stärkt revision under riksdagen för att därigenom skapa
utökad demokratisk förankring och kontroll. Vad som ovan
anförts om införande av ett moratorium för realt ökade
anslag till statliga verk och myndigheter bör ges regeringen
till känna. Vad som ovan anförts om behov av att stärka
statens kontrollfunktioner bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att det behövs en översyn över den statliga förvalt-
ningen. Översynen bör utgå från och analysera vilket behov det finns av
statliga verksamheter i ett modernt kunskapsorienterat samhälle. Först efter
behovsanalysen ska den framtidsinriktade behovsstrukturen jämföras med
den statliga förvaltningens befintliga struktur. Resultatet bör sedan leda till
en radikal förnyelse av den statliga förvaltningen. Verksamheter som inte
svarar upp mot de framtida behoven måste förnyas eller avvecklas. Vidare
ska verksamheter lokaliseras så att de både kan fungera effektivt och svara
mot nationella och regionala behov. Vad som ovan anförts om behov av
översyn av organisationen inom statlig förvaltning bör ges regeringen till
känna.
Kommunernas och
landstingens ekonomi
Regeringen pekar i finansplanen på att tillväxten i
kombination med de ökade statsbidragen till kommuner och
landsting innebär kraftiga resurstillskott till vård, skola och
omsorg. Den kommunala sektorns skatteintäkter ökar med
cirka 25 miljarder kronor mellan åren 1999 och 2000. Detta
understryker det goda en hög tillväxt ger i form av ökade
medel till gemensamma angelägenheter. Regeringens
budgetförslag löser dock inte de kortsiktiga problem som
finns i många kommuner och landsting. De ökade
skatteintäkterna fördelas inte lika över landet. Visserligen
kompenserar skatteutjämningssystemet en del men i
kombination med befolkningsminskning sjunker flera
kommuners och landstings ekonomiska bas de kommande
åren.
Flera landsting kommer ej att klara balanskravet nästa år. Till dessa hör
dels storstadslandstingen, dels några övriga. För storstadslandstingen är det
framför allt bristen på strukturåtgärder och ej genomförda begränsningar i
utbudet som är problemen. För andra landsting är det utgiftssidan i stort som
är orsaken.
Sammanlagt innebär detta en brist i landstingen nästa år på cirka 2 mil-
jarder kronor. Om allt detta tas hem i personalneddragningar innebär det ca
6 000 färre personer anställda.
Situationen för många kommuner är också ansträngd. 210 av landets 289
kommuner minskar i folkmängd. När befolkningsunderlaget minskar
försämras också förutsättningarna att upprätthålla grundläggande service till
dem som bor i berörda kommuner. Detta medför i sin tur att arbetstillfällen
försvinner och att skattekraften minskar. Det blir en ond spiral som är svår
att ta sig ur. Regeringen står handfallen och ser på när Sverige kantrar. Inga
försök görs för att åtgärda de underliggande strukturella problemen. Istället
öppnar regeringen akutmottagning på Finansdepartementet.
Sveriges kommuner och landsting behöver ingen akutmottagning. De
behöver grundläggande förutsättningar för utveckling. De behöver bättre
vägar, de behöver en digital allemansrätt, de behöver utbildning som sprids
till dem som bor kvar och de behöver kultur- och framtidssatsningar. Sist
men inte minst behöver de ett skatteutjämningssystem där större vikt ges åt
befolkningsstrukturen och kommuner som har befolkningsminskning. För-
ändrad sysselsättning och hög arbetslöshet slår igenom direkt. Det bör därför
byggas in en bromsmekanism så att effekten neutraliseras under en över-
gångstid. Under övergångsperioden kan sedan kommunerna och landstingen
anpassa kostnaderna efter intäkterna i en takt som är möjlig att genomföra.
Vad som ovan anförts om "kommunakut" och generella ändringar av
skatteutjämningen för att möta befolkningsförändringar bör ges regeringen
till känna.
Förutom fördelning mellan kommuner och landsting behövs ett tillskott i
form av statsbidrag. Under förra riksdagsåret förutsåg Centerpartiet proble-
men med att finansiera vård och omsorg i kommuner och landsting. Vi
träffade därför en överenskommelse med Socialdemokraterna om inrikt-
ningen och finansieringen av försvaret. Uppgörelsen innebär att sammanlagt
ca 8 miljarder kronor frigörs under perioden 2002-2004. Socialdemokraterna
och Centerpartiet är överens om att dessa medel - genom en konkret och
uppföljningsbar satsning - ska tillföras vård- och omsorgssektorn. Över-
föringen av medel från försvaret till vård och omsorg är en nödvändig
omstrukturering av resurser från en verksamhet där samhällets behov
minskat, till en verksamhet där samhällets behov ökat. Centerpartiet är nu
berett att gå vidare med nya strukturella förändringar. Centerpartiet föreslår
nya reformer, riktade till bl a barnfamiljer och pensionärer. Dessa reformer
ger kommunerna ökade skatteintäkter. Enligt finansieringsprincipen minskar
vi därför statsbidragen till kommuner och landsting - utgiftsområde 25 -
med motsvarande.
En fungerande
arbetsmarknad
Lönebildning för en god utveckling av
svensk ekonomi
Den svenska lönebildningen har inte varit väl fungerande
under de senaste decennierna. Sverige har haft högre
löneökningar, högre inflation och lägre tillväxt än många
jämförbara länder. Under 1990-talet har problemen på
arbetsmarknaden tydligt visat sig i hög arbetslöshet och lägre
sysselsättningsgrad än tidigare. Problemen är inte lösta bara
för att konjunkturen pekar uppåt. Den totala arbetslösheten
ser ut att stanna på höga nivåer, samtidigt som det finns
betydande flaskhalsproblem inom vissa branscher och
regioner. Flaskhalsproblem kan tillsammans med en ökad
efterfrågan skapa ett inflationstryck. En central fråga är
därför om den svenska ekonomin kan fortsätta att växa i
snabb takt utan att överhettningstendenser i form av ökat
pris- och löneökningstryck uppstår. Svaret beror på en rad
osäkra faktorer som löne- och prisbildningens funktionssätt,
arbetskraftens rörlighet och flexibilitet samt utvecklingen av
produktivitet och kapitalbindning. Enskilda viktiga faktorer
som är av särskilt stor betydelse är utfallet av avtalsrörelsen
år 2001 och i vilken grad tillflödet av personer till arbets-
kraften kan fortsätta.
Lönebildningen är central för hela samhällets ekonomi. Löneökningar
utöver vad produktiviteten tillåter försvagar vår konkurrenskraft och därmed
riskeras sysselsättningen. Det behövs förändringar inom lönebildningen som
bidrar till en löneökningstakt som är förenlig med en god ekonomisk utveck-
ling. Bättre balans mellan parterna måste åstadkommas. Det måste finnas
tydligare fördröjningsmekanismer när det föreligger risk för konflikt. Det bör
ske genom att medlingsinstitutet förstärks genom att ha möjlighet att
förbjuda varsel om stridsåtgärder under medling.
Facken har rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag
som vägrar teckna kollektivavtal. Eftersom det ter sig svårt att finna en
djupare legitimitet för detta bör ett förbud mot sympati- och stridsåtgärder
riktade mot enmans- och familjeföretag införas.
Det finns för närvarande inget krav om att åtgärdernas syfte skall stå i
proportion till den skada som uppstår för företag och samhälle. Företagen är
ofta känsliga för denna typ av "billiga åtgärder". Det bör därför införas en
proportionalitetsregel.
Lönebildningen är ett av de största strukturproblemen i svensk ekonomi.
Otaliga försök har gjorts, men inte lett fram till en lönebildning som möjlig-
gör låg inflation, hög sysselsättning och uthållig tillväxt. Fem aktiva deval-
veringar sedan 1976 och ett kronfall har fått skyla över misslyckandena.
Ingen svensk finansminister har hittills lyckats att tygla lönebildningen med
finanspolitikens piska och morot. Centerpartiet tror inte att finansministerns
hot om uteblivna skattesänkningar kommer att lyckas bättre än tidigare
finansministrars. Det är farligt att vänta och se om hotet får verkan. När vi
vet svaret kan ekonomin redan vara överhettad och lågkonjunkturen lura
bakom knuten. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till
förändringar av konfliktreglerna i enlighet med vad som här anförts.
Arbetsmarknadspolitik för tillväxt
Grunden för arbetsmarknadspolitiken måste vara att
arbetslösa ska ges förutsättningar och möjlighet att återvända
till den reguljära arbetsmarknaden och försörja sig själva.
Varken arbetslösa eller samhället är betjänta av
terapiåtgärder, som inte motiverar dem som deltar att gå
vidare och som kostar samhället stora pengar.
Det svenska samhället, liksom samhället i hela den industrialiserade
världen, förändras snabbt. På bara ett decennium har rationaliseringar och
produktivitetsökningar i industrin minskat behovet av traditionella industri-
anställningar dramatiskt. I alla yrken krävs i dag hög kompetens och förmåga
att lära nytt, inte bara en gång under livet.
När konjunkturen snabbt vänder uppåt måste arbetsmarknadspolitiken
förändras, så att åtgärder m.m. inte blir nya flaskhalsar som hindrar en ökad
sysselsättning. Tyngdpunkten i politiken måste i högre grad än i dag ligga på
att öka sysselsättningsgraden och mindre på att minska den öppna arbets-
lösheten till fyra procent.
I en situation där allt färre har fasta anställningar och fler jobbar i
projektform och på vikariat är det nödvändigt att arbetsmarknadspolitiken
bidrar till att skapa trygghet i förändringen. En utbildningslinje i politiken
måste formuleras vid sidan av den traditionella arbetslinjen, innebärande att
stor vikt läggs vid att både arbetslösa och anställda ska utbildas och ges
grundläggande kompetens för fortsatt lärande i yrkeslivet.
En generell utbildningsgaranti, som ger alla möjlighet att läsa in de
kunskaper upp till gymnasienivå som de tidigare gått miste om, skulle ge fler
"en andra chans" och dessutom vara samhällsekonomiskt riktigt, med ökande
produktivitet som följd.
Utgångspunkten i en förändrad politik ska ta fasta på detta. Centerpartiet
föreslår i en motion om arbetsmarknadspolitik (A220) en gemensam ingång
till tre arbetsmarknadspolitiska spår:
Utbildning upp till gymnasiekompetens inom ramen för en utbildnings-
garanti, för att lägga grunden för vidare lärande, i eller utanför arbetet.
Kvalificerade arbetsmarknadsåtgärder för att lägga grunden för återinträde
på arbetsmarknaden. Volymåtgärder bör fasas ut för att ge utrymme för
bättre insatser.
Inträde på en övergångsarbetsmarknad, som skapas i en överenskommelse
om ett partnerskap mellan staten, regionala myndigheter samt privata och
offentliga arbetsgivare, där efterfrågesidan stimuleras genom olika åtgärder.
Genom att komma i kontakt med reguljära arbeten kommer många att fastna
genom en "kardborreeffekt".
Mer flexibla insatser för att underlätta övergången mellan arbete, arbets-
löshet, utbildning, åtgärder och verksamhet på en övergångsarbetsmarknad
underlättas genom att allt försörjningsstöd till arbetslösa koncentreras under
utgiftsområde 13. På så sätt tydliggörs också de totala kostnaderna för
arbetslösheten mer än i dag. Ett stärkt självstyre för de regionala arbets-
marknadspolitiska organen öppnar för överenskommelser som skapar
fungerande övergångsarbetsmarknader och mer regionalt anpassade insatser
vid arbetslöshet. Genom ett sammanhållet system för försörjningsstöd och
frihet att utforma åtgärderna regionalt och lokalt minskar problemen med att
kombinera olika åtgärder och utbildning. Möjligheterna att utforma regionala
övergångsarbetsmarknader ökar. Kvaliteten i arbetsmarknadsåtgärderna ökar
därmed.
Den ökade flexibiliteten är nödvändig för att minska problemen med
flaskhalsar. När konjunkturen vänder uppåt bör volymen åtgärder minskas
för att skapa en bättre dynamik på arbetsmarknaden. Samtidigt måste
högkvalitativa åtgärder sättas in för att återföra dem som är på väg ut från
arbetsmarknaden. I stor utsträckning handlar det om att flytta fokus från att
pressa ner den öppna arbetslösheten genom kortvariga volymåtgärder till att
skapa förutsättningar för nya jobb genom att ge grundläggande utbildning
och underlätta övergången till reguljärt arbete för långtidsinskrivna och
långtidsarbetslösa.
För dem som är inne på arbetsmarknaden spelar kompetensutveckling en
allt viktigare roll. Centerpartiet förordar att individuella kompetenskonton
införs, dit arbetstagare och arbetsgivare får göra skattesubventionerade
insättningar. Även om parterna var för sig kan disponera "sin" del för
kompetensutveckling, ligger i systemet att båda tjänar på att träffa överens-
kommelser om hur medlen ska användas.
Individuella kompetenskonton och större fokusering på kompetensutveck-
ling i arbetslivet bör förenas med förändringar i arbetsrätten för att
ytterligare
stimulera detta. En turordning som i större utsträckning tar hänsyn till
kompetens kan t.ex. utformas som en negativ regel: Den som tackar nej till
vidareutveckling i sin yrkesroll och utbildning, flyttas nedåt i turordningen
då en sådan upprättas.
Genom ett tillkännagivande från riksdagen våren 1999 uppdrogs åt rege-
ringen att återkomma med förslag som möjliggör för mindre företag att göra
undantag för högst två nyckelpersoner vid anställningar. Det är ett viktigt
första steg mot en moderniserad arbetsrätt och Centerpartiet vill understryka
vikten av att regeringen nu skyndsamt följer upp riksdagens beslut.
Ett förändrat synsätt på arbetsmarknadspolitik, med tonvikt på snabbt
återinträde på den reguljära arbetsmarknaden, och fokusering på statens
ansvar att ge grundläggande utbildning i stället för sysselsättande åtgärder,
öppnar för fler att få riktiga jobb. Genom de förändringar Centerpartiet
föreslår kan åtgärdsvolymen och kostnaderna minska, samtidigt som kvalite-
ten ökar. Centerpartiet framför förslag i särskild motion (A220).
Politik för tryggare
människor
Familjepolitik
Statens, kommunens och det civila samhällets uppgift är att
stötta föräldraskapet och ge likvärdiga förutsättningar för
alla barn att behålla sin kreativitet och skaparglädje upp i
vuxen ålder - inte att styra över hur familjer väljer att leva.
Det ska däremot finnas ett starkt skydd för enskilda barn från
övergrepp och annat som kränker barnens integritet eller
hindrar deras utveckling i att bli kreativa och självständiga
individer.
Familjepolitiken måste formas med utgångspunkt i att ge bästa möjliga
förutsättningar för en bra uppväxt för alla barn. Det är föräldrarna som har
ansvar för barnens uppväxt. Statens och kommunernas ansvar ska bara vara
stödjande. Stora delar av den socialdemokratiska familjepolitiken har genom
historien utgått från att föräldrarna inte klarar av att ta ansvar för barnens
uppväxt och uppfostran och att omsorgen om barnen ska utgå från en och
samma mall.
Centerpartiet förordar ett barnkonto i stället för en maxtaxa. Förslaget om
maxtaxa utgår från att alla barn ska få sin omsorg i den kommunala verk-
samheten. Den privata och kooperativa omsorgen kommer att missgynnas i
förhållande till den offentliga omsorgen. Alternativa barnomsorgslösningar
kommer att få svårt att hävda sig. Valfriheten inskränks och mångfalden
inom barnomsorgen hämmas. Centerpartiet anser att det är bättre att använda
resurserna så att de kommer alla barnfamiljer till del, och att inte ensidigt
gynna en form av omsorg.
Vi vill förnya familjestödet och ge familjen ett barnkonto som den kan
disponera. Det ger familjen, oberoende av hur den ser ut, större möjligheter
att skapa en trygghet med utgångspunkt i de omgivande förutsättningarna.
Om föräldrar får större möjlighet att välja barnomsorg och styra över sin
egen tid blir också barnen tryggare. Centerpartiet anser även att garantinivån
i föräldrapenningen bör höjas. Centerpartiet framför förslag i särskild motion
(So325).
Trygghetssystemen
Välfärdspolitiken är väl utbyggd i Sverige. Ändå finns stora
orättvisor i fördelningen av välfärden. Många människor
omfattas inte av socialförsäkringssystemen utan är i stället
hänvisade till behovsprövade socialbidrag. Orättvisorna
märks extra tydligt i tider med hög arbetslöshet. Människor
som känner maktlöshet och har liten möjlighet att påverka
sitt eget liv har sämre hälsa än andra. Skillnaderna i hälsa
ökar. Alltfler människor lever helt utanför
samhällsgemenskapen och segregationen i storstäderna
tenderar att öka.
Grundtrygghet innebär både ekonomisk och social trygghet. Många
människor har under 1990-talet känt en ökad oro p.g.a. rädslan att förlora sitt
arbete, mista sitt sociala nätverk och förlora sin ekonomiska trygghet. Många
människor lever redan under dessa förhållanden. Speciellt många unga har
inte haft någon möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och har därmed
inte haft någon möjlighet att känna ekonomiskt oberoende. Ett samhälle där
många människor inte känner sig behövda eller uppmärksammade är inget
tryggt samhälle.
1990-talet har inneburit förändringar i välfärdssystemen; förändringar som
av många upplevts som orättvisa. Det är en villfarelse att människor under de
föregående årtiondena levde i ett helt igenom jämlikt samhälle. Folkhemmet
gav visserligen människor en bättre ekonomisk standard men de grund-
läggande orättvisorna bestod.
Vi är nu på väg in i nästa årtusende och håller på att lämna industri-
samhället bakom oss. Inför detta stora steg ska inriktningen vara att förnya
välfärden - i grunden - med inriktningen att skapa trygghet för alla - och
med lika möjligheter för alla. Detta förutsätter en ökad tro på individens
förmåga och ett ökat individuellt ansvar. Vi vill genomföra en välfärdsreform
för ökad trygghet och rättvisa.
Centerpartiet förordar en samordnad trygghetsförsäkring som ska ersätta
nuvarande försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtids-
pension; en allmän försäkring som ska täcka oväntat inkomstbortfall under
de förvärvsaktiva åren. I vårt förslag om trygghetsförsäkring ska en lägsta
ersättningsnivå - en grundpenning - garanteras, därutöver en inkomstrelate-
rad del vars storlek är baserad på den inkomst man har som företagare eller
anställd. Centerpartiet framför förslag i särskild motion (Sf260).
Ekonomisk trygghet för pensionärer
Fortfarande har många pensionärer mycket låg pension. I
synnerhet tillhör äldre kvinnor den grupp som inte har haft
möjlighet att spara ihop till egna pensionspoäng.
Centerpartiet anser att det är angeläget att höja pensionen för
dem med låg eller ingen ATP. Därför föreslår vi en höjning
av pensionstillskottet med 2 500 kronor om året. Höjningen
bör träda i kraft den 1/7 år 2000.
De som burit tyngsta lasset ska stå i främsta ledet när det nu finns utrymme
att sänka skatterna. Socialdemokraterna har gjort upp med Vänstern och
Miljöpartiet om att sänka inkomstskatten genom en så kallad skattereduktion
motsvarande 25 procent av den allmänna pensionsavgiften. Genom att välja
den tekniken kommer inte skattesänkningen pensionärer till del. Center-
partiets linje med att sänka inkomstskatten genom höjt grundavdrag innebär
att alla, även pensionärer, får sänkt skatt.
Vänstermajoritetens beslut i våras om en höjning av gränsen i högkost-
nadsskyddet för läkemedel har drabbat pensionärer med låg pension extra
hårt. Höjningen av pensionstillskottet var inte en tillräcklig kompensation för
att rättfärdiga höjningen av läkemedelskostnaderna som i synnerhet äldre
pensionärer drabbats av. Centerpartiet föreslår en sänkning av gränsen i
högkostnadsskyddet från 1 800 till 1 300 kronor från och med den 1/6 år
2000; dvs ett år efter det att regeringen tillsammans med sina stödpartier
genomförde höjningen. Centerpartiet framför förslag i särskild motion
(So326).
Vård och omsorg
Vården och omsorgen ska utgå från den enskilda människans
behov och utövas i enlighet med patientens önskemål och
aktiva val. Människors förmåga att skaffa sig kunskap om
och påverka sitt hälsotillstånd ska vara vägledande för
organisationen av sjukvården. Alla ska ha möjlighet att,
utifrån sitt behov, välja sin personliga kontakt, vårdinrättning
och omsorgsform.
Enskilda människors ekonomiska förutsättningar får aldrig avgöra vård-
insatsen. Centerpartiet anser att hälso- och sjukvården ska finansieras med
skatter och avgifter.
Att skilja på offentlig kontroll och finansiering å ena sidan och en fri
produktion med enskilda, kooperativa och offentliga producenter å andra
sidan är angeläget för att uppnå en ökad mångfald av vårdformer. Center-
partiet vill öka mångfalden av vårdutövare.
Staten, landstingen och kommunerna har det yttersta ansvaret för att alla
samhällsmedborgare ges god vård och att tillgängligheten är lika för alla. En
mångfald av vårdgivare kan innebära ökad närhet för patienten och en
decentraliserad vårdstruktur. Det utvecklar metoder och förbättrar effekti-
viteten inom hälso- och sjukvården, samtidigt som förnyelse i arbetsformerna
inom hälso- och sjukvården kan underlättas. Om en vårdinsats kan utföras
lika bra och till en fördelaktig kostnad av andra vårdgivare, kan landstingen
teckna vårdavtal med privata vårdgivare. Detta kan stimulera anställda inom
vårdsektorn att starta företag i olika företagsformer och därigenom öppnas
möjligheten för nya vårdgivare.
Förbättringar kräver ekonomiska resurser. Därför har Centerpartiet gått i
spetsen för att öka anslagen till landsting och kommuner. Pengarna från
försvarsöverenskommelsen är det senaste initiativet som visar att det går att
prioritera vård och omsorg. Genom centermiljarderna, sammanlagt åtta
miljarder åren 2002-2004, görs viktiga satsningar på primärvården, till vård
och omsorg om äldre, till hjälp för psykiskt sjuka och till att korta köerna och
öka mångfalden.
Utgångspunkten för det kommande förnyelsearbetet är den kompetens och
de erfarenheter som människor med erfarenheter av vård och omsorg själva
kan bidra med, oavsett om man fått dem som patient, anhörig, lokalt
engagerad politiker eller som vårdpersonal. Förnyelsen ska ske med de
lokala behoven och förutsättningarna för ögonen och med insikt om att
förutsättningarna och läget varierar mellan olika delar av landet. Det är bara
genom att ta till vara lokala erfarenheter som vi kan få till stånd ett
långsiktigt och strategiskt riktigt förnyelsearbete. Centerpartiet framför
förslag i särskild motion (So330).
Rättsväsende
Centerpartiet driver en politik för tryggare människor.
Föräldrarnas kärlek skapar hos barnet en grundtrygghet som
gör det rustat att möta livets olika påfrestningar. Föräldrarnas
överföring av normer och ideal lär barnet att visa respekt och
hänsyn gentemot andra människor. Att vara förälder innebär
ett stort ansvar, ett ansvar som är ytterst betydelsefullt för
hela samhällets utveckling. Vi har förslag om en förnyad
familjepolitik för att ge barnfamiljerna en tryggare ekonomi
och möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar för alla barn
att behålla sin kreativitet och skaparglädje uppe i vuxen
ålder. Vi vill reformera trygghetssystemen så att alla
omfattas och inte behöver vara hänvisade till socialbidrag.
Vi vill sänka skatterna så att också pensionärer och studenter
får del av skattesänkningen. Vi har medverkat till att vård
och omsorg kommer att få ökade resurser. Ändå är inte det
svenska samhället ett tryggt samhälle. Människor känner sig
många gånger otrygga när de vistas ute på gator och torg,
men också i privata och offentliga inomhusmiljöer. Det är
därför det behövs ett starkt rättsväsende och bra
brottsförebyggande arbete.
I ett demokratiskt samhälle är det avgörande att medborgarna känner tilltro
till och förtroende för rättsväsendet. Medborgarnas förtroende för rätts-
väsendet håller nu på att naggas i kanten. Människors rättstrygghet och
rättssäkerhet är hotad till följd av de senaste årens kraftiga besparingar,
centraliseringar och omorganisationer inom rättsväsendet. Läget i rätts-
väsendet är allvarligt.
Människor känner sig rättslösa och fyllda av vanmakt. Man slutar till och
med att anmäla brott till polisen, för att man vet att det ändå inte lönar sig.
Brottet kommer ändå inte att klaras upp. Man ringer till polisen, men
kommer inte fram eller får inte hjälp. Handläggningstiderna ökar och mål
och ärenden hos våra domstolar och myndigheter drar ut åratals på tiden.
Ett ärendes gång genom rättsväsendet tar alltså lång tid idag och skapar
problem för alla berörda. Brottsoffer och misstänkta påverkas negativt av att
få sväva i ovisshet och vänta länge på beslut i åtalsfrågan och på dom.
Undersökningar ger vid handen att brottsoffer som får vänta länge på att den
rättsliga processen slutförs har svårare att lägga traumatiska upplevelser
bakom sig. Ibland tar det så lång tid att få en skadeståndsfråga prövad att
anspråket hinner preskriberas. Värdet av vittnesmålen sjunker ju längre tiden
går, vilket riskerar kvaliteten i förundersökningsmaterialet och i förläng-
ningen hela domstolsprocessen. Långa handläggningstider hos åklagarna
leder till att ärendena blir mer arbetskrävande. Nya brottsmisstankar kan ha
uppkommit under tiden. De som begått brott och som tillhör kategorin
notoriska återfallsförbrytare fortsätter att begå nya brott under tiden som
brottsutredningen av tidigare brott pågår. Parallellt med allt detta undermine-
ras medborgarnas tilltro till att samhället och rättsväsendet verkligen klarar
av att förhindra och beivra brott. Dessa förhållanden är självfallet
oacceptabla.
Rättsväsendet kostar närmare 22 miljarder kronor under ett år vilket
motsvarar 60 miljoner kronor per dag. Årligen betalar varje person 2 500
kronor och varje hushåll
5 700 kronor för den verksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. Så kan
och får inte samhället acceptera en accelererande utveckling där enskildas
rättstrygghet och rättssäkerhet står på spel. Resurserna till polis och rätts-
vårdande myndigheter måste kraftigt förstärkas. Centerpartiet föreslår att en
halv miljard mer än vad regeringen föreslår satsas på att återupprusta rätts-
väsendet. Vad som ovan anförts om kraftigt förstärkta resurser till polis och
rättsvårdande myndigheter bör ges regeringen till känna.
Utbildning för utveckling
Utbildningssatsningar på alla nivåer från förskola till högre
utbildning och forskning måste vara en väsentlig del i en
tillväxtorienterad politik. Centerpartiet har i en rad motioner
på olika delområden presenterat sin syn på hur olika
utbildningssatsningar bör göras.
Högre utbildning och forskning
Centerpartiets mål är att skapa ett decentraliserat
kunskapssamhälle. Med det menar vi att tillgängligheten till
utbildning ska:
1. nå hela folket, inte bara de redan kunskapsprivilegierade,
2. ske i hela landet, inte bara i några expansiva områden,
3. ske under hela livet, inte bara under någon period.
Flera åtgärder behövs för att klara detta. Det är i dag stora
skillnader i utbildningsnivåer mellan olika regioner i
Sverige. De nya högskolorna kan motverka den sociala och
geografiska snedrekrytering som finns till den högre
utbildningen. Alla har inte möjlighet att flytta till orter med
utbildning. Istället måste utbildning flyttas ut till dem som
har behov och önskemål om utbildning.
Centerpartiet har under de senaste två mandatperioderna medverkat till den
största utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige någonsin. Under de
senaste 10 åren har antalet högskoleplatser ökat med 50 procent. Det
viktigaste just nu är att matcha den utbyggnad som sker med resurser för att
stärka kvaliteten. Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som
utbyggnaden av antalet studieplatser. Högskolorna behöver därför ett andrum
för att besätta lärartjänster och höja forskningsandelen.
En strategi för ökade forskningsresurser samt säkrad kvalitet i undervis-
ningen för alla högskolor måste läggas fast.
Centerpartiet anser att antalet utbildningsplatser för åren 2001-2002 ska
ökas med 10 000. Vi vill därutöver satsa på att stärka kvaliteten inom den
högre utbildningen. I vår motion om högre utbildning och forskning (Ub499)
har vi beskrivit vår syn på:
4. akademisk kvalitet och forskning,
5. studiesociala frågor,
6. samverkan med det omgivande samhället.
Centerpartiet vill införa ett nytt studiefinansieringssystem.
Ett nytt system måste vara hållbart och förutsägbart, såväl
för den enskilde som för staten. Med ett nytt system kan vi
minska den sociala snedrekryteringen. Vårt mål är att bidrag
och lån ska utgöra vartdera 50 % av totalbeloppet.
Återbetalningen utformas som ett modifierat annuitetslån på
20-25 år och fribeloppet höjs med två basbelopp.
Centerpartiets förslag innebär att skuldbördan blir hanterlig
för alla studenter. Vi kommer att motionera om detta i
anslutning till regeringens proposition om ett nytt
studiemedelssystem.
Grundskola, kunskap och lärande
När skolan inte lyckas med sitt mål kräver vissa hårdare tag
och en återgång till en centralisering av skolan. Centerpartiet
avvisar alla försök till att åter centralisera beslutsfattandet
över skolan. Vi anser istället att alltfler beslut skall
decentraliseras ut till skolan ända in i klassrummen till elever
och lärare.
Centerpartiet anser att kraften till förändring finns i skolan själv. Därför
behövs stor frihet för den initiativförmåga och skaparkraft som finns hos
elever, lärare och föräldrar att själva få utveckla sin skola. Kommunen och
skolan måste fokusera på den lokala nivåns möjligheter.
För att nå målet att ingen elev ska bli underkänd måste skolsystemet
utvecklas till att vara mer flexibelt, mer lokalt utformat och mer målstyrt.
Genom att främja lokal frihet, lokal makt över resurserna, möjlighet att lokalt
välja undervisningsmetoder, lokal flexibilitet, lokal uppföljning och utvärde-
ring, tror vi att lokal utvecklingskraft kan frigöras så att målet blir möjligt
att
uppnå.
Centerpartiets utgångspunkt för en ny skolpolitik utgår från att - kunskap
är en rättighet för alla, inte ett privilegium för några få - alla barn kan
lära,
och alla barn vill lära, undervisningen måste anpassas efter varje elev, hela
kroppen måste engageras i lärandet - misslyckanden kommer inte att
accepteras, det är skolans ansvar att se till att eleven uppnår kunskapsmålen -
politiken ska i första hand inriktas på kunskapsresultat och inte på hur skolan
ska organiseras - skolans utveckling är inte bara en fråga för politiker. Det
behövs ett nytt samhällskontrakt för skolan, som engagerar lärare, föräldrar
och omgivande samhälle. Vi har i motion 1999/2000:Ub212 beskrivit hur vi
kan förverkliga vår skolpolitik.
Lärare
Det är en viktig uppgift att öka intresset för läraryrket och
lärarutbildningen, inte minst med tanke på den stora brist på
lärare som råder runt om i vårt land. Det saknas i dag ca 21
000 lärare samtidigt som var tredje plats på lärarhögskolorna
stor tom. Det finns mycket att göra för att uppvärdera
läraryrket och stärka lärarnas professionella roll i skolan. En
förnyad lärarutbildning, att skapa utrymme för högre löner,
att ge tid och resurser för vidareutbildning, att öka lärarnas
inflytande på hela skolan samt att inrätta karriärmöjligheter
är några åtgärder som kan vidtas för att uppvärdera
läraryrket.
I vår motion 1999/2000:Ub810 beskriver vi hur vi vill uppvärdera och
stärka lärarnas roll samt utveckla lärarutbildningen.
Kultur
Kulturlivet påverkar människans och därmed samhällets
utveckling. Kulturlivet har också betydelse för en orts
attraktion och identitet. Ett rikt och intressant kulturliv är, på
samma sätt som t ex goda kommunikationer och kvalitet i
skolorna, en faktor att räkna med när människor väljer
bostadsort.
Ingen, varken människa eller organisation/institution, kan ensam axla
ansvaret för att kulturlivet ska vara rikt och levande i varje lokal miljö.
Aktörerna på kulturområdet är - och ska vara - många. De politiska besluten
måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett levande, lokalt
kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med mångfald, hög kvalitet och
plats för både amatörers skapande och professionella konstnärers gästspel
och medverkan.
Kultur handlar i grunden om människans växande. Kultur kan stärka
självkänsla och uttrycksförmåga. Kultur kan tydliggöra rottrådar och ge nya
infallsvinklar. Där människan utvecklas, där utvecklas också samtal och
samhälle.
I vår motion 1999/2000:Kr201, "Kultur", lyfter vi fram kulturens betydelse
för en rad olika samhällsområden samtidigt som vi beskriver hur vi vill
utveckla vår kulturpolitik.
Förutom kulturens självklara egenvärde handlar det om demokrati och
identitet, vårt arv och vår historia, om barns och ungdomars utveckling,
arbetstillfällen, turism, regional och lokal utveckling, företagande, integra-
tion, mångkultur och delaktighet
Centerpartiet menar att satsningar på kultur är samhällsekonomiskt
lönsamma och ger många positiva bieffekter. Alla människor i landet ska
kunna ta del av ett levande kulturliv, och barn och ungdomar ska prioriteras.
Vi poängterar också betydelsen av allmänna samlingslokaler/mötesplatser
och föreslår extra resurser till dessa.
Centerpartiet har länge framhållit att en växande andel av all kulturverk-
samhet i kulturinstitutioner ska inriktas mot barn och ungdomar. Vi anser att
25 % av resurserna av det statliga kulturanslaget bör öronmärkas till kultur
för barn och ungdom. Det är en ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat
utrymme för ungdomars eget skapande. Vi anser också att Ungdomsstyrelsen
bör tillföras extra resurser för en en särskild satsning på ung kultur.
Decentralisering och
utveckling
Idag finns en stark kraft och en enorm vilja runt om i landet
att vända den negativa trend som härskat i Sverige under
några år. Denna vilja och kraft måste tas till vara. Den är av
avgörande betydelse för hela Sveriges utveckling. Vårt land
har inte råd att avstå den utvecklingspotential som finns i
landet.
Större ansvar och en ökad decentralisering är absolut nödvändigt för en
hållbar utveckling. När stad och land tillsammans formulerar mål och
riktning är en mer balanserad utveckling möjlig. Olika landsändar och orter
har olika förutsättningar. Vi måste nu ta till vara den styrka som finns både i
städer och på landsbygd. Inriktningen skall vara att skapa goda möjligheter
för tillväxt och utveckling i hela landet.
Riksdag och regering ska understödja en regional utveckling i hela landet.
En förutsättning för att skapa livskraftiga miljöer är att det finns en
grundläggande samhällsservice i hela landet. En av de större utmaningarna
blir att lägga fast vad en garanterad grundservice ska innehålla. Denna
grundservice i form av exempelvis post- och teleförbindelser, infrastruktur
etc måste garanteras av samhället. Det behöver dock inte innebära att det
offentliga svarar för genomförandet.
Kulturens betydelse för utveckling
Ibland kan det vara svårt att motivera kultursatsningar i
åtstramnings- och nedskärningstider. De flesta har en ganska
klar uppfattning om betydelsen av lokalt och regionalt
företagsstöd för sysselsättning och ekonomi. När det gäller
att motivera kultursatsningar är det däremot inte lika
självklart vilken betydelse dessa har för att skapa utveckling.
Vi vet att en kommuns eller regions kulturella dragningskraft
är viktig för att få människorna att stanna, att få dem att våga
skapa sig en framtid på den plats där de bor och lever, men
också för att dra till sig investeringar och välutbildad
arbetskraft.
Lyckade kulturprojekt får ofta positiva regionalpolitiska konsekvenser.
Insatser inom kulturområdet borde vara en självklar och betydelsefull del i
det regionala utvecklingsarbetet. Under 1980- och 90-talen har regionala och
lokala kultursatsningar på vissa orter i vårt land blivit ett hjälpmedel för att
skapa ny profil och inriktning, särskilt där industri lagts ned. Centerpartiet
anser att en kulturell infrastruktur är lika viktig som utbildning och
kommunikationer. Därför bör vi gå vidare med satsningar på den kulturella
infrastrukturen. Vår syn på kulturens roll för den regionala utvecklingen
redovisas i motion 1999/2000:Kr201.
Den digitala infrastrukturen
En heltäckande digital infrastruktur, tillgänglig för alla
medborgare och landets företag, är ett nödvändigt steg för att
kunna förverkliga idén om en digital allemansrätt. Den
kantring av Sverige som skett de senaste decennierna kan i
ett längre perspektiv visa sig vara en lätt krängning i jäm-
förelse med den kantring som sker i ett ojämlikt IT-samhälle.
Det är en av statens grundläggande uppgifter att garantera
lika tillgång till infrastrukturen för alla medborgare. Inte
heller när det gäller den digitala infrastrukturen kan staten
undandra sig detta ansvar. Utvecklingen mot en bättre
teknikstruktur är en överlevnadsfråga och kräver mycket
snabba åtgärder. I vår motion 1999/00:T703 har vi beskrivit
hur vi vill genomföra bredbandssatningen.
Företagandet
Företagandet är nyckeln till en god regional utveckling. Det
är endast ökad sysselsättning som ger underlag för boende
och service i de bygder som idag drabbas av
befolkningsminskning. Småföretagsamheten är en av de
viktigaste resurserna i samhället. Huvudinriktningen för en
politik för fler företag och företagare måste vara att skapa
goda villkor för företagandet genom låga skatter och minskat
krångel. Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma
ett bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga före-
tagare måste få tjäna pengar och kunna bli rika på sina
affärsidéer omsatta i praktiken. Det öppnar möjligheter för
nya investeringar. Vinstintresset är en drivkraft för företag
och deras ägare, även om det också finns andra skäl till att
människor startar och driver företag. Samhället måste visa
förståelse för och uppmuntra entreprenörskapets drivkrafter.
Mångfald och individualism är viktigt för att antalet företag
ska bli fler.
För att ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och tillväxt i befintliga
företag behöver deras arbetskraftskostnader sänkas. Vi föreslår i vår skatte-
motion hur detta ska ske, framför allt genom sänkta arbetsgivaravgifter och i
första hand riktade mot de små företagen. I vår motion 1999/2000:N387 har
vi skrivit om fler möjligheter för företagen.
Jord- och skogsbruket - landsbygdens
motor
Det svenska jordbrukets utveckling och fortlevnad är en
fråga som berör betydligt fler än de svenska bönderna. Vi är
alla beroende av jordbrukets produkter för att få mat för
dagen. Men jordbruket ger mer än bara livsmedel; det har
också en kulturhistorisk betydelse. Idag lever en ökande del
av befolkningen i städer och tätorter. Gemensamt för de
flesta är att de har ett starkt historiskt förhållande till
landsbygden. Det öppna landskapet med hagmarker och
ängar har dock inte skapat sig självt. I de flesta fall är det
generationer av bönder som skapat och vårdat det som har så
stor betydelse för det öppna landskapet och den biologiska
mångfalden.
Även om antalet direkta sysselsatta inom jordbruket minskat kraftigt under
den senaste tiden har livsmedelsnäringen som helhet en mycket stor
betydelse för många människor och företagandet i Sverige. Totalt genererar
livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer i Sverige. I vår motion
1999/2000:MJ222 har vi beskrivit hur vi vill utveckla vår jordbrukspolitik.
Kommunikationer
Centerpartiet kräver ett decentraliserat och solidariskt
samhälle och för det krävs ett väl utbyggt väg- och
järnvägsnät. En satsning på upprustning av vägnätet är en
viktig fråga för hela Sverige. Det ger ett bättre och säkrare
vägnät samt nya arbetstillfällen. Extra satsningar måste dock
göras, bl a bärighetshöjande åtgärder.
Sommarens tragiska dödsolyckor visar behovet av höjd vägstandard och en
ökad trafiksäkerhet. Det finns ett stort behov av att prioritera pengar till de
sämsta avsnitten av Europavägarna, vilka också är de mest olycksdrabbade.
Det är inte acceptabelt att angelägna projekt runt om i landet får stå tillbaka
för regeringens stora motorvägsprojekt i storstadsomgivningen.
De mindre vägarna är betydelsefulla både för de boende och för industrin.
Skogsindustrin är beroende av effektiva och snabba transporter. Upprätthålls
inte det finmaskiga vägnätet är det meningslöst att satsa på storskaliga
transportförbindelser eftersom dessa är beroende av varandra. Därför är det
av nationellt intresse att de delar av landets infrastruktur som utgör en
betydande verksamhetsförutsättning för några av våra största branscher
håller acceptabel standard. En upprustning av det finmaskiga vägnätet måste
till, annars försvåras människors tillgång till rekreation och friluftsliv. Även
turistnäringen riskerar att bli lidande om inte god framkomlighet finns.
Det enskilda vägnätet berör en miljon av Sveriges befolkning och nästan
50 % av den totala skogs- respektive åkerarealen. Var fjärde gods- eller
persontransport genereras från enskilda vägar. En stor del av alla transporter
som sker startar eller slutar på en enskild väg. De enskilda vägarna gör det
också möjligt att upprätthålla en hög tillgänglighet till natur och rekreation.
Centerpartiet vill därför lyfta fram de enskilda vägarnas betydelse.
(1999/2000:N214)
Miljödriven utveckling
Centerpartiet har en vision och en ambition om att utveckla
ett kretsloppssamhälle. Centerpartiet vidgar i motionen
"Miljöpolitik för nya generationer" (MJ718) miljöpolitikens
perspektiv och fokuserar på möjligheterna i det nya
tusentalet. Miljöpolitiken ska vara proaktiv. Det skapar
möjligheter för nya generationer av människor, företag och
ledare.
Satsning på miljöexport
Ett miljöanpassat näringsliv är en viktig förutsättning för att
ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. En
internationalisering av det miljöanpassade näringslivet kan
leda till ökad försäljning av svenska tjänster och produkter
med hög miljöprestanda. Det ger den tillväxt i ekonomin
som Sverige behöver för att kunna uppnå en uthållig välfärd.
Det ger resurser till skola, vård och omsorg. Potentialen för
export av tjänster och produkter med hög miljöprestanda är
enorm. Den internationella marknaden för miljöteknik
beräknas uppgå till cirka 4 000 miljarder kronor och
förväntas växa med 5-20 procent per år.
Även om världsmarknaden för miljöteknik är omfattande, är det i inter-
nationaliseringen av de miljödrivna företagen som den stora utmaningen och
potentialen ligger. Miljödrivna företag finns inom alla branscher och ofta
inom en annan verksamhet än miljö. Dessa företag hanterar miljöfrågorna
som en strategisk fråga, väl förankrad i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i
varje val i företaget. Miljöarbetet är decentraliserat, proaktivt och före-
byggande. Kundkrav driver utvecklingen. Företagen tillhandahåller produk-
ter och tjänster med hög miljöprestanda.
De förslag på insatser för en internationalisering av ett svenskt miljö-
anpassat näringsliv som Miljöexportutredningen presenterade i sitt slut-
betänkande (SOU 1998:118) kostnadsberäknades till 64 miljoner kronor.
Effekterna på näringsliv och sysselsättning av en sådan satsning är med all
säkerhet mångdubbelt större än de bestående effekterna av de lokala
investeringsprogrammen; detta till en hundradel av det som regeringen totalt
avser att betala ut i bidrag till lokala investeringsprogram. Ändå tvekar
regeringen och satsar i budgeten för år 2000 endast 5 miljoner kronor för att
underlätta svenska företags export av varor och tjänster med hög miljö-
prestanda.
Centerpartiet anser att en satsning om ytterligare 25 miljoner under år 2000
och därefter 30 miljoner under vartdera åren 2001 och 2002 behövs. Medlen
kan omfördelas från ramanslaget för stöd till lokala investeringsprogram.
Med en sådan satsning kan hela den samlade strategi som presenterades av
Miljöexportutredningen i "Sustainable Sweden - a SUCCESS story" (SOU
1998:118) genomföras i sin helhet och säkerställa ett jämnt tillflöde av nya
miljöanpassade företag, lösningar och nya tekniker. Strategin med
SUCCESS innebär bland annat kunskapsuppbyggnad och att stimulera
skapandet av gedigna nationella nätverk. Genom att stimulera nätverks-
bildning mellan små och stora miljödrivna företag, myndigheter, högskolor
och universitet, bransch- och miljöorganisationer kan nätverken utveckla
komplementära kompetenser som kan agera på utlandsmarknaden. Rege-
ringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med vad som här
anförts.
Försäljning av statlig
egendom
Det kapital som just nu finns uppbundet i en rad statliga
bolag skulle kunna göra mycket större nytta på andra håll.
Då inkomster av utförsäljningar är av engångskaraktär
lämpar de sig utmärkt för att betala av på statsskulden, en
statsskuld som vid 1999 års utgång beräknas uppgå till
nästan 1 400 miljarder kronor. Genom att sälja ut statliga
bolag och använda inkomsterna till att amortera på
statsskulden skulle de statliga räntorna kunna minskas rejält,
vilket i sin tur skulle få till följd att statens resurser kan
användas till andra områden än ränteavbetalningar. År 2000
beräknas räntorna på statsskulden uppgå till 81,8 miljarder
kronor. Förutom att avbetalningarna leder till minskade
räntekostnader så finns det en moralisk aspekt i att minska
statsskulden. Kommande generationer ska inte behöva lida
för att Sverige tidigare levt över sina ekonomiska tillgångar.
Läkemedelsdistributionen har varit föremål för ett flertal utredningar. I
Läkemedelsdistributionsutredningens betänkande Läkemedel i vård och
handel (SOU 1998:28) presenteras bl a en modell för konkurrensutsättning
och utförsäljning av enskilda apotek. Centerpartiet anser att det finns stora
rationaliseringsvinster att göra genom att avveckla Apoteksbolagets
monopolställning. Vi räknar med att det ger intäkter om cirka 130 miljoner
kronor för år 2000, 450 miljoner år 2001 och 500 miljoner för år 2002.
Centerpartiet anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag
om konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda apotek. Vi anser
vidare att förutom Apoteksbolaget kan utförsäljning exempelvis gälla del av
den mark som finns i det statligt ägda bolaget Sveaskog samt Telia,
MeritaNordbanken och Vasakronan. Sammantaget föreslår Centerpartiet en i
förhållande till regeringen ökad utförsäljning av statlig egendom med 10
miljarder kronor. Vi beräknar ränteeffekter för år 2000 till 250 miljoner
kronor. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en utarbetad plan för
utförsäljningar av statlig egendom.
Tabell 2 Utgiftsramar
Tabell 2: (Centerpartiets förslag till utgiftsramar )
Riksdagen bör besluta om fördelning av utgifterna för
budgetåret 2000 på utgiftsområden i enlighet med vad som
anförts i tabell 2.
Riksdagen bör godkänna den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för budgetåren 2001 och 2002 som riktlinjer för regeringens
arbete i enlighet med vad som anförts i motionen samt i tabell 2.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för en ekonomisk
politik för trygghet, decentralisering och miljö som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Sveriges relation till den ekonomiska monetära
unionen,
3. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens in-
komster för budgetåret 2000 enligt vad som anförts i motionen (tabell
1),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av ett moratorium för realt ökade
anslag till statliga verk och myndigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av att stärka statens kontrollfunktioner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av översyn av organisationen inom statlig
förvaltning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om "kommunakut" och generella ändringar av
skatteutjämningen för att möta befolkningsförändringar,
8. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med
förslag till förändringar av konfliktreglerna i enlighet med vad som
anförts i motionen,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kraftigt förstärkta resurser till polis och rätts-
vårdande myndigheter,1
10. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen
med en utarbetad plan för utförsäljningar av statlig egendom,
11. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret
2000 på utgiftsområden enligt vad i motionen anförts (tabell 2),
12. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2001 och 2002 som rikt-
linjer för regeringens arbete enligt vad i motionen anförts (tabell 2).
Stockholm den 4 oktober 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)
1 Yrkande 9 hänvisat till JuU.
2 Yrkande 8 hänvisat till AU.