Vänsterpartiet har länge krävt en folkomröstning om EMU.
Ett beslut om ett svenskt deltagande i den ekonomiska och
monetära unionen är en av de största och viktigaste politiska
frågor som vi ställts inför på mycket lång tid. Därför anser vi
att det är självklart att frågan skall avgöras direkt av folket i
en folkomröstning. Vi anser också att en folkomröstning om
EMU borde ha genomförts innan riksdagen fattade beslut om
grundlagsändring om Riksbankens oberoende.
Det viktigaste är dock att frågan avgörs i en folkomröstning, inte när den
äger rum. Vi anser också att det är angeläget att en bred majoritet i riksdagen
står bakom tidpunkten för en folkomröstning och formerna för dess
genomförande. Vi anser att en rådgivande folkomröstning, där samtliga
partier förbinder sig att följa folkomröstningens resultat, är att föredra.
De två senaste folkomröstningarna - om kärnkraften och EU-medlem-
skapet - har lett till att många människor känner en misstro mot politikers
och myndigheters sätt att arrangera folkomröstningar. I
medlemskapsomröstningen hösten 1994 var fördelningen av resurser mellan
de olika alternativen mycket ojämn. Det finns uppskattningar som gör
gällande att ja-sidan kan ha haft uppemot 20 gånger så mycket resurser som
nej-sidan. Så gott som hela näringslivet, flertalet av de fackliga förbunden
och många andra "tunga" organisationer fanns på ja-sidan. Dessutom
agerade inte alla statliga organ och myndigheter helt neutralt i frågan. De
offentliga konsekvensutredningarna bestod till övervägande del av personer
som var positiva till ett EU-medlemskap. Den statliga informationen, bl.a. en
informationsbroschyr från UD, som gick ut till väljarna upplevdes av många
som tydligt vinklad till ja-sidans fördel och innehöll även direkta
felaktigheter. Detta har bidragit till att legitimiteten av folkomröstningens
resultat har varit tämligen svag bland medborgarna. Inför en folkomröstning
om EMU måste därför tidigare missförhållanden rättas till så att denna
folkomröstning kan genomföras på ett så korrekt sätt som möjligt.
En folkomröstning om EMU kommer delvis att bli av en annan karaktär än
medlemskapsomröstningen. Då var det i högre grad en redovisning av olika
fakta om EU:s institutioner, beslutsbefogenheter, lagändringar och liknande,
även om mycket naturligtvis också bestod av bedömningar och värderingar.
EMU-frågan torde endast till en mycket liten del kunna beskrivas med
renodlade och oomtvistade fakta. I stället kommer det i hög grad att handla
om tolkningar, värderingar och politiska bedömningar. En tolkning eller
bedömning får aldrig framställas som faktum.
För att uppnå en så rättvis folkomröstning som möjligt bör som ett
minimum följande ligga till grund för folkomröstningen;
- Frågan måste formuleras så att svaret kan bli ett ja eller ett nej. Om
blankröstning medges skall dessa inte räknas när majoritet och minoritet
bestäms.
- Det är viktigt att medborgarna får tillräckligt med tid att diskutera och
sätta sig in i frågan. Det går inte att säga exakt vad som är tillräckligt,
men det bör handla om minst ett halvår från beslut om folkomröstning till
folkomröstningens genomförande.
- Om folkomröstning kommer att genomföras i flera länder under samma
tidsperiod, bör de genomföras på samma dag för att undvika en
"turordningskonsekvens" liknande den som utmärkte EU-
folkomröstningarna i de fyra kandidatländerna under 1994.
- Villkoren för information och propaganda måste vara rimligt rättvisa.
Dels måste statliga organ och myndigheter vara neutrala, dels måste den
totala fördelningen av resurser för opinionsbildning mellan alternativen
vara så jämlik som möjligt. Det officiella materialet skall på viktiga
punkter visa på en faktadel (där så är möjligt) med tolkningar och
bedömningar från respektive sida.
- För att väljarna skall få en allsidig bild av de bedömningar som ligger
bakom de olika alternativen föreslår Vänsterpartiet att en parlamentarisk
kommitté tillsätts med uppgift att förbereda folkomröstningen.
Kommittén skall bestå av representanter från samtliga riksdagspartier och
den skall stå som en garant för att det officiella upplysningsmaterialet blir
allsidigt utformat. Kommittén skall också ha till uppgift att fördela
statliga medel till partier och organisationer inför folkomröstningen.
Vad som ovan anförts om formerna för en sådan
folkomröstning bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett svenskt inträde i EMU måste föregås av ett
beslut i en folkomröstning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsätta en parlamentarisk
förberedelsekommitté.