med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.
Propositionen
I regeringens proposition 1999/2000:8 föreslås en förlängning av lagen
(1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsuppgifter samt en ändring i lagen (1992:889) om den officiella
statistiken. Syftet med förslaget om den senare lagen är att upprätta ett
yrkesregister för alla förvärvsarbetande mellan 16 och 64 år. Registret
skall ersätta de uppgifter om yrken, som tidigare erhållits av
individbaserade folk- och bostadsräkningar.
Hur mycket ska det obligatoriska uppgiftslämnandet
utökas?
Det råder knappast något tvivel om att statistik över olika samhällsför-
hållanden är en viktig kunskapskälla för planering och politiska beslut.
Samtidigt måste regering och riksdag vara återhållsamma med att
använda lagstiftningsinstrumentet för dylika ändamål. Statligt ålagda
skyldigheter för t ex företag att inkomma med statistiska uppgifter får
inte oskäligt tynga och än mindre äventyra företagens egen verksamhet.
Yrkesuppgifter kan inhämtas från officiell lönestatistik och kompletterande
uppgifter från andra SCB-register. SCB har också nu inriktningen att för
enmansföretag (ca 180 000) härleda yrkestillhörighet ur branschtillhörig-
heten. Vidare anser SCB det vara möjligt att utesluta företag med en anställd.
Återstående uppgifter från de ca 110 000 företag, som ligger utanför
lönestatistiken föreslås dock inhämtas medelst lagstiftning från företagen
efter ett rullande schema, där en femtedel av berörda företag per år kontaktas
direkt med en enkät. Vi anser det visserligen vara positivt att propositionen
föreslår att befintliga uppgifter används, för att undvika betungande och
onödig dubblering av uppgiftsskyldigheter, men det är en felaktig signal från
regering och från lagstiftaren att ytterligare tynga småföretagen med detta
slag av uppgiftsplikt. Det finns anledning att här erinra om Sveriges
nationella handlingsplan för sysselsättning inom det europeiska samarbetet.
Den innehåller fyra punkter varav en handlar om utvecklad företagaranda bl
a genom minskad administrativ börda för småföretagare. Dessa ord måste
följas av förståelse för småföretagens arbetsvillkor och av konkreta lättnader
i stället för motsatsen.
Uppgifterna om yrke bör således inhämtas till lägsta möjliga kostnad från
andra källor. Att använda en mer detaljerad kodningsnivå än vad som nu
tillämpas i lönestatistiken ger komplikationer i registreringsarbetet för före-
tagare och måste därför undvikas. Att härleda de anställdas yrke från arbets-
givarens branschtillhörighet m. m. måste tillämpas så långt möjligt för de
mindre företagen. Denna metod skulle undvika såväl ett betungande admini-
strativt krav från statsmakterna som utgifter på statsbudgeten. Vi anser att
småföretagens livskraft och bärighet är viktigare än detaljeringsgraden på ett
register, som ändå löper risken att snabbt föråldras med tanke på
morgondagens allt rörligare arbetsmarknad. EU:s rekommendationer ger
dessutom möjlighet att undvika tyngande enkätundersökningar till förmån
för representativa urvalsundersökningar.
Mot denna bakgrund bör propositionen avslås i den del som rör yrkes-
registret.
Uppgiftslämnandets kostnader
Uppgiftslämnandet till olika myndigheter tar en betydande del av små-
företagarens tid i anspråk. Kraven på uppgiftslämnandet upplevs
dessutom av många som ett misstroende från myndigheternas sida.
Uppskattningar som gjorts i jämförbara länder tyder på att kostnaden för
uppgiftslämnande kan motsvara 2 procent av BNP, vilket i Sverige
motsvarar cirka 30 miljarder kronor.
Källa: Demoskop
Många företagare har också upplevt att uppgiftslämnandet har ökat de
senaste åren. Företagens totala uppgiftslämnande måste därför minska
och bli enklare. Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en viktig
utgångspunkt. Den innebär kortfattat att en registerbank med vissa
ständigt förekommande företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan
hämtas från myndigheter. Ett noggrannare urval bör ske vid periodvisa
undersökningar som riktar sig till småföretag. Urvalstätheten bör varieras
så att samma småföretag inte behöver störas mer än nödvändigt. Därmed
skulle Småföretagsdelegationens synpunkter beaktas, i motsats till det
som blir följden av regeringens förslag, nämligen ett ytterligare ökat
uppgiftslämnande för mindre företag.
Konstitutionella överväganden
Regeringen reserverade i 1999 års ekonomiska vårproposition på
tilläggsbudget två miljoner kronor i ökat anslag till Statistiska
centralbyrån (SCB) för att arbetet med ett yrkesregister skulle kunna
komma igång under året. Regeringen avsåg också att återkomma till
riksdagen med "den lagstiftning som krävs för att inrätta ett
yrkesregister" (prop 1998/99:100), vilket alltså nu har skett. Enligt
inhämtad information från SCB har emellertid enkäter med anledning av
yrkesregistret redan skickats ut till ett stort antal företagare. Enkäter har
alltså skickats ut innan propositionen om yrkesregister överhuvudtaget
var känd för riksdagen. Svarstiden på de utsända enkäterna går ut den 8
november 1999, nästan två månader före det att regeringens lagförslag
föreslås träda i kraft.
Regeringen har uppenbarligen inte haft kontroll över sin myndighet i detta
avseende. Beslut om resurstillskott är långt i från detsamma som klartecken
att starta en verksamhet som inte har något lagstöd. Det beskrivna händelse-
förloppet torde inte stå i överensstämmelse med regeringsformen 8 kap 3 §.
Där stadgas att lagstöd krävs för att inhämta (exempelvis) den typ av upp-
gifter som ett regeringens planerade yrkesregister ska innehålla.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1992:889) om den officiella statistiken.