Riksdagen antog hösten 1993 en ny ordningslag (1993:1617)
som trädde i kraft den 1 april 1994 (prop. 1992/93:210 och
1993/94:JuU1). Den nya lagen innebär att det tidigare
generella tillståndskravet togs bort och att det i stället införs
en regel med krav på tillstånd när användningen av
pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för skada
eller olägenhet för person och egendom (3 kap. 7 §).
De omständigheter som i första hand skall beaktas vid denna risk-
bedömning är tidpunkten och platsen. Enligt ordningslagen kan det vidare
genom lokala föreskrifter vara möjligt att utvidga tillståndskravet till att
gälla
generellt i vissa avseenden (3 kap. 9 §). Det är således möjligt för en
kommun att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd
inom områden som är särskilt känsliga, t.ex. vid sjukhus och vårdhem.
Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar
hantering och import av sådana varor. Enligt lagen är den som hanterar
explosiva varor skyldig att vidta de åtgärder och försiktighetsmått som
behövs för att förhindra t.ex. brand eller andra skador (7 §).
Enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor
(FBE)får sådana varor hanteras och importeras endast av den som fyllt 18 år.
För att en explosiv vara skall få hanteras och importeras, krävs att den är
godkänd av Sprängämnesinspektionen (SÄ). Inspektionen skall upprätta en
förteckning över godkända varor. SÄ har utfärdat föreskrifter till lagen och
förordningen.
Tillstånd för försäljning m.m.
Av bestämmelserna framgår att tillstånd krävs för att sälja
fyrverkerier. Ett krav för sådant tillstånd är att föreståndaren
har grundkunskaper om gällande regler och om riskerna med
fyrverkerier samt hur försäljningen skall gå till. Den som har
tillstånd att överlåta explosiva varor skall förvissa sig om att
förvärvaren har rätt att inneha explosiva varor av det slag
och i den mängd som överlåtelsen avser (33 § FBE).
Sammanfattningsvis finns fyra
kategorier pyrotekniska varor:
1. Bordsfyrverkerier där det inte finns någon åldersgräns.
2. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 15 år för innehav.
3. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 18 år för innehav.
4. Pyrotekniska varor som kräver tillstånd för innehav.
Försäljningen av fyrverkeripjäser i Sverige har fördubblats
sedan början av åttiotalet. Till nyåret 1995 köpte svenska
folket sådana pyrotekniska artiklar för 200 miljoner kronor.
Erfarenheterna visar att gällande regler är klart otillräckliga
för att stävja missbruk av pyrotekniska varor och
överträdelser av gällande regler. Slopandet av det generella
tillståndskravet och den i princip fria handeln med
fyrverkeriartiklar har lett till en stark ökning av rent
okynnessmällande i första hand före och i samband med
nyårshelgen. Vid nyårshelgerna inrapporteras ständigt ett
stort antal fall av missbruk till polismyndigheterna på många
håll i landet. Äldre personer avskräcks från att vistas
utomhus. Hundar och andra djur mår mycket illa av
smällandet.
Sjukhusens akutmottagningar rapporterar också om ett ökat antal patienter
med mer eller mindre allvarliga skador. En man i Göteborg dödades vid
sprängning av en s.k. jubileumsbomb, innehållande 400 g krut och försedd
med en drivladdning som gör att bomben skjuts 100 meter rakt upp i luften. I
ett inlägg i GP berättar läkaren Anders Wallmon om den vrede och vanmakt
han känner inför den fria hanteringen av pyrotekniska detaljer. Avsprängda
fingrar och delar av eller hela händer, brännskador och ögonskador är de
vanligaste skadorna vid användning av raketer och smällare. Ofta är dessa
skador svårbehandlade med betydande risker för bestående men. Från
polishåll bedömer man skadeverkningarna av denna oansvariga hantering av
pyrotekniska varor som så allvarliga att man i flera större städer förenat sig i
en skrivelse till Justitiedepartementet i vilken man kräver skärpta regler mot
försäljning och användning av fyrverkeripjäser.
Sprängämnesinspektionen har i en skrivelse till Näringsdepartementet
föreslagit ändringar i förordningen om brandfarliga och explosiva varor och
överväger med anledning av dödsolyckan i Göteborg skärpta regler för
innehav av tyngre och krutstarka fyrverkerier bland annat s.k.
jubileumsbomber. Näringsutskottet har i samband med behandling av
motioner i detta ämne tidigare inhämtat yttranden från olika remissinstanser.
Samtliga de instanser som företräder allmän- och konsumentintressen ställer
sig klart positiva till förslag om en skärpning av gällande lagstiftning.
"Rikspolisstyrelsen ser med tillfredsställelse på om hanteringen av
fyrverkerier m.m. blir föremål för en översyn i skärpande riktning. Styrelsen
instämmer i allt väsentlig i de beskrivningar om handhavandet av pyrotek-
niska varor som ges i motionerna." "Konsumentverket stöder motionärernas
krav på en översyn av bestämmelserna för hantering av pyrotekniska varor."
"Kommunförbundet stöder bedömningen att det behövs en översyn av
försäljningsformer och handhavande av pyrotekniska varor."
Under de senaste åren har problemen förvärrats samtidigt som flera
kommuner själva framhåller att gällande lagstiftning är otillräcklig för att
komma till rätta med de missförhållanden som ett ständigt utökat okynnes-
smällande innebär. Så framhåller t.ex. kommunledningen i Helsingborg att
man inte kommit åt problemet genom ändringar i den lokala ordnings-
stadgan. Alltfler enskilda personer och intresseföreningar/organisationer
engagerar sig också för ett totalstopp för smällare enligt dansk modell.
Det torde idag inte råda några som helst tvivel om att lagändringar behövs
för att stävja det starkt tilltagande missbruket av pyrotekniska varor som i
synnerhet kring nyårshelgerna kommit att bli ett allt svårare gissel för både
människor och djur. Som utgångspunkt för en skärpning av lagstiftningen
kan andra europeiska länder, vilka begränsat försäljningen av fyrverkeri-
varor, tjäna som exempel. Av särskilt intresse är Danmark som helt förbjudit
smällare och enbart tillåter försäljning av raketer.
Vid behandling av motioner om pyrotekniska varor vid 1998/99 års
riksmöte hänvisade näringsutskottet i betänkande 1998/99:NU6 till tidigare
behandling i frågan och ansåg att utvecklingen när det gäller hanteringen av
pyrotekniska varor gör en förnyad översyn motiverad. I december 1998
tillsattes en särskild utredare (dir.1998:88) med uppgift att se över reglerna
för hantering av pyrotekniska varor. Utredaren ska kartlägga arten och
omfattningen av de skador och olägenheter som sådana varor kan orsaka.
Vidare ska man ta ställning till om nuvarande regler ska skärpas med förbud
eller andra begränsningar vad gäller handel och hantering. Även frågor om
produktkontroll, tillsyn och information ska belysas. Eventuella oklarheter
vad gäller regler för hantering av pyrotekniska varor, bl.a möjligheter att ta
varor i beslag och förvaring av dessa, ska även ses över. Utredningen ska
vara klar senast den 1 november. Enligt utredaren torde inte något förslag
från regeringen kunna lämnas före årsskiftet. Detta betyder att vi sannolikt
får uppleva ytterligare en nyårshelg som kommer att innebära ett stort
lidande för både djur och människor och ett okynnessmällande som torde bli
ännu mera intensivt än tidigare p g a stundande millennieskifte. Mot denna
bakgrund föreslår vi att riksdagen gör ett uttalande som i avvaktan på ett
samlat ställningstagande till ovannämnda utredning gör det möjligt för
regeringen att omgående enligt dansk förebild förbjuda försäljning av
smällare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbud mot försäljning av smällare.