Under förra riksmötet inlämnade vi motionärer en motion om ersättning för skador i samband med översvämningar efter reglerade vattendrag. Vi har kunnat konstatera att motionen behandlats i utskott och på sedvanligt sätt avstyrkts, vilket också blev riksdagens beslut.
Vad vi också kan konstatera är att utskottet inte behandlat motionen utifrån de fakta som motionen tar upp, nämligen skador orsakade efter översväm- ningar i reglerade vattendrag.
Utskottet har i stället behandlat motionen utifrån dammsäkerhet, och konstaterat "att dammsäkerheten i Sverige i olika sammanhang bedömts som god och att risken för dammbrott anses vara låg" (citat från betänkandet). Med detta avstyrktes motionen.
Vi håller med om att dammsäkerheten är god och utifrån det ska det inte behövas speciella lösningar för att ekonomiskt klara översvämningsskador.
Men vår motion byggde på att de flesta översvämningsskador uppstår på grund av för hög avtappning eller för kraftigt flöde i reglerade vattendrag i samband med kraftig nederbörd eller snabb snösmältning i fjällvärden. Det är skador i samband med detta som allmänheten har svårt att få ersättning för.
Därav följer att vi upprepar vår motion i syfte att få bättre förståelse från utskott och riksdag om att det behövs specialsatsningar för att oskyldiga fastighetsägare ska kunna hållas skadeslösa när översvämningar uppstår i reglerade vattendrag .
Kraftbolagen som äger vattenregleringsrätten är ofta ovilliga att diskutera ersättningar till dem som drabbas ekonomiskt, trots att vattenkraftsproduk- tion är mycket lönsam och mycket väl skulle tåla denna lilla pålaga. I allmänhet är det samhällets olika instanser som får gå in och täcka de ekono- miska skadorna, reparera vägar och broar, eller återuppbygga en raserad industri, som i de flesta fall är mycket viktig ur regional synpunkt.
Privatpersoner som drabbas har ytterst små möjligheter att få rimlig ersätt- ning för skadad eller förlorad egendom. De försäkringar som numera är möjliga att teckna mot denna typ av skador har också, i den mån denna möj- lighet utnyttjas, mycket höga självrisker. Privatpersoner drabbas ofta hårt ekonomiskt eftersom de inte har möjlighet att få ersättning.
I Värmland hade vi för några år sedan en kraftig översvämning i Klarälvs- dalen. Den drabbade turistnäringen, jordbruk och privatpersoner mycket hårt ekonomiskt. De som bor efter älvarna får i många fall stå för större delen av kostnaden. Detta förhållande är inte rimligt. Det orättvisa förhållandet bidrar också till att skapa en negativ inställning till vattenkraftsproduktion.
Ett förslag för att lösa problemet är att avsätta en liten del av kraftindu- strins vinster, genom att konstruera en fond som täcker denna typ av skador. Fonden bör finansieras och även eventuellt förvaltas av kraftindustrin.
En sådan fond skulle om den blev rikstäckande inte märkbart påverka vattenkraftsproduktionens vinster, men den skulle vara av mycket stort värde för de drabbade. Den nu rådande ordningen är inte rimlig. Privatpersoner och samhället i olika former, får täcka kostnaderna när de uppstår, medan de som gör de stora vinsterna inte drabbas alls. Förhandlingar bör tas upp med de vattenkraftsproducerande företagen om inrättandet av en riksomfattande fond som ersätter översvämningsskador efter reglerade vattendrag, med en gene- rös tillämpning. I andra hand bör lagstiftning aktualiseras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador i samband med översvämningar efter reglerade vattendrag.
Stockholm den 4 oktober 1999
Jarl Lander (s)
Ann-Kristine Johansson (s)