Inledning
Sveriges försvarsindustri har en mycket hög teknisk kompetens. Den för tillfället aviserade försvarspolitiken försätter nu stora delar av försvarsindustrin i en akut krissituation.
Ubåtar
Kockums har under de senaste åren levererat tre ubåtar av gotlandstyp till det svenska försvaret. Sverige har en lång tradition som ubåtsproducent och en för ett litet land unik kompetens både på teknikersidan och verkstadssidan. Nu pågår projekteringen av Viking, som är nästa generation ubåtar.
Viking är ett samnordiskt projekt mellan de tre nordiska länderna Danmark, Norge och Sverige. Projektet syftar till gemensam anskaffning av nästa generation ubåtar. Finland deltar som observatör. Inom projektet har under ca två års tid pågått ett studie- och konceptarbete, bl.a. vid Kockums i Malmö. Ingenjörer och marin personal från de nordiska länderna har deltagit i arbetet.
Spill-over-fenomenet
Avancerad produktion har i många studier visat sig bidra till teknologiutvecklingen i annan näraliggande produktion. Detta har tydligt visat sig under JAS-projektet. Introduktionen av avancerad teknologi höjer kompetensnivån i såväl det egna företaget som i andra företag med näraliggande teknologi. Detta s.k. spill-over- fenomen existerar och är väl dokumenterat i den ekonomiska litteraturen.
Vikingprojektet kommer att utveckla speciell industriell teknologi i gränssnittet mellan undervattens- och mekanisk teknologi som i dag är dåligt representerad vid de traditionella tekniska högskolorna. Ett nytt produktionsområde där ubåtsteknologi kan tillämpas direkt är s.k. sub-sea- produktion, i dag framför allt bestående av gas- och oljeproduktion.
Professor Gunnar Eliasson, KTH, Institutionen för industriell ekonomi och organisation, har utrett industriella spridningseffekter och samhällsnyttan av projekt med stort tekniskt och ekonomiskt innehåll.
Professor Eliasson drar följande slutsats i studien Projektet VIKING som nordisk industriell kompetensgenerator (1999-02-20; Undervatt.tekn. i ind. tillämpning):
Sammanfattningsvis kommer därför att konstateras att avancerad produktion ofta är samhällsekonomiskt självfinansierande, förutsatt att företagen och marknadens aktörer i övrigt har förmåga och incitament att ta till sig och kommersialisera spill-overs, eller den "gratisteknologi" som sprids runt avancerad industriell verksamhet. Min bedömning är att detta i hög grad gäller Vikingprojektet.
Risk för kompetensflykt
Den ovisshet och oklarhet som f.n. råder kring Vikingprojektet gör att risken är överhängande att medarbetare med hög och unik kompetens lämnar projektet och söker sig till annan verksamhet. Samma risk finns då det gäller välutbildad, erfaren och kompetent personal inom verkstads- och varvsindustrin. Att på nytt bygga upp den unika kompetens som i dag finns inom denna del av det svenska näringslivet torde vara mycket svårt, om inte omöjligt.
Samarbete
Samarbete med andra länder är viktig, önskvärd och nödvändig då det gäller utveckling av avancerad försvarsmateriel. Det är viktigt att de länder som deltar i projektet ger signalen att man är beredd att satsa på produkten samtidigt som det krävs att det finns tillräckligt många kunder att exportera till. Redan i dag har svenska marinen ett samarbete med Singapore som köper moderniserade äldre svenska ubåtar samtidigt som de blivande besättningarna får sin utbildning här i Sverige. Ytterligare länder visar intresse för svenska ubåtar.
Försvarspolitiken
Osäkerheten som f.n. råder om den svenska försvarspolitiken äventyrar projekt Viking. Risken är påtaglig att kompetenta medarbetare i projektet söker sig till annan verksamhet. Samma risk finns då det gäller personalen på våra ubåtar.
För försvarets del är det viktigt att ubåtar bibehålls till det antal som behövs för att upprätthålla kompetensen inom ubåtsförsvaret samt att klara nödvändiga uppgifter i kris och krig och i internationell verksamhet.
Nu behövs besked för att Sverige även i framtiden skall kunna ha en modern ubåtsflotta och för att den svenska försvarsindustrin, i samarbete med andra länder, skall kunna delta i framtagandet av nästa generation ubåtar. Enligt erfarna bedömare krävs åtminstone en volym om sju ubåtar för att kunna upprätthålla en tillfredsställande kvalitet i ubåtsvapnet, framför allt på personalsidan.
Exportregler
Det är angeläget att få gemensamma EU-regler för export av försvarsmateriel. Sverige måste därför driva på för att de samarbetsinitiativ som pågår också ska leda till gemensamma regler för export av krigsmateriel och strategiska produkter, som snabbt och i ökande grad utvecklas och produceras gemensamt i flera länder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av de industriella spridningseffekterna och samhällsnyttan av Vikingprojektet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bibehålla ett tillräckligt stort svenskt ubåtsförsvar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamma EU-regler för export av försvars- materiel.
Stockholm den 4 oktober 1999
Jeppe Johnsson (m)