Hemvärnet organiserades 1940. Bakgrunden var en stor oro hos
allmänheten att Sverige skulle kunna bli indraget i det andra världskriget.
Värnpliktsarmén med dess begränsade resurser var framför allt
engagerad i bevakningen mot fientliga luftlandsättningar och vid den
tidpunkten helt otillräcklig.
Efter en rekordsnabb utredning beslutade riksdagen den 29 maj 1940 att
bilda ett hemvärn. Detta skulle utgöras dels av ungdomar som inte gjort sin
värnplikt, dels av äldre som gått ur värnpliktsåldern. Hemvärnsförbanden var
då, liksom idag, frivilligt rekryterade och har sedan dess varit en viktig del
av
arméns krigsorganisation.
Dagens hemvärnsmän har modern beväpning och ändamålsenliga
uniformer. De är mycket väl utbildade för sin uppgift och synnerligen starkt
motiverade för att försvara sin hembygd i krig och fred.
2 Organisation
Hemvärnet är indelat i allmänt hemvärn och driftvärn. Det allmänna
hemvärnets uppgift är att skydda hembygden. Driftvärnets uppgift är att
skydda myndighets eller företags anläggningar och verksamhet.
Driftvärnet får inte, utan medgivande av myndigheten eller företaget
användas för andra uppgifter. Inom allmänna hemvärnet kan
företagshemvärn organiseras för skydd av anläggning eller arbetsplats.
3 Uppgifter
Hemvärnsförbanden skall under en kris och vid ett angrepp främst lösa
uppgifter gällande sabotage vid tidiga beredskapshöjande åtgärder inom
totalförsvaret. Hemvärnsförband med uppgifter inom ramen för försvar
av infallsportar skall även ges förmåga att förbereda och eventuellt utföra
fördröjande fältarbeten. Förband ur allmänna hemvärnet är i regel
underställt områdesansvarig territoriell chef.
Inom ramen för grundberedskapen skall också hemvärnet genom
händelserapportering kunna medverka i ytövervakningen av vårt land i syfte
att successivt följa upp verksamhet, som kan tyda på krigsförberedelser. En
hemvärnsman skall även "efter särskilt åtagande" kunna medverka i
incidentberedskapen och i samhällets räddningstjänst.
Hemvärnets organisation och utrustning skall inriktas och anpassas till
huvuduppgiften.
4 Personal
Hemvärnet har i dag ca 85 000 medlemmar inklusive 17 000 ur avtals-
organisationerna. Ca 78 500 ingår i det allmänna hemvärnet och 6 600 i
driftvärnet.
Sverige har 24 frivilliga försvarsorganisationer som på olika sätt
medverkar i hemvärnets verksamhet. Med sju av dessa organisationer finns
särskilda samarbetsavtal, där organisationerna förbinder sig att rekrytera och
grundutbilda personal för bestämda befattningar inom hemvärnets krigs-
organisation. Denna personal räknas in i hemvärnets personal, men är även
medlemmar i respektive organisation.
Frivilliga försvarsorganisationer som medverkar i hemvärnet är:
- Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) - ca 5 800 medlemmar
placerade i hemvärnet.
- Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) - ca 900 medlemmar
placerade i hemvärnet.
- Svenska röda korset (SRK) - ca 6 600 medlemmar placerade i hem-
värnet.
- Frivilliga Radioorganisationen (FRO) - ca 2 200 medlemmar placerade i
hemvärnet.
- Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK) - ca 600 medlemmar placerade i
hemvärnet.
- Svenska Brukshundsklubben (SBK) - ca 600 medlemmar placerade i
hemvärnet.
- Frivilliga Flygkåren (FFK) - ca 170 medlemmar placerade i hemvärnet.
5 Senare riksdagsbehandling
I försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU11 Försvarsmaktens
ekonomi och verksamhet år 1998 m.m. anfördes bl a:
I kommittémotion Fö17 (kd) framhålls att Kristdemokraterna vid flera
tillfällen särskilt betonat de frivilliga försvarsorganisationernas stora
betydelse för försvaret, försvarsviljan och totalförsvarets förankring i
samhället. En viktig del av det frivilliga försvaret utgörs av hemvärnet.
Motionärerna menar därför att hemvärns- och frivilligverksamheten helt
skall undantas från besparingar (yrkande 4).
Utskottet anförde följande:
Ett enigt utskott har vid upprepade tillfällen, senast inför 1996 års
försvarsbeslut, framhållit frivilligorganisationernas stora betydelse i det
svenska försvarskonceptet. Utskottet delar därför regeringens bedömning att
hemvärns- och frivilligverksamheten bör genomföras för att uppnå de mål
som riksdagen har beslutat. Liksom regeringen anser utskottet att en
reducering av verksamheten med 10 miljoner kronor kan accepteras för år
1998 som en del i åtgärderna för att uppnå balans i planeringen. Härav följer
att kommittémotion Fö17 (kd) yrkande 4 inte bör bifallas av riksdagen.
I försvarsutskottets betänkande 1998/99:FÖU01 Totalförsvarets budget
för 1999 lämnades följande resultatredovisning. I försvarsutskottets
betänkande 1998/99:FÖU05 Försvarspolitiken anfördes följande
beträffande kommittémotion Fö9 (kd).
Utskottet håller med motionärerna om att tillräckliga resurser måste avsättas
för att hemvärnet skall kunna vara en vital organisation som kan engagera
människor och som kan fås att växa. Som regeringen framhåller i
propositionen kommer hemvärnet att ingå i territorialförsvaret och där få en
allt större betydelse. Dess uppgifter kommer att vidgas och kraven på
tillförsel av modern materiel kommer att öka. Utskottet ser därför inte behov
av någon särskild utredning om hemvärnets utveckling. Yrkande 10 i
nämnda motion bör därför inte bifallas.
6 Hotbilden
Vi kristdemokrater anser, vilket bl a framgår av Kristdemokraternas
motion med anledning av proposition 1998/99 Förändrad omvärld -
omdanat försvar där det exempelvis står:
Regeringen bedömer att Sveriges säkerhetspolitiska läge är gott. Det
kriterium som regeringen använder för den bedömningen är en jämförelse
mellan det spända läge som rådde under det kalla krigets dagar och den
situation som råder idag. I sin bedömning av det säkerhetspolitiska läget tar
regeringen dock inte tillräcklig hänsyn till den spända situation som
uppkommit i och med krigen på Balkan under 90-talet, Irak-krisen eller
situationen i Turkiet. Det spända läget mellan olika länder i forna
Sovjetunionen och situationen i Barentsregionen måste också påverka den
säkerhetspolitiska omvärldsbedömingen.
Även om en jämförelse av det säkerhetspolitiska läget före och efter det kalla
kriget ger ett positivt utfall i en framtidsprognos, går det inte att slå sig
till ro.
Makt- och styrkeambitioner kan ta sig andra uttryck och ge andra hotbilder
än de traditionella. För att ge landet ett fullgott försvarspolitiskt skydd
måste
därför de traditionella säkerhets- och försvarspolitiska ställningstagandena
även inkludera annorlunda, oväntade och komplexa hot. Det kan exempelvis
vara miljöförstörelse av dumpat kärnavfall, läckande atomdrivna u-båtar och
kärnkraftverk, kärnvapen och missiler i orätta händer, terrorverksamhet,
sabotage etc. Sveriges allt större militära internationella engagemang kan
också komma att innebära konfrontationer med andra länder och grupper.
För ett gott försvarspolitiskt skydd måste även dessa faktorer medräknas i
hotbilden.
Kristdemokraterna anser således att hotbilden inte är så okomplicerad
som den ibland framställs i försvarsdebatten.
I 90-talets krig på bl.a. Balkan har civilbefolkningen fått lida oerhört. Det
har inre funnits något skydd och värn för den. Miljontals människor har
försökt fly undan trakasserier, tortyr, systematiska våldtäkter, förföljelse,
beskjutningar och nedbrunna hem och byar men har i princip inte haft något
annat än skogen och vägarna att fly till. Det är ofattbart vilka lidanden många
kvinnor, män och barn tvingats genomgå. Civilbefolkningen har i många fall
varit helt oskyddad mot det brutala våldet.
Med tanke på den ändrade hotbilden inklusive terrorverksamhet av olika
slag, civilbefolkningens utsatta situation vid både freds- och krigssituation
samt totalförsvarets omstrukturering och neddragningar finns det anledning
att göra en övergripande utredning om hemvärnets och andra frivilliga
organisationers framtida roll och funktion inom totalförsvaret.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en övergripande utredning om
hemvärnets och andra frivilliga organisationers roll inom total-
försvaret.