med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
En aktiv försvars- och säkerhetspolitik
Kristdemokraterna driver en aktiv försvars- och säkerhetspolitik där vi
framför allt motiverar ett effektivt svenskt totalförsvar utifrån det
svårförutsägbara säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Vi förespråkar
även ett aktivt medverkande till ökad fred och säkerhet. I den
kristdemokratiska idétraditionen betonas ofta förvaltarskap och
människans personliga ansvar. Begreppet förvaltarskap handlar om att ha
tillgångar till låns och det personliga ansvaret att förvalta tillgångarna för
de kommande generationerna. Vi är alltså skyldiga att överlämna ett
minst lika gott samhälle till våra barn, och därmed skydda vårt samhälle
mot olika hot. Rätten till liv är en av de grundläggande mänskliga
rättigheterna och den innefattar även rätten att försvara sig mot väpnat
angrepp.
Det militära försvaret behövs för att skydda medborgarna mot yttre mili-
tära och andra hot där försvarets resurser kan komma väl till användning,
liksom för att avskräcka potentiella angripare. Dessutom förbjuder de etiska
förpliktelserna mellan människor över hela världen att man intar rollen som
åskådare, i en attityd av passiv neutralitet, då människor utsätts för
aggression och krigshandlingar. Att hejda och avbryta en aggression är en
förpliktelse för medmänniskor, stater och världssamfundet.
1 Internationell utveckling och svensk säkerhets-
och försvarspolitik
1.1 Omvärldsutveckling
Den internationella utvecklingen under 1999 har präglats av politisk
instabilitet, som fortsättningsvis råder efter det kalla krigets slut. I t ex
Kosovo genomförde Milosevic-regimens upprepade kränkningar av
mänskliga rättigheter vilket föranledde Nato-länderna att, efter
misslyckade förhandlingar och även oförmåga att enas i FN:s
säkerhetsråd för att skydda den kosovoalbanska befolkningen, militärt
ingripa i Kosovo. De politiska, militära och humanitära konsekvenserna
av situationen på Balkan påverkade internationella relationer och
säkerhetspolitiskt samarbete i omvärlden. Läget i och omkring Tjetjenien
i södra Ryssland har stadigt försämrats under de senaste åren. Nyligen
inledde ryska federala förband flyg- och artilleribeskjutning och insatser
med markförband mot vad som angavs vara terroristbaser i Tjetjenien.
Civilbefolkningen har drabbats hårt vilket medfört stora strömmar av
flyktingar. Händelseutvecklingen i Östtimor är ett annat exempel på en
konflikthärd där det mänskliga lidandet och den materiella förstörelsen
har varit omfattande. Ett flertal konflikter på den afrikanska kontinenten
är andra exempel. Utvecklingen i andra delar av världen inger också oro.
Den innefattar de konflikter som Folkrepubliken Kina har varit inblandad
i, det fortsatta spända läget på den koreanska halvön liksom
intensifieringen av konflikten i Kashmir mellan Pakistan och Indien.
Pakistan leds numera av en militärdiktatur med tillgång till kärnvapen.
Det finns all anledning att följa den internationella utvecklingen med allra
största försiktighet. Det största hotet mot säkerheten i Nordeuropa samman-
hänger med fortsatt instabilitet i Ryssland. Den stora förekomsten av taktiska
kärnvapen i Ryssland utgör ett orosmoment liksom också den fortsatta ryska
oviljan att ratificera såväl provstoppsavtalet som START II-avtalet. De
konventionella stridskrafternas sjunkande status är en förklaring till att
Ryssland i sina två senaste säkerhetsdoktriner har övergått till en avsevärt
starkare framtoning av kärnvapen som ett avskräckningsmedel. Hela OSS-
området utgör något av ett minfält av potentiella kriser och konflikter. Även
USA:s beslut att inte ratificera avtalet om fullständigt förbud mot kärn-
sprängningar inger säkerhetspolitisk oro.
Händelseutvecklingen hos de forna stormakterna är fortfarande av stort
intresse. Under det närmaste året kan ett antal händelser få efterdyningar på
den internationella säkerhetspolitiska arenan. Två presidentval kommer t ex
att hållas där utgången kan få direkta konsekvenser för den svenska säker-
hets- och försvarspolitiken. Presidentvalet i Ryssland påverkar direkt
Sveriges nationella intressen i närområdet, liksom presidentvalet i USA, som
kan innebära ett minskat amerikanskt engagemang i olika konflikthärdar, t ex
i Europa. Det kan komma att kräva ett större ansvarstagande av de euro-
peiska staterna.
Förutom de traditionella yttre miltära hoten finns en rad andra hot, både av
militär och icke-militär karaktär, som kan föranleda nödvändiga insatser av
det svenska totalförsvaret. Det vidgade säkerhetsbegreppet omfattar andra
hot både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Hoten omfattar bl a
internationell terrorism och gränsöverskridande kriminalitet. Hoten kan gälla
både enskilda individer och stater. Exempel härpå är spridning av mass-
förstörelsevapen som inte enbart gäller stater utan i större utsträckning även
organisationer och terroristgrupper och ekologiska hot i samband med
bristande kärnkraftssäkerhet och pågående förstöring av NBC-stridsmedel,
där insatser kan komma att krävas från andra stater. En rad olika etniska och
religiösa konflikter kan utgöra risker för att motsättningar sprids med ekono-
miska och andra följder för omvärlden, vilket kan ställa krav på deltagande i
olika internationella insatser. Flykting- och migrationsrörelser i större om-
fattning orsakade av t ex svåra ekonomiska, ekologiska, etniska och religiösa
problem kan medföra påfrestningar i mottagarländer och kan ge såväl
inrikes- som utrikespolitiska återverkningar för omvärlden. IT-revolutionen
som delvis gör vårt samhälle mer sårbart inverkar även på frågor om försvar
och nationell säkerhet.
1.2 Svensk säkerhetspolitik
Kristdemokraterna konstaterar att det i viss mån råder en positiv säker-
hetspolitisk utveckling för Sverige, då inga direkta invasionshot
föreligger mot landet. Men instabiliteten i vårt närområde, liksom i
omvärlden, kvarstår och är oroväckande. Rysslands militära förmåga
bevisas delvis i och med kriget i Tjetjenien. Andra konflikthärdar i
omvärlden kan få direkta konsekvenser för Sverige vilket bl a kan
innebära svenskt deltagande i olika internationella operationer. Andra hot
i det vidgade säkerhetsbegreppet föranleder en hög beredskap både på
kort och lång sikt.
Som ett led i denna säkerhetspolitiska analys, är det avgörande att Sverige
driver en aktiv säkerhetspolitik där vi deltar med insatser såväl i det kon-
fliktförebyggande som i det fredsskapande arbetet. Det främjar den svenska
befolkningens säkerhet och bidrar till fred och säkerhet i vår omvärld.
Säkerheten för människor främjas både genom ett omfattande politiskt och
ekonomiskt samarbete, samt via gemensamma säkerhetsstrukturer där en
militär förmåga finns att tillgå som en sista utväg för att hindra våld och
konflikter. Det civila och militära samarbetet måste även öka i de gemen-
samma säkerhetsstrukturerna för att möta morgondagens hot.
Kristdemokraterna anser att Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
(EU), samarbete med Nato via t ex PFF-övningar och observatörskap i Väst-
europeiska unionen (VEU) har ökat förutsättningarna för en aktiv säker-
hetspolitik. Även OSSE spelar en allt viktigare roll i det regionala samarbetet
i Europa. Efter det kalla krigets slut saknas det dock fortfarande en tydlig
säkerhetsstruktur för Europa. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att en
sådan snarast upprättas för att motverka konflikter. Vi stödjer utvecklingen
av att EU använder sig av medlemsländernas militära medel för krishan-
tering. Samtidigt vill vi poängtera vikten av att den transatlantiska länken
kvarstår för den europeiska säkerhetens skull.
Kristdemokraterna anser inte att svenskt medlemskap i Nato för när-
varande är aktuellt, men vi håller dörren öppen för framtida lösningar för en
alleuropeisk säkerhetsordning. Då säkerhetsproblem diskuteras är det viktigt
att gemensamma institutioner och strukturer byggs upp för att motverka
befintliga och framtida hot. Alltför ofta rör den säkerhetspolitiska dis-
kussionen ett bevarande av föråldrade säkerhetsdoktriner och inte en analys
av de befintliga hoten och i vilken mån nya säkerhetspolitiska strukturer bäst
kan bekämpa dem.
Folkrätten tycks vara inne i en förändringsprocess där ny praxis kan
komma att ytterligare modifiera och komplettera FN-stadgans regler. Krist-
demokraterna anser att för fortsatt internationellt engagemang är det nöd-
vändigt att folkrätten utvecklas bl a vad gäller humanitär intervention. Det är
människor som skall skyddas, inte stater. En sådan utveckling måste förena
en rätt till regionala ingripanden, där även mandat för skyddandet av mänsk-
liga rättigheter kan ges av lämpliga regionala organ då FN:s säkerhetsråd
tillfälligt är låst av stormakters veto, men där FN:s auktoritet som en global
organisation består genom att frågor ständigt återförs till dess huvudorgan.
Sverige har ett gott anseende i internationella sammanhang vad gäller
demokrati och mänskliga rättigheter. Det är därför angeläget att Sverige
använder sina möjligheter att i exempelvis FN verka för att begreppet folkrätt
utvecklas så att av maktfullkomliga härskare förföljda folk och etniska
grupper av Världssamfundet kan garanteras folkrätt och mänskliga rättig-
heter.
1.3 Svensk försvarspolitik
Utifrån den ideologiska grunden för kristdemokratisk politik och som en
följd av omvärldsutvecklingen liksom den säkerhetspolitiska
bedömningen följer behovet av ett effektivt svenskt totalförsvar som kan
möta dagens och morgondagens hotbilder. Om analysen av den
internationella utvecklingen inte skiljer sig nämnvärt från regeringens så
drar Kristdemokraterna helt skilda slutsatser för den svenska
försvarspolitiken.
En osäkerhet beträffande "Det nya försvaret" antyds av regeringen då den
påpekar att "ett invasionsföretag syftande till ockupation av Sverige ter sig
inte möjligt att genomföra under de närmaste tio åren, förutsatt att vi har en
grundläggande försvarsförmåga." Det uttalandet pekar enligt Kristdemo-
kraterna på att de snabba och drastiska nedskärningarna inte fullt ut kan
motiveras av det säkerhetspolitiska läget kontra det "Det nya försvarets"
förmåga att försvara landet.
Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde skulle, i samband med
allvarligare incidenter och kriser i vårt direkta närområde, kunna leda till att
Sverige blir föremål för militära operationer redan på kort sikt. För att inte
risktagningen med vår försvarsförmåga ska bli för stor anser Kristdemo-
kraterna att de förhastade och drastiska nedskärningar som förestår inte kan
motiveras utifrån den nuvarande svårförutsägbara säkerhetspolitiska situa-
tionen i Europa.
Den hotbild som regeringen beskriver och de konsekvenser den kan få för
Sverige stämmer inte överens med de förslag regeringen lagt fram om ett
nytt försvar och de krav på samverkan som ett sådant försvar kan komma att
innebära. Regeringen anför bl a att "det kräver en helhetssyn på hela skalan
av civila och militära insatser från konfliktförebyggande över hävdandet av
Sveriges territoriella integritet och krishantering till försvar mot väpnat
angrepp. Vårt försvar och våra internationella insatser skall samverka för
ökad säkerhet." I regeringens förslag finns inte, enligt Kristdemokraternas
uppfattning, underlag för det påståendet.
Kristdemokraterna är positiva till försvarets utökade internationella
engagemang. Det ger både kunskap och internationell goodwill samtidigt
som det också ger förutsättningar för bevarande av fred och säkerhet. Men
tyvärr undergrävs möjligheterna till ökade insatser då nedskärningarna leder
till problem att bevara kompetens i utlandsstyrkan samt att rekrytera
tillräckligt med personal.
Men det mest alarmerande med de internationella insatserna är att
regeringen via sitt förslag inkräktar på förmågan att försvara vårt eget land.
Kristdemokraterna har vid åtskilliga tillfällen påpekat att det inom försvars-
budgetens ram måste finnas särskilda budgeterade och öronmärkta medel för
internationella fredsbevarande och fredsskapande insatser. Det visade bl a
den på internationell nivå mycket generande förseningen av de utlovade
militära insatserna till Kosovo under detta år.
2 Anpassning
Anpassningsprincipen är central. Kristdemokraterna delar regeringens
syn att anpassningsförmågan måste utvecklas, vilket kräver framsynthet
och flexibilitet och framför allt en hög kompetens och kvalitet hos
totalförsvarets resurser.
Våra ställningstaganden har utvecklats i den separata motion
(1999/2000:Fö1) som lämnades i samband med Riksdagens revisorers
skrivelse Anpassningen av totalförsvaret (98/99:RR7) samt i vår motion
(1999/2000:Fö212) med anledning av budgeten för utgiftsområde 6 Total-
försvar år 2000.
3 Förmåga till tillväxt
Regeringen anger vid två tillfällen att försämringar i omvärlden kan
medföra behov av större försvarsförmåga än idag och därför också en
förmåga att tillväxa resursmässigt. Försvarsmaktens planering för tillväxt
måste vara en kontinuerlig process och en viktig del av
anpassningsprincipen. Kristdemokraterna vill därför betona att det är
nödvändigt att fortlöpande värdera Försvarsmaktens operativa förmåga
utifrån omvärldsutvecklingen samt att riksdagen kontinuerligt informeras
om detta.
Regeringen anför att grundorganisationsförslaget "kommer att ha den
volym och infrastruktur som behövs för att genom flexibilitet och planering
kunna utnyttjas även i en tillväxtsituation". Med hänsyn till att tillväxt-
förmågan är en viktig del i anpassningsprincipen och att denna förmåga nu
blir kraftigt beskuren i en minskad försvarsmakt bör tillväxtstrukturen
klarläggas i samband med den årliga redovisningen av anpassningsförmågan.
Ett trovärdigt tillväxtkoncept måste skapas som bl.a. visar den personella och
materiella bas som finns att tillgå. Försvarsmaktens kompetens för tillväxt
utgörs främst av förmågan att integrerat leda och strida i högre förband samt
av förmågan att hantera materiel, avsedd för tillväxt.
4 Försvarsekonomin
Som ett av de första partierna krävde Kristdemokraterna redan i början
av 1998 ett nytt försvarsbeslut med temat "folkförsvar med
handlingsfrihet".
Redan innan ett år hade gått av innevarande försvarsbeslutsperiod kom
Försvarsmaktens ekonomi i obalans och resultatet blev verksamhets-
inskränkningar och en ambitionssänkning motsvarande 10 miljarder kronor
under återstoden av försvarsbeslutsperioden.
Vi framförde därför att ett underlag för ett nytt försvarsbeslut borde
utarbetas i stället för att genom besparingar lappa, laga och senarelägga olika
projekt. Vi befarade att anpassningsdoktrinen från Försvarsbeslut 96 kunde
sättas ur spel samt att det inte gick att bortse från risken att Försvarsmaktens
långsiktiga styrka urgröptes.
Det vi framför allt kritiserade i Försvarsberedningens rapport i januari
1999 Förändrad omvärld - omdanat försvar (Ds 1999:2) var ett antal
kostnadskrävande faktorer som ej analyserats och som begränsade utrymmet
för en eventuell ramsänkning. I vår avvikande uppfattning står:
När det gäller de framtida försvarskostnaderna är det för tidigt att uttala sig
om hur mycket billigare ett sådant försvar kan bli. Det finns ingen samlad
syn på hur den framtida personalförsörjningen ska utformas. Investeringar i
försvarsmateriel är långsiktiga och kontraktsbundna. Kostnader för personal-
avveckling, pliktpersonalens framtida ersättningar, avveckling av mark och
anläggningar och ökad förmåga att i samverkan med andra länder delta i
internationella operationer måste noggrant analyseras. En förtätning av verk-
samheten kan medföra stora investeringar.
En inbyggd handlingsfrihet mot nya typer av angreppshot som på lång sikt
skulle kunna uppstå gör det nödvändigt att det svenska försvaret vilar på en
stabil och trovärdig grund som ger långsiktig styrka i en föränderlig framtid.
Förnyelse och utveckling kommer att erfordras för internationella insatser
och för att vi skall kunna följa med i den militärtekniska utvecklingen och
skapa handlingsfrihet för framtiden.
Kristdemokraterna deltog i fjolårets försvarsförhandlingar hela tiden
eftersom vi ansåg det vara av stort värde att söka en bred försvarspolitisk
uppgörelse. Tillvägagångssättet för att nå denna blev märklig. Försvars-
ministern markerade tydligt att regeringen inte tänkte göra upp med mp
och v men såg inte till att få fram ett väl förankrat majoritetsförslag.
Kristdemokraterna betonade vikten av att först lösa den s.k. akuta
närtidsproblematiken innan nästa steg tog vid.
Brutna löften, instabila regler och därtill en kraftig ramreduktion har nu
lett till en stressad och oordnad planeringsprocess med stor risk för materiel-
förstöring. Eftersom Kristdemokraterna reagerade på regeringens oförmåga
att lösa Försvarsmaktens ekonomiska problem ställde vi inte upp på de
ekonomiska ramar som Socialdemokraterna och Centerpartiet lade fram.
Orsaken till de dramatiska nedskärningarna handlar inte enbart om 10
procents neddragningar av ramen som en del gör gällande, utan bakom de
dramatiska nedskärningarna ligger försvarsuppgörelsen mellan Socialde-
mokraterna och Centern som förvärrade Försvarsmaktens ekonomiska
situation livligt påhejade av de försvarsfientliga partierna Vänstern och
Miljöpartiet. Det är värt att notera att samtliga partier i försvarsutskottet
vid
två tillfällen hade varit eniga om att det nya ekonomisystemet inte skulle få
påverka försvarsverksamheten negativt.
I vår motion 98/99:Fö9 med anledning av regeringens proposition För-
ändrad omvärld - omdanat försvar (prop. 98/99:74) yrkade vi avslag på
regeringens förslag till ekonomiska ramar och hösten 1999 skrev vi följande i
vår budgetmotion (1999/2000:Fö212) för utgiftsområde 6 Totalförsvar:
De ekonomiska ramar som regeringen och Centerpartiet kommit överens om
innebär dramatiska nedskärningar för försvaret. Kristdemokraterna kan inte
medverka till ett sådant beslut i ett läge där konsekvenserna inte kan
överblickas. De stora nedskärningarna ger, i ett läge när Försvarsmaktens
ekonomi utsatts för stora påfrestningar och instabila regler, ringa tro-
värdighet åt viljan att utforma framtidens försvar. Tillgången på mänsklig
kompetens måste tillgodoses för att Försvarsmakten ska kunna ha god
förmåga att hantera morgondagens krav.
För att undvika materielförstöring, vidmakthålla kompetens och en stabil
grund för anpassningsförmågan avsätter Kristdemokraterna 1 300 miljoner
kronor år 2000 samt 400 miljoner kronor för år 2001, dvs sammanlagt 1 700
miljoner kronor för återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod. År
2002, som är första året på nästa försvarsbeslutsperiod, tillför vi 1 000
miljoner kronor då vi ej accepterar den föreslagna ramsänkningen.
5 Försvarsmaktens grundorganisation
I Kristdemokraternas budgetmotion 1999/2000:Fö212 rörande
utgiftsområde 6 Totalförsvar för år 2000 angavs följande utgångspunkter
för en framtida grundorganisation:
Försvarets framtida grundorganisation måste medge ökad samträning av
operativa förband och även ge goda förutsättningar för civil-militär sam-
verkan. Försvarsmaktens insats- och anpassningsförmåga vilar på persona-
lens kompetens och professionalism. En ambitionsökning vad gäller kon-
tinuerlig utbildnings- och övningsverksamhet är därför nödvändig. Marin-
stridskrafter bör baseras såväl vid Östersjön som på Västkusten och den
internationellt unika förmågan till väpnad strid i grunda vatten som Sverige
besitter bör säkerställas. För att tillgodose behovet av rekrytering, bevara och
utveckla vinterkompetens och förmåga till tillväxt inom armén bör två
plattformar för respektive truppslag finnas.
Med hänvisning till ovanstående samt Kristdemokraternas förslag till
ekonomiska ramar för utgiftsområde 6 Totalförsvar för åren 2000-2002
yrkar vi härmed avslag på regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya
försvaret och vill anföra följande skäl för vårt ställningstagande.
Förslaget ger en för stor och obalanserad neddragning av hela försvarets
organisation bl.a. inom arméns krigs- och grundorganisation. Möjligheterna
att långsiktigt upprätthålla ett tillräckligt nationellt försvar påverkas därmed
i
allt för omfattande grad och den starkt reducerade försvarsorganisationen
medger ej att Sverige kommer att kunna ha tillräckliga resurser till
förfogande för att bidra till fred och säkerhet i Europa och dess närhet.
Neddragningen av arméns organisation blir omfattande vilket undergräver
såväl värnpliktssystemet, utbildningen som rekryteringen och den långsiktiga
anpassnings- och tillväxtförmåga som erfordras i händelse av en försämrad
säkerhetspolitisk utveckling. Konsekvenserna för Sveriges försvarsförmåga
till följd av exempelvis ett nära på utplånat infanteri, artilleri eller de
före-
slagna ingreppen i JAS-systemets uppbyggnad och utbildning är inte
klarlagda.
Sammantaget innebär regeringens proposition avseende den långsiktiga
utvecklingen av det militära försvaret en icke tillräckligt analyserad säker-
hetspolitisk risktagning. Denna risktagning kommer att påverka Sverige
under lång tid och den reducerade försvarsorganisationen som föreslås
kommer att ge landet en för låg nationell försvarsförmåga liksom för låg
förmåga till att medverka i internationella fredsfrämjande operationer och att
anpassa försvaret i händelse av en försämrad säkerhetspolitisk omvärlds-
utveckling.
5.1 Inriktning
Försvarsberedningen var i sin rapport Förändrad omvärld - omdanat
försvar enig om den övergripande inriktningen av Försvarsmaktens
grundorganisation. Detta betonades även i proposition 1998/99:74 som
presenterades i mars 1999. Där angavs bl.a. att grundorganisationen
måste bättre ta till vara Försvarsmaktens möjligheter till och behov av
samordnad verksamhet för effektivare och mer rationell utbildning och
övning av förband. Regeringen efterlyste således en tydligare inriktning
mot en integrerad verksamhet. Det förslag till grundorganisation som
regeringen och Centern nu presenterat fullföljer enligt Kristdemokraterna
ej den tidigare beslutade inriktningen.
5.2 Integrerad verksamhet
Försvarsmakten skall utformas för att utgöra en gemensam resurs för alla
typer av operativa uppgifter och ha stor flexibilitet och vara förberedd på
anpassning tilll nya uppgifter i framtiden. Insatsorganisation skall kunna
sättas samman i operativa insatsstyrkor som medger ett integrerat
utnyttjande av mark-, luft- och sjöstridskrafter.
Grunden för det militära försvarets utveckling skall även framgent vara
förmågan till väpnad strid och regeringen anger på flera ställen i propo-
sitionen vikten av att kunna uppträda integrerat med olika stridskrafter. På
sidan 40 står det: "Det väsentliga i modern krigföring är att kunna uppträda
integrerat och samordnat med utnyttjande av alla stridskrafter."
Kristdemokraterna anser att kompetensen till samordnad strid är avgörande
för hur väl Försvarsmaktens uppgifter skall kunna lösas t.ex. vid en
fredsframtvingande operation. Vi delar därför inte regeringens syn att för-
delarna "blir större med ett system med separata utbildningsförband för
respektive funktion i förhållande till en integrering med förband" på flera
platser. Vi har därför nedan redovisat vår principiella syn.
5.3 Kompetens
Kompetens är egenskapen att ha och kunna tillämpa kunskaper och
färdigheter för att kunna genomföra viss verksamhet. Att ha erforderlig
kompetens och dessutom resurser för att kunna lösa en given uppgift
betyder att förmåga har uppnåtts.
I propositionen Förändrad omvärld - omdanat försvar angavs att omstruk-
tureringen av grundorganisationen skall leda till bättre möjligheter till
samträning, förbättrad systemkunskap, tillväxtförmåga och flexibilitet.
Regeringen menade att en regional samordning av utbildningsplatser bidrar
till detta. På sidan 110 står: "Genom en sådan samordning och kraftsamling
möjliggörs en effektivare produktion som i sin tur svarar mot kraven på en
bredare kompetensutveckling i befälskåren." Kristdemokraterna menar att
det nu lagda förslaget ej tillgodoser denna viktiga utgångspunkt i tillräcklig
omfattning.
5.4 Ekonomi
Sammantaget innebär regeringens förslag och åtgärder i förhållande till
Försvarsmaktens förslag beräknade ökade kostnader om 95 miljoner
kronor år 2000, 220 miljoner kronor år 2001, 450 miljoner kronor år
2002, 390 miljoner kronor år 2003, 310 miljoner kronor år 2004 samt
440 miljoner kronor årligen från år 2005 och framåt.
En omställning av Försvarsmakten kostar ofta mer än man tänkt sig och
detta är kostnader som ej kommer försvaret till godo. Orsaken kan vara att
för mycket verksamhet stoppats in i organisationen i samband med försvars-
besluten och att investeringar blivit dyrare än beräknat. Riksdagen måste vid
sitt beslut förutsätta att den föreslagna organisationen täcks av angivna
ekonomiska ramar. I föreliggande proposition har regeringen tydligt angett
de ekonomiska utgångspunkterna samt att vårpropositionen år 2000 skall
innehålla förslag till ekonomiska ramar för åren 2001-2003 för utgifts-
området.
Eftersom regeringens förslag kommer att kosta 1 465 miljoner kronor mer
fram till och med år 2004 uppstår frågan hur detta kommer att finansieras.
Kommer denna obalans mellan verksamhet och ekonomiska anslag att täckas
av utökade anslag eller kommer det att gå ut över annan verksamhet inom
Försvarsmakten? Kristdemokraterna konstaterar att inga besked ges om hur
dessa kostnadsökningar ska finansieras.
5.5 Grundorganisationsförändringar
Kristdemokraterna vill lämna två synpunkter på förslaget till
förändringar i nuvarande grundorganisation som vi anser kan medföra
allvarliga konsekvenser.
Vi delar regeringens syn att de tyngsta argumenten för F10 är gjorda
Gripeninvesteringar vid flottiljen, flottiljens roll i flygförarutbildningen,
omskolningen till JAS 39 Gripen samt exportstödet. Precis när Flygskolan
kommit upp i full kapacitet efter flyttningen från Ljungbyhed föreslås en ny
omlokalisering till F16 i Uppsala. På sikt får vi tillbaka ett separat skol-
förband dvs just den organisation som lämnades 1996. Regeringen hävdar att
utbildningen av nya flygförare och Gripenomskolningen är känsligt för
störningar under de närmaste åren men har inte presenterat ett underlag som
visar de fulla konsekvenserna för Flygvapnet. Under 1998 lämnade drygt 120
tekniker Flygvapnets lednings- och underhållsförband. Vad händer nu med
teknikerkompetensen?
Östersjön är det enda område där Sverige gränsar till områden där säker-
hetspolitisk och ekonomisk instabilitet råder. Gotland är därför en under-
rättelse- och utbildningsplattform och stödjepunkt för olika förband av
strategisk betydelse och därmed en riksangelägenhet. I Försvarsberedningens
rapport Förändrad omvärld - omdanat försvar (Ds 1999:2) angavs när det
gäller de militära resursernas grundberedskap (s. 163): "Resurserna skall
lokaliseras så att förmåga finns att skydda koncentrationen av känslig civil
och militär infrastruktur i storstadsområdena. Vidare skall förmåga finnas att
skydda civila nyckelresurser och militära basområden samt Gotland. I prop
98/99:74 är orden "samt Gotland" borttagna (s.103)! Gotland får genom för-
slaget ett förband som blir en solitär. Vilken grundberedskap kommer i fram-
tiden att finnas på Gotland?
6 Kristdemokraternas principiella syn
Den instabila säkerhetspolitiska situationen kräver en långsiktig och
stabil anpassningsförmåga för att vi ska kunna hantera olika typer av
hotbilder. Oavsett vilken riktning utvecklingen tar kommer Ryssland
genom sin storlek att förbli en säkerhetspolitisk faktor av stor betydelse
inte minst i Östersjöområdet. Därför menar vi att detta innebär kostnader
som inte motiverar de stora nedskärningar som regeringen och Centern
nu för andra gången tillsammans åstadkommer under 1990-talet.
Då det traditionella invasionsförsvaret skall ominriktas till förmån för ett
mer flexibelt försvar som kan möta framtidens hot och risker, är det absolut
nödvändigt att denna insatsorganisation följs av en stabil kompetens-
organisation. För att klara detta är det nödvändigt med en grundorganisation
som medger samträning, samövningar och fördjupad systemkunskap. För att
bibehålla och vidareutveckla kompetensen för bl a fredsframtvingande
operationer bör regionala kompetenscentra bevaras i framtiden. Istället rivs
nu den rationella struktur vi gått in i. Av ett nytt försvar blev det en
återgång
till det gamla!
Vi anser att specialtruppslagen bör lokaliseras tillsammans med brigad-
utbildningar. Vi kan då få ett antal hållbara centra med hög kvalitet till låga
kostnader, där mångfalden frodas i unika, kreativa och integrerade miljöer.
Regeringens och Centerns ekonomiska uppgörelse förhindrar en dubblering
av truppslagen, dvs luftvärn, artilleri, ingenjör, träng, m fl, vilket på sikt
kan
visa sig bli den stora svagheten i det nuvarande förslaget. Hur ska svensk
kompetens kunna bevaras och utvecklas om vi inte bygger en tillräckligt bred
bas för rekrytering och stimulerande konkurrens?
Kompetens handlar om människan i Försvarsmakten. När vi ska bygga upp
den moderna försvarsmakt som ska hantera morgondagens krav handlar det
alltså om mänsklig kompetens, som är en färskvara. Ska vi kunna nå de
operativa krav som ställs utifrån försvarets fyra huvuduppgifter måste grund-
organisationen säkerställa att vi hittar den kvalificerade personal som krävs
för en stabil anpassningsförmåga. Bibehållandet av den allmänna värnplikten
är en av nyckelfaktorerna för bevarad kompetens.
Hur väl kommer Försvarsmakten att kunna lösa sina uppgifter i framtiden?
De drastiska och förhastade nedskärningarna undergräver Försvarsmaktens
förmåga att lösa de av statsmakterna fastställda uppgifterna på ett tillfreds-
ställande sätt. Hur dessa förmågor uppfattas av omgivningen påverkar
bedömningen av försvarets trovärdighet. Även försvarsviljan påverkas av
detta. Konsekvenserna av de föreslagna förändringarna skapar otrygghet för
de totalförsvarspliktiga, den anställda personalen, alla de frivilliga och
perso-
nal inom svensk försvarsindustri och kan på sikt leda till minskat förtroende
för försvaret.
Sveriges vidsträckta yta kräver ett folkförsvar med största möjliga hand-
lingsfrihet inför framtida hot. Att investera i försvarsvilja när allt färre gör
plikttjänst blir därför en viktig utmaning i framtiden.
Kristdemokraterna har ända sedan Försvarsbeslut 96 betonat att en instabil
säkerhetspolitisk situation kräver en långsiktig och stabil anpassningsför-
måga för att vi ska kunna hantera olika typer av hotbilder. En nedrustning av
det svenska försvaret betyder inte bara att människor blir arbetslösa utan det
betyder också att vår beredskap för det som inte får hända krymper.
Vi menar därför att de stora nedskärningar som regeringen och Centern nu
för andra gången tillsammans åstadkommer under 1990-talet innebär en ökad
risktagning med svensk försvarsförmåga i en svårförutsägbar omvärld. Vår
nationella försäkringspremie får nu en onödigt stor och kostnadskrävande
självrisk.
7 Sjöstridsförband
Kristdemokraterna har vid olika tillfällen betonat att beredskapen och
utformningen av Försvarsmakten måste beakta att vårt land är en halvö i
norra Europa med en 2 746 km lång kust. Minskningen av antalet
förband får inte leda till att det blir luckor i våra övervaknings- eller
insatssystem.
Övervakning av våra vidsträckta skärgårdsområden, territorialhavet och
den ekonomiska zonen skall kunna ske kontinuerligt. Cirka 90 procent av
våra handelstransporter sker med fartyg vilket ställer stora krav på
bevakning, uppföljning och kontroll av sjötrafik. Sverige har som sjönation
en viktig roll att spela i Östersjön och i Västerhavet. Därvid är det viktigt
att
säkra de krav som ställs avseende marin verksamhet i kust- och skärgårds-
miljö.
Genom anskaffandet av korvett Visby får sjöstridskrafterna ökad uthållig-
het till sjöss.
Med hänsyn till Sveriges maritima beroende och de krav som redan i fred
ställs på uthållig marin närvaro i våra omgivande farvatten för att markera
svenska intressen (visa flagg) i Östersjön och Västerhavet, bör den marina
förbandsvolymen och beredskapen upprätthållas på en nivå som säkerställer
samtidiga insatser i Östersjön och Västerhavet med fartygsförband.
Regeringen skriver att efter hand som korvett Visby införs utgår
patrullbåtssystemet samt att det för den sjöoperativa verksamheten erfordras
möjligheter att kunna basera och verka med marina förband med begränsad
uthållighet i Västerhavet. För fortsatt verksamhet med sjöstridsförband i
Göteborg skall det där finnas möjlighet till tillfällig basering. I Göteborg
finns idag 18. patrullbåtsdivisionen som ingår i 3. ytstridsflottiljen i
Karlskrona.
Ur rekryteringssynpunkt och för att bevara och utveckla kompetens samt
för att ge en balanserad fördelning av den svenska flottan längs vår långa
kuststräcka anser Kristdemokraterna att en begränsad och permanent base-
ring av fartygsförband bör ske i Göteborg. En permanent basering av två
kustkorvetter typ Stockholm ger det marina taktiska konceptet bättre
förutsättningar att utvecklas än propositionens förslag. Marina förband
samövar redan idag inom ramen för PFF i stor utsträckning i Västerhavet,
vilket gör att Göteborgsbaserade fartygsförband har nära till internationella
övningar. Det bilaterala avtalet med Norge i syfte att öka interoperabiliteten
med Nato genom samövningar talar också för permanent basering på
västkusten.
Det är bra att regeringen anger att marinstridskrafterna ska ges ökad
förmåga till samverkan vid internationella insatser i vårt närområde. Detta är
nödvändigt för att vi ska kunna få en modern försvarsmakt som är
interoperabel med andra länders. Delar av sjöstridskrafterna har redan idag
sådan interoperabilitet att de med begränsade kompletteringar kan utnyttjas.
Över tid bör enligt förslaget fem ubåtar vidmakthållas, varav två av
Västergötlandsklass och tre av Gotlandsklass. En ubåt har högt omedelbart
stridsvärde och ju fler ubåtar vi har operativa desto bättre anpassnings-
förmåga får vi. Kristdemokraterna anser att fem ubåtar är en kritisk gräns när
det gäller operativ verksamhet. För att tillgodose behovet av förmåga till
uthållig strategisk och operativ underrättelseinhämtning genom framskjuten
övervakning och spaning måste åtgärder vidtagas som långsiktigt säkerställer
tillräcklig ubåtskompetens.
För att utreda hur det framtida marina fartygsunderhållet skall säkerställas
har regeringen gett Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att
redovisa hur civil varvsindustri kan svara för underhållet. Vidare skall redo-
visas hur verksamheten i Musköanläggningen i så fall påverkas. Krist-
demokraterna beklagar att inte ett färdigt förslag nu presenterats och anser
därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om
hur det marina fartygsunderhållet skall organiseras.
8 Nationella skyddsstyrkor
De nationella skyddsstyrkorna skall enligt propositionen ha förmåga att
vid väpnade angrepp skydda befolkningen och militär och civil
infrastruktur samt stödja de operativa förbanden. I dessa styrkor skall
delar av dagens territorialförsvar, hemvärn och vissa andra förband ingå
och organisationen och dess uthållighet skall kunna ökas efter beslut om
anpassning.
Kristdemokraterna har vid flera tillfällen pekat på vikten av att kartlägga
behovet av bevakning och skydd av samhällets vitala infrastruktur och delar
regeringens syn att det finns osäkerheter på detta område. Regeringen bör
därför återkomma till riksdagen med fördjupat underlag som säkerställer de
nationella skyddsstyrkornas förmåga att tillgodose samhällets behov av
bevakning och skydd samt stöd till de operativa förbanden.
9 Hemvärnet
Drivkraften i våra hemvärnsförband består i hög utsträckning av en
grundmurad försvarsvilja. För att bibehålla en stark motivation måste
tilltron till den egna förmågan att lösa tilldelade uppgifter vara trovärdig.
Hemvärnet utgör en viktig del av det svenska totalförsvaret genom sin
snabbhet och lokalkännedom.
Med den föreslagna kraftiga reduceringen av Försvarsmakten kommer
behovet av frivilliga försvarsinsatser att öka kraftigt. Hemvärnet kommer
därför att få en betydligt mer framskjuten position inom det svenska försvaret
framför allt för att lokalt upprätthålla den militära närvaro som är viktig för
medborgarnas allmänna försvarsvilja. Det är därför av stor vikt att skyddet
av viktiga samhällsfunktioner bl a i våra storstadsregioner beaktas vid
ledningssystemets utformning. Hemvärnet bör i förslaget organiseras som
nationella skyddsstyrkor och utgöra en del av insatsorganisationen.
Hemvärnet skall ha förmåga att med hög beredskap bevaka och skydda
viktiga totalförsvarsobjekt mot militära sabotagestyrkor, vilket är hemvärnets
förstahandsuppgift. Dess resurser skall även kunna utnyttjas för reparation i
anslutning till insatser med fjärrstridsmedel. Inom ett år efter beslut om höjd
beredskap bör hemvärnet ha ökat förmågan att stödja operativa insatsförband
och övriga styrkor vid strid mot främst luftlandsatta förband. Personalstyrkan
skall kunna ökas.
Kristdemokraterna har i samband med propositionen Förändrad omvärld -
omdanat försvar våren 1999 betonat vikten av att tillräckliga resurser avsätts
"för att Hemvärnets verksamhet skall förbli vital, bedrivas med kontinuitet
och fortsatt engagemang samt kunna växa". Vi välkomnar därför den
utredning som regeringen initierat och som skall se över stödet till de
frivilliga organisationerna inklusive hemvärnet och dess fortsatta funktion i
totalförsvaret. Eftersom hemvärnets betydelse kommer att öka genom de
vidgade uppgifterna bör utredningen säkerställa hemvärnets framtida möjlig-
heter att agera i hela hotskalan fred-kris-krig. De rättigheter, skyldigheter
och möjligheter som finns att utnyttja hemvärnet som en viktig fredstida
samhällsresurs bör klarläggas. Den av regeringen föreslagna utredningen bör
vara parlamentariskt sammansatt.
10 Materielförsörjningen
Kristdemokraterna vidhåller sin uppfattning att den svenska
försvarsindustrin av försvarspolitiska skäl måste ges goda möjligheter att
engagera sig i angelägna internationella projekt så att den inhemska
kompetensen kan vidareutvecklas. För att inte äventyra anpassnings- och
tillväxtförmågan bör påbörjade projekt som motiveras av försvarets
behov fullföljas. Detta är inte minst viktigt för att bevara trovärdigheten
för den svenska försvarsindustrins förmåga att medverka i olika
internationella samarbetsprojekt.
Vi menar därför att det är angeläget att fullfölja utvecklingen av ny jakt-
robot och precisionsvapen med lång räckvidd som är påbörjade inter-
nationella samarbetsprojekt där svensk industri framgångsrikt har lyckats
etablera samarbete och visat internationell konkurrensförmåga och har
efterfrågad kompetens. Genom ett fortsatt svenskt engagemang i dessa
projekt kan också gjorda och planerade investeringar i luftvärnsrobotsystem
23 Bamse nyttjas och utvecklas för såväl mark- som sjöstridskrafternas fram-
tida behov. En långsiktig strategi inom robotområdet är enligt propositionen
under beredning i Regeringskansliet. Det är härvid viktigt att bl a eftersträva
enhetsvapen med lång räckvidd.
11 Personal
Kristdemokraterna välkomnar tillsättningen av en utredning för att se
över hela personalförsörjningssystemet till Försvarsmakten.
Kristdemokraterna beklagar att denna utredning tillsätts i ett sent skede.
Resultatet av utredningen borde ha varit en faktor som legat till grund för
det nya försvaret.
Mänsklig kompetens är en färskvara. Det är viktigt att säkerställa att vi får
behålla viktig och nödvändig kompetens i framtiden. Hanteringen av den
enskilda människan i Försvarsmakten under denna omställningsperiod bör
ske med respekt och varsamhet.
11.1 Reservofficerare
Reservofficerarna utgör en viktig resurs. Genom att genomtänkt utnyttja
den resursen kan ekonomiska och mänskliga vinster uppnås liksom en
eftersträvad ökad rörlighet mellan det civila och militära samhället.
Genom att på ett annat sätt räkna in reservofficerarna som en för hela
samhället betydelsefull grupp, är det även möjligt att på ett
kostnadseffektivt sätt bygga upp en personalresurs som utgör en av
förutsättningarna till att bättre kunna anpassa organisationen efter
försvarets behov. Kristdemokraterna anser att en förutsättning för ett
system med ökat utnyttjande av reservofficerare måste skapas för att ge
goda möjligheter för rekrytering av både reserv- och yrkesofficerare.
Möjligheter måste exempelvis finnas för att kunna kombinera civila
studier på universitet med utbildning till och tjänstgöring som
reservofficer.
Den av regeringen tillsatta Personalförsörjningsutredningen bör särskilt
granska dessa möjligheter liksom det antalsmässiga förhållandet mellan
yrkes- och reservofficerare i syfte att erhålla en så kostnadseffektiv fördel-
ning som möjligt.
11.2 Totalförsvarsplikten
Kristdemokraterna delar regeringens syn på att totalförsvarets personal-
försörjning i huvudsak bör tryggas genom ett system med
plikttjänstgöring. Genom att pliktpersonalen representerar skilda
samhällssektorer bidrar systemet till en kompetensbredd och stor allmän
erfarenhet inom det svenska försvaret. Pliktpersonalen bidrar också till
det svenska försvarets folkförankring. En folkförankring av totalförsvaret
är nödvändigt för att upprätthålla försvarsviljan av hela landet.
Pliktvolymen bör dimensioneras till den organisation Försvarsmakten skall
ha för att kunna möta ett väpnat angrepp. Krigsorganisationens behov bör
vara vägledande när antalet totalförsvarspliktiga, som tas ut till grund-
utbildning, fastställs. Vid mönstringstillfället är det viktigt att tillvarata
den
enskilde individens kompetens och önskemål. Ett större genomslag av
frivillighet är vitaliserande för motivationen hos pliktpersonalen.
Kristdemokraterna välkomnar också den höjning av dagersättningen som
regeringen aviserat. Det är ett viktigt incitament för de totalförsvarspliktiga.
Det är dock inte enbart en högre dagersättning som är viktig för plikt-
personalen. Kvaliteten på utbildningen samt den civila meritvärderingen är
två grundläggande faktorer för att pliktsystemet skall fungera tillfreds-
ställande. All pliktpersonal som utbildas bör efter avslutad utbildning bli
krigsplacerad.
Kristdemokraterna anser att det är beklagligt att inte Pliktutredningen
ligger i fas med denna proposition. Pliktsystemet är en så pass väsentlig del
av Försvarmaktens personalförsörjningssystem att förslag till utformning av
systemet borde behandlas av riksdagen i samband med behandlingen av
propositionen Det nya försvaret.
12 Det civila försvaret
Kristdemokraterna har vid tidigare tillfällen bl a i motion med anledning
av proposition 1999/2000:1 påpekat att en övergripande och heltäckande
parlamentariskt sammansatt utredning om det civila försvarets roll och
funktion inom totalförsvaret behöver tillsättas. Den av regeringen särskilt
tillsatta utredaren med uppdrag att bland annat se över
planeringssystemet för civilt försvar och för beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred täcker inte den totala översyn som
behöver göras av det civila försvaret. I den strukturförändring
totalförsvaret genomgår är det nödvändigt att utreda vilka konsekvenser
det får för det civila försvaret inklusive de frivilliga organisationernas
plats och roll inom det totala försvaret.
I den översynen måste också ingå en heltäckande översyn av el- och
telenätets motståndskraft vid sabotage och/eller andra illasinnade fientliga
angrepp på det civila samhället.
Vad som ytterligare motiverar en översyn är de lärdomar som kan dras ur
90-talets krig på Balkan, Östra Timor, Sierra Leone med flera platser, där
civilbefolkningen varit oerhört utsatt och så gott som oskyddad. I de
sammanhang där militära enheter inte kan beskydda befolkningen bör
exempelvis undersökas hur de frivilliga organisationernas, inklusive hem-
värnets, uppgifter kan vidgas.
En komplikation i sammanhanget, vilken måste tas speciell hänsyn till, är
att elförsörjning, telekommunikationer och transportsystem i stor utsträck-
ning ägs och styrs av utländska ägare. Eftersom ansvarsprincipen innebär att
den som ansvarar för en civil verksamhet i fred även skall göra det i krig är
det angeläget att ledningen är distinkt och ansvarsfördelningen vid sam-
verkan mellan det civila försvaret och det övriga totalförsvaret är tydliga.
Det som bl a ingår i det civila försvaret handlar till stor del om samhällets
infrastruktur, dvs försörjning med industrivaror, befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst, psykologiskt försvar, ordning och säkerhet, hälso- och sjukvård,
telekommunikationer, postbefordran, transporter, energiförsörjning m m.
12.1 Elförsörjningen
För att sätta elnätet ur funktion och därmed lamslå vårt land helt eller
delvis, behövs inga större insatser eller några tyngre vapen. Under
senare tid har Sverige vid upprepade tillfällen fått uppleva hur skör
energiförsörjningen är. Elkraftledningar har utsatts för attentat. Kraftiga
stormoväder har framförallt i vissa områden i södra Sverige helt slagit ut
elförsörjningen under flera dagar i sträck.
Sett ur det perspektivet anser Kristdemokraterna att det är angeläget att
regeringen följer upp och förebygger sådana hot som kan slå ut infrastruktu-
ren. Regeringen måste ha en handlingsplan för att på ett seriöst sätt
förebygga sådana hot och kunna ha en klart uttalad linje för aktioner när
direkta hot föreligger.
Eftersom elförsörjningen internationaliseras allt mer är det inte otroligt att
Sverige i framtiden kommer att vara en integrerad del av ett nordeuropeiskt
eller europeiskt elsystem. Detta anser Kristdemokraterna är en utveckling
som även måste beaktas i beredskapsarbetet, då det kan kräva speciella
säkerhetsinsatser.
Förutom de praktiska och konkreta åtgärder som krävs för att snabbt få
igång ett havererat elsystem anser Kristdemokraterna att det civila försvaret
måste bli tydligare beträffande elförsörjningens risker och hur de kan
förebyggas.
Kristdemokraterna anser att den funktionsgenomgång som ÖCB påbörjat
skall fortsätta och att de brister som uppdagas mynnar ut i konkreta åtgärder.
12.2 Terrorism
Beträffande terrorism anser Kristdemokraterna att det är angeläget att det
utarbetas modeller för samverkan mellan framförallt totalförsvaret och
polisväsendet. Uppföljning och förebyggande av terrorverksamhet och
annat hot mot det civila samhällets säkerhet får inte fördröjas på grund av
att exempelvis rutiner inte är utarbetade för ledning och
ansvarsfördelning mellan de båda samhälleliga enheterna. För att ha ett
fullgott skydd mot terrorism och sabotage måste samarbetet mellan
polisorganisation och militär organisation fungera.
13 Ledningssystemet
Kristdemokraterna står bakom de riktlinjer som försvarsutskottet tidigare
uttalat om ett framtida ledningssystem. Förmågan att leda totalförsvarets
olika delar under höjd beredskap, liksom under kriser i fred, har en
avgörande inverkan på hur väl totalförsvaret kommer att kunna lösa sina
uppgifter. Hur denna förmåga uppfattas av omgivningen påverkar
bedömningen av totalförsvarets trovärdighet. Även försvarsviljan
påverkas härav. Framtida konflikter kan få en helt annan karaktär och
förlopp än hittills. Bl.a. har det som fått beteckningen
informationskrigföring introducerat helt nya förutsättningar för ledning.
Försvarsutskottet har vid tre tillfällen (1995/96:FöU1, 1996/97:FöU1,
1997/98:FöU1) efterlyst ett underlag för principställningstaganden om det
framtida ledningssystemets utveckling och pekat på några förhållanden som
bör övervägas i det långsiktiga arbetet med att för totalförsvaret utveckla ett
effektivt ledningskoncept. En sådan utveckling bör bl.a. utgå från:
Ledningsbehovet med avseende på de nya uppgifter som skall lösas,
varvid hänsyn skall tas till det vidgade säkerhetsbegreppet.
Den framtida ledningsmiljön innefattande teknisk utveckling -
möjligheter och hot - samt framtida konflikters bedömda karaktär.
Behovet av samordning och en effektivt fungerande beslutsprocess inom
totalförsvaret för att kunna hantera de mycket snabba förlopp som kan
komma i fråga. Härvid bör antalet ledningsnivåer granskas kritiskt.
Kravet på robusthet och flexibilitet för att inte en eventuell angripare
skall finna det särskilt lönsamt att bekämpa vårt ledningssystem för att nå
sina politiska syften.
Kristdemokraterna delar regeringens syn att ledningsfunktionen skall
utformas för att kunna hantera ett brett spektrum av händelser såväl nationellt
som internationellt. Det är därför viktigt att ledningsfunktionen innehåller
hög kompetens som bl.a. medger en flexibel anpassning av lednings-
kapaciteten vid förändrade omvärldsbilder.
Ledningsfunktionen skall ha förmåga som medger ledning av behovs-
sammansatta styrkor och integrerat utnyttjande av olika stridskrafter. Krist-
demokraterna vill även betona vikten av att ledningsorganisationen
säkerställer god samverkan med det civila försvaret.
13.1 Militärdistrikt
Under den operativa insatsledningen föreslås fyra militärdistrikt för den
regionala territoriella ledningen, stödet till frivilligorganisationerna och
för samverkan med totalförsvarets civila delar. Dessa staber lokaliseras
till Göteborg, Strängnäs, Boden och Visby.
Inom militärdistrikten inrättas 29 militärdistriktsenheter. Varje län kommer
att innehålla minst en sådan enhet. Dessa bildas ur nuvarande försvars-
områdesgrupper och skall svara för att utbilda, vidmakthålla och utveckla
hemvärnet samt stödja de frivilliga försvarsorganisationerna och svara för
viktig totalförsvarssamverkan med kommunerna.
När det gäller exakt storlek, personalstyrka, uppgiftsfördelning samt
samverkan mellan det militära och civila försvarets ledningsorganisation
anser regeringen att ytterligare behandling krävs. Utifrån personal- och
rekryteringssynpunkt är det viktigt att uppgifter delegeras ut i landet till
militärdistrikten så att en allt för stor koncentration till Stockholmsområdet
undviks. Kristdemokraterna anser att detta är viktiga frågor som noggrant
behöver klarläggas i det fortsatta arbetet och föreslår att regeringen
återkommer till riksdagen med ett fullständigt förslag.
Regeringen föreslår nedläggning av Lapplands jägarregemente (I22) och
gränsjägarstaben (GJ66) och gränsjägarstaben i Kalix (GJ67) samt vill ersätta
dessa med militärdistriktsenheter på samma platser. Om vårt anslagsyrkande
beträffande propositionen avslås anser Kristdemokraterna att dessa enheter
bör ges en särskild personalförstärkning för att bl.a. upprätthålla god förmåga
till utbildning av hemvärnsförband så att folkförankringen av det militära
försvaret kan vidmakthållas.
14 Försvarsmaktens helikoptrar
Helikopterverksamheten består idag av Norrlands helikopterbataljon i
Boden, Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga, Östgöta
helikopterbataljon i Linköping/Malmen samt Göta helikopterbataljon i
Ronneby/Kallinge. I Göta helikopterataljon ingår även verksamhetsdelen
på Säve.
Försvarsmaktens helikoptrar är kvalificerade rörliga resurser i kriser och
krig med god förmåga att samverka med mark-, sjö- och flygstridskrafter.
Övervakning av och kontroll av sjöterritoriet längs hela vår kust samt stöd
till det civila samhället inom sjukvård, räddningstjänst, sjö-, fjäll- och
flygräddning samt transportverksamhet visar på helikopterns betydelse i vårt
fredstida samhälle. En över ytan jämnt fördelad SAR-funktion (Search And
Rescue) ökar tryggheten i samhället.
Behovet av en välutrustad helikopterorganisation måste tillgodoses i det
mycket sjötrafikerade Västerhavet och Östersjöutloppen samt i Östersjön.
Sjöoperativa krav kopplade till sjöfartsstaden Göteborg och Västerhavets
trafikbild kräver en omedelbart tillgänglig marint anpassad helikopterverk-
samhet. Skärgårdsbefolkningen runt våra kuster samt fartygstrafiken ser i
försvarsmaktens helikoptrar en trygg och säker sjöräddningsfunktion.
I propositionen anges att den nuvarande verksamhetsdelen på Säve bör
kvarstå till och med år 2003. För att möjliggöra fortsatt och regelbunden
samverkan med marina stridskrafter i Västerhavet och för att långsiktigt
tillgodose samhällets behov av mångsidigt användbara helikoptrar för olika
räddningsinsatser anser Kristdemokraterna att en helikopterenhet permanent
skall baseras på Säve även efter år 2003. Ett ett väl fungerande räddnings-
samarbete (SCAN-SAR) i Skagerrak och Kattegatt med danska och norska
helikopterförband samt ett allt mer fördjupat försvarssamarbete med Nato i
PFF-sammanhang talar även för att Säve bör utvecklas till kompetens-
centrum för internationell helikopterverksamhet.
Helikopterbaseringen på Ronneby/Kallinge föreslås avvecklas. För att
säkerställa tillgängliga räddningsresurser i södra Östersjön för yttäckande
beredskap och för samverkan med sjöstridskrafterna i Karlskrona anser
Kristdemokraterna att en helikopterenhet även skall baseras permanent i
Blekinge.
Kristdemokraterna anser att ovan nämnda förslag tillvaratar den sjöopera-
tiva helikopterkompetens som finns på västkusten och i Blekinge och ger
goda möjligheter till kompetensutveckling i samband med införskaffandet av
nya tunga, kvalificerade helikoptrar och nästa generation ytstridsfartyg,
korvett Visby. Kombinationen JAS 39 Gripen, ny helikopter och korvett
Visby blir viktiga komponenter i de slagkraftiga operativa insatsstyrkorna.
15 Nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel
Regeringen bedömer att hotet från NBC-vapen har ökat i den förändrade
säkerhetspolitiska miljön och att det delvis har en annan karaktär än
tidigare. Regeringen anser därför att ambitionen inom detta område på
olika sätt måste höjas. Detta berörs bl a i kontrollstationspropositionen
och i Försvarsberedningens rapport, Ds 1999:2. Mot bakgrund av bland
annat detta avser regeringen att inrätta en arbetsgrupp för samordning av
förberedelser inför freds- och krigstida hot på NBC-området.
Kristdemokraterna finner det anmärkningsvärt att den översyn inom NBC-
området som regeringen aviserar i propositionen inte är utförd innan
regeringen beslutade att försvaret skulle skäras ner så drastiskt. En sådan
översyn kan få högst påtagliga konsekvenser för Sveriges försvar inklusive
skydds- och beredskapsnivåer. Kristdemokraterna finner det också märkligt
att det inte finns någon strategi för NBC-forskningen. Den arbetsgrupp som
regeringen aviserar och som skall tillsättas för samordning av förberedelser
inför freds- och krigstida hot på NBC-området bör vara parlamentariskt
sammansatt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:30 Det
nya försvaret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa ett trovärdigt tillväxtkoncept för
försvaret i händelse av säkerhetspolitiska försämringar i omvärlden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att specialtruppslagen bör lokaliseras till-
sammans med brigadutbildningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en dubblering av truppslagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om permanent basering av fartygsförband i Göte-
borg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att långsiktigt säkerställa tillräcklig ubåtskompe-
tens,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur det framtida marina fartygsunderhållet skall
organiseras,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett fördjupat underlag som säkerställer de
nationella skyddsstyrkornas förmåga att tillgodose samhällets behov
av bevakning, skydd och stöd till de operativa förbanden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den av regeringen föreslagna utredningen om
de frivilliga organisationerna bör vara parlamentariskt sammansatt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fullfölja utvecklingen av ny jaktrobot och
precisionsvapen med lång räckvidd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reservofficerarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det civila försvaret måste bli tydligare
beträffande elförsörjningens risker och hur de kan förebyggas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den funktionsgenomgång som ÖCB påbörjat
skall fortsätta och att de brister som uppdagas mynnar ut i konkreta
åtgärder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att permanent basera en helikopterenhet på Säve,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att permanent basera en helikopterenhet i
Blekinge,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den av regeringen föreslagna arbetsgruppen
för samordning av förberedelser inför freds- och krigstida hot på
NBC-området skall vara parlamentariskt sammansatt.