Sverige beslutade redan hösten 1998 att ställa en fredsbevarande styrka
till FN:s förfogande för insatser i Kosovo efter ett krigsslut. Samma löfte
gavs till Nato i januari 1999. Kriget tog slut i juni.
Fortfarande i oktober tränar den svenska så kallade snabbinsatsstyrkan i
skogarna utanför Södertälje. Den beräknas vara nere i sin helhet i Kosovo
först i slutet av november, nästan ett halvår efter krigsslutet och långt efter
det att andra nationer anlänt med sina styrkor. Detta kan jämföras med
Australien som 14 dagar efter FN:s beslut om fredsfrämjande insatser på
Östra Timor hade sin personal på plats.
Den svenska långsamheten är fullständigt oacceptabel. Att Sveriges
snabbinsatsstyrka fortfarande trampar omkring i leran utanför Södertälje ett
halvår efter krigsslutet drar ett löjets skimmer över Sveriges förmåga att bistå
FN i internationella fredsinsatser.
Uppenbarligen gör militären i Sverige en alldeles egen tolkning av vad
ordet snabb betyder. Därför är det viktigt att riksdagen definierar snabb-
insatsstyrka så att det i framtiden innebär en styrka som kan ställas till FN:s
förfogande inom loppet av 30 dagar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att definiera ordet "snabb" i enlighet med vad
som anförts i motionen.