Göteborg har Nordens största hamn och är Sveriges näst största stad med strategiskt betydelsefulla industrier. Av de anlöp som görs i svenska hamnar avser 70 procent hamnarna på västkusten. Västerhavet har dessutom landets mest intensiva sjötrafik. Stora volymer miljöfarligt gods transporteras till den petrokemiska industrin i Göteborg, Stenungsund och Brofjorden.
I denna region - med över en miljon invånare - har den militära närvaron stor betydelse. Inte minst i samband med civila påfrestningar såsom sjöolyckor, bränder översvämningar osv. Den militära närvaron har räddat åtskilliga människoliv och stora materiella värden. Detta gäller inte minst helikopterdivisionen på Säve som vid sidan av sina militära uppdrag blivit mer betydelsefull för den civila räddningstjänsten.
Hälften av de räddningsaktioner som genomförs i svenska farvatten berör det sjöterritorium som Västkustens Marinkommando ansvarar för. Marin närvaro både till sjöss och i luften utgör en värdefull garanti för säkerheten på vatten mellan Skagerrack och Öresund.
Vid större insatser och komplexa olyckssituationer med ett stort antal personer inblandade och utspridda över större områden i hav och skärgård blir samverkan mellan helikopter och sjögående enheter särskilt viktig. Genomförandet av räddningsinsatser innebär ett samspel mellan olika resurser och personal - en förutsättning för att lösa svåra uppgifter. Ett säkert och effektivt samarbete mellan deltagande förutsätter träning och samövning.
Att öva/träna, verka nära eller i anslutning till en riskmiljö skapar kännedom om förhållanden som erfarenhetsmässigt är värdefulla vid olika typer av insatser. Lokalkännedom har visat sig vara avgörande vid insatser.
Sverige har under senare år drabbats av en del stora olyckor och katastrofer, exempelvis branden ombord på Scandinavian Star, Estonias förlisning, flygolyckan vid Gottröra, diskoteksbranden i Göteborg och nu senast branden ombord på Prinsesse Ragnhild. För att möta dessa stora olyckor och katastrofer krävs en god katastrofmedicinsk beredskap.
Helikoptrar används ofta vid katastrofer. De är utmärkta transportmedel för att flytta flera svårt skadade från olycksplats till sjukhus, för att därefter transportera vissa patienter vidare till andra sjukhus i Sverige eller grannländerna. Vid diskoteksbranden i Göteborg användes försvarets helikoptrar för sekundärtransporter till andra sjukhus och vid Estoniakatastrofen var helikoptrarna viktiga vid räddningsinsatsen.
Vid branden ombord på Prinsesse Ragnhild medverkade försvaret i räddningsarbetet. Insatserna bestod då bl.a. i evakuering av passagerare, transporter av räddningstjänstens s.k. RITS-styrkor, samordning av verksamheten mellan försvarsmakten, polisen, kommunen och rederiet.
I Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets gemensamma utredning Behov av helikoptertjänster för flyg och sjöräddning 1997 framförs en nollvision, dvs. att alla som är möjliga att rädda skall kunna livräddas. Ett mål enligt utredningen är att alla nödställda till havs skall kunna undsättas och omhändertas inom 90 minuter från larm.
Försvarsmakten skall enligt 1996-års försvarsbeslut bland annat ställa resurser till förfogande för att stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred. Huvuduppgiften för de helikoptrar som är särskilt avdelade för räddnings- tjänst är beredskap under flygövningstid eller sjöbevakning. Helikoptrarna kan även användas för s.k. nödhelikopterverksamhet, dvs. sjuktransporter som sker inom ramen för ordinarie basering och beredskap för att undsätta människor i livshotande situationer.
Framgångsrika räddningsinsatser bygger på en samverkan mellan försvarets helikoptrar och räddningstjänsten. Helikopterdivisionen på Säve är en förutsättning för en bibehållen fortsatt effektiv beredskap i Västsverige.
Denna samverkan bör nu byggas ut till att omfatta såväl polisen som sjukvården och försvaret i Västra Götaland. Redan 1991 framhöll Riks- dagens revisorer att samverkan mellan myndigheter och företag måste stimuleras och utgöra en grund för ett samhällsekonomiskt nyttjande av skattemedel och för att förhindra att människoliv offras i onödan samtidigt som skadade eller sjuka människor får ett snabbt omhändertagande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helikopterdivisionen på Säve,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan polisen, sjukvården och försvaret.
Stockholm den 30 september 1999
Inger René (m)
Berit Adolfsson (m)
Kent Olsson (m)