Bakgrund
Beredningsgruppen avseende Försvarsmaktens grundorganisationsuveckling har lämnat underlag till Försvarsproposition. Östersjöområdet och Gotland har, relativt många andra regioner, fått och förutspås få en ökad betydelse för vår och andras säkerhet. Försvarsmakten har genom Totalförsvarsbeslut 96 förändrats från ett invasionsförsvar till ett anpassningsförsvar, en förändring som får anses bestående under överskådlig tid.
En förutsättning för förmågan att anpassa sig är förmågan att redan i fred kunna avläsa förändringar i omvärldsbilden. Ur detta perspektiv utgör Gotland en underrättelseplattform av väsentlig strategisk betydelse, som dessutom bör utnyttjas än effektivare bl. a. genom tillförsel av kvalificerade sensorer.
Teknikutvecklingen ger en möjlighet att med långräckviddiga precisions- vapen bekämpa mål i och på havet, i luften och på marken. För att erhålla underlag för insats med högteknologiska vapensystem, och förhindra en presumtiv angripare att rätt utnyttja sina resurser, krävs resurser för både informations- och telekrigföring. För att kunna stödja totalförsvaret och samhället i övrigt bör förmågan till ledning, information och utbildning/övningar utvecklas regionalt, istället för att man genomför myndighetsvisa optimeringar.
Försvarsberedningen slår i sin rapport (Ds 1999:2) fast att Gotland är ett av de områden som skall prioriteras, vilket skall vara styrande för lokalisering av FM-resurser. Utbildningsplattform Gotland bör därför utvecklas och redan i grundberedskap ha förmåga till:
- Underrättelsetjänst och ledning.
- Luftförsvar mot fjärrstridsmedel.
- Bevakning och skydd mot sabotage.
- Förmåga att möta mycket begränsade luftlandsättningar.
- Förmåga att övervaka territoriet och förmåga att avvisa kränkningar mot detta. - För ingripande mot kränkningar bör fartygsförband och flygförband baseras på Gotland minst i samma omfattning som idag.
Detta gäller förband med förmåga att agera såväl på marken, i luften som på och under havsytan. Dessa förmågor bör säkerställas genom att en del av den av Försvarsberedningen benämnda Insatsorganisationen lokaliseras till Gotland.
I en ökad hot/risknivå skall tidigt grundtilldelade och förstärkande förband föras till Gotland. Det är sannolikt betydligt lättare att lösgöra förband från Gotland, om angrepp skulle ske i en annan riktning, än att under ökat hot föra personal, förnödenheter och förband till ön.
För att möjliggöra en rationell utbildning och internationella insatser i Östersjöregionen bör Utbildningsplattform Gotlands utmärkta förutsättningar som plattform för utbildning, ledning, basering och underhåll utnyttjas.
Delar av dessa resurser kan och skall under fredstid även utnyttjas för att möjliggöra redundans inom ramen för stöd till samhället, vilket är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter, en uppgift som är av väsentligt större vikt inom Gotlands län och Gotlands kommun än på andra ställen.
Organisation
MKG insatsorganisation kan därför omsättas i en organisationsstruktur som innehåller nedanstående förmågor:
- Lednings- och underrättelseförband
- Mekaniserad brigad
- Kvalificerat luftvärn
- Artilleriförband
- Sjömålsartilleriförband (rörligt)
- Amfibieförband
- Fartygsförband (territoriell integritet)
- Hemvärnsförband
- Underhålls- och sjukvårdsförband
- Resurser för basering av sjö- och flygstridskrafter
För att kunna innehålla ovanstående kompetenser på Gotland krävs att utbildning av dessa funktioner genomförs på Gotland. Grundorganisationen måste därför utformas med utbildningsenheter innehållande kompetenser för ledning, mekaniserade förband, artilleriförband, luftvärnsförband samt kustartilleri och underhållsförband.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att försvarsorganisationen på Gotland skall innehålla en allsidigt sammansatt insatsorganisation och mot den en korresponderande grundorganisation som därmed är försvarsgrenssamordnad i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 september 1999
Roy Hansson (m)