Sedan många år har Försvarsmaktens helikoptrar stått i beredskap för
flygräddningstjänsten. Generellt sett har det i princip funnits en
tillgänglig räddningshelikopter vid varje flottiljflygplats. Därutöver har
det funnits helikoptrar i marinen och armén. Sedan ett antal år har
Försvarsmaktens helikoptrar alltmer använts i samhällets räddningstjänst.
Stor färdighet har erhållits genom vunna erfarenheter från olika typer av
insatser och övningar i samverkan med samhällets olika
räddningstjänstorgan.
Försvarsmaktens samtliga helikoptrar är i dag organiserade inom den s.k.
Helikopterflottiljen. Det finns cirka 25 tunga helikoptrar med kapacitet att
också användas inom räddningtjänsten. Dessa helikoptrar har sin utgångs-
basering på Luleå/Kallax, Östersund/Frösön, Sundsvall, Uppsala, Berga,
Visby, Såtenäs, Göteborg/Säve, Ronneby/Kallinge.
Helikoptrarna står i flygräddningberedskap under ordinarie flygövningstid
(måndag-torsdag kl 08.00-16.00, fredag 08.00-12.00) och skall kunna vara i
luften inom 15 minuter efter larm.
Försvarsmaktens egna krav
Försvarsmakten anger i skrivelse "Krav på flygräddning i fred vid militär
luftfart" (HKV 02 820:62426) att undsättning av nödställda vid haveri
eller olycka med militär luftfart skall kunna genomföras inom 90 minuter
efter larm. Detta innebär att såväl samtliga kommunala och statliga
räddningstjänstorganisationer som sjukvårdshuvudmän har tillgång till
denna höga beredskap under ordinarie militär flygövningstid.
Alarmering av Försvarsmaktens helikoptrar som är avsedda för
räddningstjänst
Försvarsmakten och Luftfartsverket har tecknat ett avtal rörande flyg-
trafiktjänstens verksamhet. Avtalet reglerar bl.a. att Flygräddnings-
centralen (ARCC) larmar räddningshelikoptrar för samtliga svenska
statliga och kommunala räddningstjänstorgan. Detsamma gäller insatser
inom ramen för träffade avtal med grannländerna om bistånd med
räddningsresurser samt vid begäran från sjukvårdshuvudman.
Utdrag ur Förordning (1986:1111) om militär medverkan i civil
verksamhet
1 § En bestämmelse om att myndigheter är skyldiga att medverka i rädd-
ningstjänst finns i 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102).
2 § Försvarsmakten skall, vid livshotande situationer där omedelbar
transport är avgörande för behandlingen av skadade eller sjuka personer,
utföra transporter med helikopter på begäran av sjukvårdshuvudman
genom Flygräddningscentralen i Göteborg. Denna skyldighet att ställa
helikopter till förfogande får inte allvarligt hindra ordinarie verksamhet
av större betydelse inom myndigheten eller myndigheternas medverkan i
räddningstjänst enligt 34 § räddningstjänstlagen. Transporterna skall
utföras mot avgift.
Försvarsmakten får, därutöver vad som följer av första stycket och 34 §
räddningstjänstlagen, ställa personal och egendom till förfogande för
transporter av sjuka eller skadade eller för transporter åt Polis- och
Tullmyndigheten eller åt Kustbevakningen, om det finns ett trängande behov
av transporten. Försvarsmakten får ta ut avgifter för sådan medverkan.
Systemet med nödhelikopter
I ett regeringsbeslut 1995-11-09 (Fo95/1728MIL)-Nödhelikopter vid
sjuktransporter i livshotande situationer uppdrogs åt Försvarsmakten att
utarbeta förslag till riktlinjer för ett system med nödhelikopter. Avsikten
är att försvarets helikoptrar skall kunna nyttjas för transporter av skadade
och sjuka i livshotande situationer och där transport är av avgörande
betydelse. Försvarsmakten redovisade sina förslag, och regeringen
beslutade 1996-04-25 att systemet med nödhelikopter skulle införas
enligt förslaget. I avtalet fastställs att samarbete skall ske mellan militärt
helikopterförband och civilt sjukhus med syfte att utbilda den personal
som ska arbeta ombord i helikoptern under sjuktransporter.
Övriga avtal och överenskommelser
Enligt avtal mellan Försvarsmakten och Sjöfartsverket (SjöV dnr 1102-
9717427 1998-04-02) står fem helikoptrar i beredskap för
räddningstjänst utanför ordinarie flygövningstid. Dessa fem helikoptrar
är utgångsbaserade på Sundsvall, Berga, Visby, Göteborg och Ronneby.
Inställelsetiden (dvs den tid efter larm då besättningen är samlad vid
arbetsplatsen) för dessa "avtalshelikoptrar" är 60 minuter. Sjöfartsverket
ersätter Försvarsmakten med cirka 16 miljoner kronor per år för denna
beredskap. Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Statens räddningsverk har
därefter tecknat ett avtal som bl.a. reglerar de tre verkens kostnader för
dessa helikoptertjänster. Övriga statliga räddningstjänster som Polisen,
Kustbevakningen, länsstyrelser m.m. ersätter inte Försvarsmakten för
beredskapen för räddningstjänst.
Låt mig ta några problemområden och konsekvenser:
- Avtalens och överenskommelsernas juridiska status
Försvarsmakten har tecknat ett antal avtal om beredskap för tjänster som
skall utföras av räddningshelikoptrar. De olika avtalens och överens-
kommelsernas inbördes juridiska status är komplicerade vilket kan
innebära att en optimal användning av tillgängliga räddningshelikoptrar
för att rädda människoliv förhindras.
- Bolagisering av Huddinge sjukhus
Samarbetsavtalet mellan Huddinge sjukhus och Berga
beredskapshelikopter är uppsagt till 2000-03-31 med motiveringen att
Huddinge sjukhus ska bolagiseras och Huddinge sjukhus har liksom
vissa andra sjukhus i dag kostnader i samband med statlig
räddningstjänst.
- Grundberedskap
Sverige har under normal militär flygövningstid god beredskap. En
helikopter skall vara i luften inom 15 minuter efter larm. Utanför normal
militär flygövningstid är inställelsetiden 45 minuter för fem beredskaps-
helikoptrar. Sverige har, i jämförelse med våra grannländer, en låg
grundberedskap utanför ordinarie militär flygövningstid. I exempelvis
Norge och Danmark ska en helikopter vara i luften inom 15 minuter efter
larm dygnet runt, i besättningen ingår dessutom alltid en läkare.
- Utveckling av helikoptrar avsedda för räddningstjänst
Det finns i dag inga specifikt allokerade medel till Försvarsmaktens
helikoptrar för att användas för räddningstjänstinsatser vilket begränsar
utvecklingen av samverkan med samhällets samtliga räddningstjänster
och sjukvårdshuvudmän. Kvalitén på samband är låg och möjlighet till
uppföljning ex via GNSS transponder saknas. Möjligheten till utveckling
är i det mycket liten när verksamheten ska samsas om samma medel som
exempelvis JAS och Bamse.
Förslagen som här skisserats kan säkerställa att
Försvarsmaktens helikoptrar kan användas för att rädda
människoliv.
Specifika medel måste riktas för helikoptrar avsedda för räddningstjänst
och för samverkan med samhällets samtliga räddningstjänster och sjuk-
vårdshuvudmän.
Kvalitén höjs genom följande åtgärder:
- Avtalet mellan Försvarsmakten och Sjöfartsverket sägs upp eftersom
denna avtalsskrivning kan förhindra användningen av räddningsheli-
koptrarna för att rädda människoliv. Hjälp kan då erbjudas utan be-
gränsning till samhällets samtliga räddningstjänster och sjukvårds-
huvudmän.
- Läkare bör ingå som ordinarie besättningsmedlem i helikopter. Avtalen
mellan militära helikopterförband och civila sjukhus kan utgå eller om-
formuleras.
- Utveckling av samband och uppföljning.
- Höjning av grundberedskapen utanför den militära flygövningstiden. - 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en samverkan mellan Försvarsmaktens
helikopterverksamhet och den civila räddningstjänsten.