Behåll och utveckla kompetensen för strid i och nära bebyggelse
Under det senaste årtiondet har svensk försvarspolitik inte kännetecknats av långsiktighet och framförhållning. Genom 90-talets ständiga omorganisationer av svenskt försvar har försvarsanställda utsatts för orimliga påfrestningar. Deras situation har präglats av omflyttningar och osäkerhet inför framtiden. En sådan arbetssituation skapar oro och är inte förenlig med god personalpolitik. Medräknas nu presenterade förslag kommer mycket stora investeringar i personal och materiel att gå förlorade. Brist på långsiktighet har kostat svenska skattebetalare stora summor. Regeringens och Centerns förslag till nytt försvarsbeslut bidrar till att förstärka den kortsiktighet som kännetecknat 90-talets tidigare omorganisering av svenskt försvar. Ett exempel är förslaget om förändringar vid Halmstads garnison.
Försvarsbesluten från 1992 och 1996 har medfört stora omställningar av det svenska försvaret. Varje gång har enheter avvecklats på flera orter i landet. Ibland har enheter omlokaliserats till andra orter. Avsikten har varit att genom ökad integrering skapa förutsättningar för att utveckla samträning och systemkunskap samt utnyttja fördelarna med samlokalisering utifrån rationella utgångspunkter. Detta har möjliggjort att bärkraftiga integrerade kompetensplattformar kunnat byggas upp.
Så har skett vid Halmstads garnison. Tidigare försvarsbeslut har inneburit en försvarsmaktsintegrerad garnison med verksamhet och anställda från alla försvarsgrenar. I garnisonen ingår för närvarande Hallands regemente, Hallandsbrigaden, Göta luftvärnskår, Försvarsmaktens Halmstadsskolor och Militärhögskolan Halmstad. Unika förutsättningar för samordning och integration har därmed skapats.
I regeringens förslag till nytt försvarsbeslut ingår att avveckla Hallands- brigaden. Konsekvensen av detta blir att den utbildningsplattform inom försvaret som idag svarar för kompetensen strid i bebyggelse (stadsskytte) i princip avvecklas. I garnisonen finns en av två anläggningar i landet för strid i bebyggelse. Denna kompetens får förutsättas få större efterfrågan i framtiden såväl inom landet som vid internationella insatser. I överbefäl- havarens underlag till regeringen har förutsättningarna för att i erforderlig utsträckning vidmakthålla denna kompetens tydligen inte varit tillräckliga. I regeringens proposition föreslås nu ett större antal värnpliktiga (1.650) till utbildning, än vad som varit förutsättningarna i överbefälhavarens underlag.
Den framtida integrerade stridsmiljön kommer dessutom att ställa krav på ytterligare utveckling av markstridsförbandens kompetens. Minst två funktioner måste vidareutvecklas. Den ena är som tidigare nämnts förmågan att verka i eller nära bebyggelse. Den andra är att samordna markburen och luftburen verksamhet. Utbildningsbetingelser och kompetens för dessa funk- tioner finns idag inom Halmstads garnison. Genom avveckling av Hallands- brigaden avvecklas till stora delar försvarsmaktens nuvarande kompetens vad avser strid i bebyggelse.
Förutsättningar för att rätta till detta har nu skapats genom regeringens förslag till utökning av antalet värnpliktiga. Huvuddelen av dessa värn- pliktiga bör inriktas mot kompetensen strid i bebyggelse. Förutsättningar finns därmed för att tillföra ytterligare värnpliktiga till Halmstad - med inriktning mot kompetensen strid i bebyggelse - i förhållande till nu framlagt förslag. Därmed bibehålls eftersträvad kompetens i försvaret och eftersträvad integrering i garnison.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompetens för strid i bebyggelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att den föreslagna utökningen av värnpliktiga inriktas mot kompetens för strid i bebyggelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillvarata den kompetens och de utbildningsförutsättningar som finns vid Halmstads garnison.
Stockholm den 9 december 1999
Lars Gustafsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)