1 F10 i Ängelholm bör bevaras
Regeringen föreslår i propositionen att F10 läggs ned den 31 december 2002, vilket är sex månader tidigare än den särskilda utredningsgruppens förslag. Försvarsministerns upprepade uttalande under mellantiden att "alla berörda skall få komma till tals, men förslaget ligger fast" har därmed visat sig sant. Hur det skall bedömas ur demokratisk synvinkel kan envar bedöma.
Regeringen väljer att frångå det förslag som ÖB presenterade den 19 maj 1999 med innebörden att flygvapnets grundorganisation skall reduceras från sex till fem flottiljer och därefter i kommande beslut från fem till fyra, var och en bestående av två Gripen-divisioner. Detta förslag kan endast realiseras genom att de kvarvarande flottiljerna är F10, F7, F16 och F21. Med detta perspektiv skulle F17 och F4 läggas ned.
Varken i utredningsgruppens rapport eller i propositionen redovisas några bärande försvarspolitiska argument för regeringens förslag med avseende på F10.
1.1 Försvarsbeslutet 1996
FB96 var i fråga om flygvapnet och F10 ett långsiktigt beslut. Det innebar att F 10 skulle bli JAS-flottilj nummer 2 och att i konsekvens därav ett omfattande investeringsprogram skulle igångsättas. Före beslutet ställdes även den gången F10 indirekt mot F17 eftersom man insåg att om F10 fick vara kvar och byggas upp till JAS-flottilj så skulle F17 komma att få stryka på foten vid nästa tillfälle en flygflottiljnedläggning skulle komma att aktualiseras.
Redan 1992 hade arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som grund för kommande koncessionsbeslut rörande verksamheten vid flottiljerna inletts. Inför FB96 var miljökonsekvenserna för landets samtliga flottiljer väl kända. FB96 ändrade förutsättningarna på så sätt att det framtida F10 skulle bestå av inte tre utan två JAS-divisioner samt flygskola. Som en följd av detta fick en ny miljökonsekvensbeskrivning tas fram som grund för ett nytt beslut i koncessionsfrågan. F10 har således koncessionsprövats inte bara en utan två gånger.
Så sent som 1998 togs ett särskilt regeringsbeslut om JAS-investeringarna på F10. Man kan mot denna bakgrund tryggt påstå att inriktningen för F10:s del varit långsiktig och att gjorda och kommande investeringar vilade på en stabil och hållbar grund.
1.2 Varför har regeringen ändrat sig?
Regeringens företrädare hävdar att det är försvarspolitiska bedömningar som ligger bakom förslaget att lägga ned F10 och bibehålla F17. Man hänvisar till utredningsgruppens rapport som anger att luftrumsutvecklingen, övningsbetingelserna och miljöaspekterna talar för ett bibehållande av F17. Dock fastslår utredningsgruppen att det finns inga som helst dimensionerande brister beträffande F10, utan det är de regionalpolitiska motiven som är av sådan tyngd att F17 bör behållas och F10 läggas ned. Detta har bekräftats av ÖB vid chefsmötet den 19 oktober 1999.
Det förefaller som om utredningsgruppens förslag i frågan om F10 versus F17 tillkommit i ett mycket sent skede av utredningsarbetet, omkring en vecka före det att rapporten blev offentlig. De regionalpolitiska motiven tycks ha tagit överhand.
Det finns lika stor anledning att påstå att ÖB i den enskilda frågan skulle ha föredragit ett bibehållande av F10 istället för F17.
Varje försök att komma argumenten in på livet, vare sig det är ÖB eller regeringsföreträdare som ansätts, har bemötts med undanglidningar, hänvis- ningar till den andra parten samt att det är en helhetslösning som läggs fram.
ÖB har lagt fram ett förslag till grundorganisation i maj. Förslaget ryms inom givna ekonomiska ramar. Av detta har det sedan blivit ett partipolitiskt och regionalpolitiskt läggspel där ett givande och tagande kan spåras. För att få ett måste man avstå från något annat. F10 har i detta spel offrats. Den inledande förutsättningen, en grundorganisation uteslutande baserad på för- svarspolitiska överväganden, har övergivits. Argument av ekonomisk natur, befarad kompetensflykt, framtida pilotutbildning och så vidare har helt negligerats.
Flygvapnets förmåga att reproducera sig kommer att bli mycket hårt ansträngd. Att i detta sammanhang tala om den nya organisationens förmåga till återtagande och tillväxt kort- och långsiktigt, på ett års sikt respektive fem år, ter sig inte särskilt trovärdigt.
1.3 Analys och slutsatser
Ett förverkligande av propositionen innebär för flygvapnets vidkommande, dels att man omskolar 10 JAS- divisioner/flygunderhållskompanier för att få 8, dels att man etablerar ett "nytt Ljungbyhed" på F16.
F10 måste fullfölja omskolning av sina två divisioner till JAS.
F10 måste stödja F7 med att omskola F17:s två divisioner till en ny andra JAS-flottilj samt eventuellt också medverka vid omskolning av en division vid F21.
Flygskolan måste flyttas (än en gång) nu från F10 till F16 för att vara etablerad där senast den 31 december 2002.
Efter detta stängs F10 den 31 december 2002.
2 Ekonomi
Scenario 1, F10 läggs ned. Fem flottiljer kvar i stället för fyra. Alternativkostnader
F10: utförda JAS-investeringar i anl: 295 miljoner kr F10: utförda JAS-investeringar i utb: 50 miljoner kr F10: utförda investeringar för flygskolan 16,5 miljoner kr
F10: tillkommande nödvändiga JAS-inv 65 miljoner kr F10: tillkommande nödvändig JAS-utbildning 35 miljoner kr
F17: tillkommande JAS-inv i anl: 170 miljoner kr F17: tillkommande miljöåtgärder 14 miljoner kr F17: ytterligare sju divisionsår med Viggen: 850 miljoner kr
F16: Investeringar för att ta emot flygskolan
Sex flottiljer i st f fem fram t o m 2004 750 miljoner kr
Fem flottiljer i st f fyra fr o m 2005 200 milj kr/år
Man finner här att summan av kapitalförstöring och fördyringar hamnar väl över 2 miljarder kronor.
Scenario 2, F17 läggs ned omedelbart, F4 läggs ned 2004. Fyra flottiljer kvar. Alternativkostnader
F10: tillkommande miljöåtgärder: 43 miljoner kr
Hittills gjorda materiella investeringar betingade av JAS och flygskolan uppgår till drygt 310 miljoner kronor. För att genomföra nödvändig verk- samhet enligt propositionens intentioner måste ytterligare 65 miljoner kronor investeras i JAS-anläggningar på F10. Dessa värden offras då F10 läggs ned.
De immateriella investeringarna i F10:s personal (utbildning av piloter, tekniker m fl kategorier) uppgår till mellan 150 och 200 miljoner kronor. Hur mycket av denna investering kommer att finnas kvar? Erfarenheterna från tidigare flottiljnedläggningar pekar på att endast ca 30 procent av personalen stannar.
För att F17 skall kunna ta emot JAS krävs där investeringar på ca 184 miljoner kronor.
Innan man är beredd att på F17 påbörja sin JAS-utbildning och ta emot Gripen måste man fortsätta att flyga Viggen. Uppskattad tid för detta är ca två och ett halvt år till en kostnad uppgående till 850 miljoner kronor. En avgörande förutsättning är dock att denna förlängning av Viggensystemet är möjlig ur underhållssynpunkt. Det kan gälla såväl underhåll av motorer som elektroniska utrustningar.
Flygskolan skall flyttas till F16. Utan att här diskutera det ur flygsäkerhets- synpunkt lämpliga att bedriva grundläggande flygutbildning under den civila flygmattan till och från Arlanda, kan det bara konstateras att även på F16 krävs det investeringar. Några riktvärden har ännu inte angetts.
I detta perspektiv blir alternativkostnaden för F10:s nedläggning i relation till det motsatta alternativet - omedelbar nedläggning av F17 - ytterst intressant. Det är nämligen fullt möjligt att lägga ned F17 omedelbart utan några som helst konsekvenser för flygvapnet och dess operativa förmåga.
Övervägandena pekar alltså på en kapitalförstöring i storleksordningen 650 miljoner kronor och en merkostnad på 1 800 miljoner kronor, alltså en alternativkostnad på väl över 2 miljarder kronor. Tillkommande kostnader i det motsatta alternativet är 43 miljoner kronor i miljöinvesteringar. Ett viktigt påpekande är att denna alternativkostnad inte finns med i de ekono- miska överväganden som utredningsgruppen redovisar i sin rapport.
3 Luftrums- och övningsbetingelser
Det har enligt ovan hävdats att luftrums- och övningsbetingelserna talar till F17:s fördel. I realiteten har ingenting i dessa hänseenden förändrats sedan FB96, om någon förändring i luftrumsfrågan skall anföras är det i så fall till F10:s fördel.
Luftrummet är inte särskiljande. Den civila trafiken till och från Kastrup har nått sitt tak. Förväntad ökning av flygtrafiken till och från Östersjö- länderna ändrar inte situationen på något avgörande sätt. Den civila trafiken är kontrollerad och kanaliserad. Framtida luftrumsfrågor, bl a en förväntad förändring om några år till ett fritt övre luftrum, är inte heller särskiljande.
Övningsområden tillhör inte någon flottilj, de disponeras med hänsyn till övningarnas karaktär. Man måste kunna öva över både hav och land, såväl över Östersjön som över Västerhavet. En Gripen kan starta från F10 (eller F17) flyga till Stockholmsområdet, ligga där en timme, flyga tillbaks och landa på hemmabasen. Det är ca 15 mil mellan Ronneby och Ängelholm, helt försumbart i sammanhanget.
F10 har i alla år haft ett stort ansvar för incidentberedskapen (21 veckor under 1999). Merparten av registrerade kränkningar sker över södra Östersjön och i väster. Ej heller här finns det något som är till nackdel för ett bibehållande av F10, snarare tvärtom.
4 Kompetensflykt
Tidigare erfarenheter från flottiljnedläggningar visar att ett stort antal tekniker och piloter väljer att lämna flygvapnet hellre än att bryta upp. Ofta har flottiljerna tvingats avbryta sin verksamhet före den utsatta tidpunkten på grund av detta. Tidsaspekten har då varit ett till ett och ett halvt år.
Som en följd av FB92 avvecklades F6 och F13. Ett stort antal anställda sökte sig till F10. FB96 visade att de valt rätt. I FB96 nedlades F15 och F5. Från framförallt F5 flyttade många tekniker och piloter med flygskolan till F10. Långsiktighet och hållbarhet talade för detta.
I dag är tilltron till försvaret och statsmaktens beslut i botten. Alltfler deklarerar att de avser att söka sig ut på den civila arbetsmarknaden. Bedöm- ningen är att omkring 70 procent av nyckelpersonalen kommer att lämna flygvapnet om F10 läggs ned. Förutom förlusten i humankapital som sådant kommer ett sådant strömavhopp att helt omintetgöra den omplanerade introduktionen av JAS-systemet. Likaså kommer flygskolan inte att klara sin uppgift att förse flygvapnet med grundutbildade piloter på flera år. Detta låter sig inte värderas i pengar. Man kan bara konstatera att det ligger ett oerhört risktagande i förslaget.
Hur kan man överhuvudtaget tro att all erforderlig personal lojalt stannar på sina poster fram till slutet av år 2002 för att därefter vara mer eller mindre obehövliga?
Det kan som följdverkan också konstateras att det blir omöjligt att stödja exporten av JAS med pilot- och teknikerutbildning under ett flertal år framöver. Det anges att man kan förlägga utbildning av köpareländers piloter och tekniker till F16. Detta innebär omfattande investeringar eftersom man mer eller mindre permanent måste förlägga en division med tillhörande teknisk resurs på F16. Blir detta den nionde JAS-divisionen?
5 Sammanfattning
Ur en rent försvarspolitisk aspekt är propositionens förslag beträffande flygvapnet både dyrbart och riskfyllt. Det skapas ett "svart hål" på cirka 2 miljarder kronor i försvarets ekonomi, ett hål som endast kan täckas genom motsvarande reduktioner i materielanskaffningar. Den fortsatta introduktionen av JAS-programmet äventyras, pilotförsörjningen likaså liksom även möjligheterna att stödja exportansträngningarna.
Flygvapnet kan göras smalare och vassare genom att anamma ÖB:s förslag från maj 1999 inom de ekonomiska ramarna och utan tillkommande risk- tagande.
Den regionalpolitiska bedömningen, som skulle tala för F17:s bibehållan- de, ter sig icke helt övertygande. Arbetslöshetssiffrorna är i samma storleks- ordning. Ronneby har haft och har fortfarande stor framgång i utvecklingen av näringslivet och har i detta försprång i förhållande till Ängelholm.
Regeringen har inte framlagt något förslag beträffande statliga stödåtgär- der till Ängelholm, som det gjordes till övriga drabbade orter. Detta för- hållande styrker påståendet om en i ett sent skede gjord omkastning och undergräver tilltron till propositionen.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned F 10 i Ängel- holm senast den 31 december 2002.
Stockholm den 10 december 1999
Ulf Nilsson (fp)
Siw Persson (fp)
Lennart Kollmats (fp)