Allmänheten och myndigheter förutsätter att politikerna ska fortsätta att ta ansvar om landet skulle försättas i en extraordinär situation. Jag har dock aldrig hört en utfrågning av en politiker som handlat om dennes beredskap att ta sitt fulla ansvar i en extraordinär situation. I förleden tid har det inte funnits anledning att ställa denna fråga då det var mer givna roller. Idag är det annorlunda och vi bör ha en beredskap även på detta område. Ofredstider i vårt land känns så avlägset för många att det kan vara svårt att tänka förebyggande medan till exempel en naturkatastrof som kräver extraordinära insatser kan upplevas som ett mer troligt scenario.
Färre gör värnplikten idag än tidigare och förändringar i regelverket har aviserats. Värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst ersattes 1995 av lag om totalförsvarsplikt. Enligt den gällande lagen om totalförsvarsplikt skall värnpliktstiden fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.
Vapenfri tjänst enligt den gamla ordningen motsvaras i lagen om total- försvarsplikten närmast av sådan civilplikt som efter ansökan får fullgöras utan vapen. Lagen om totalförsvarsplikt stadgar böter eller fängelse för den som på i lagen närmare angivet sätt inte sköter sin värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Vidare skulle en totalförsvarspliktig, politiker eller icke, straffas om denne vägrade fullgöra varje form av lagenlig totalförsvarsplikt.
Bestämmelserna om den allmänna tjänsteplikten är av visst intresse i ovan nämnda sammanhang. När det råder höjd beredskap får nämligen regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Sådan allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig kvarstår i sin anställning eller fullgör sitt uppdrag, tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänst- göring inom totalförsvaret eller utför arbete som anvisats honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer. Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som skall besluta hos vilken arbetstagare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras och vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän tjänste- plikt. Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som får medge undantag från den allmänna tjänsteplikten.
Det finns även i regeringsformen ett särskilt kapitel, 13 kap., som rör riks- dagen och regeringens arbete i krig och krigsfara. Men skulle alla politiker i ledande positioner på olika politiska nivåer verkligen komma att ta sitt ansvar på olika områden? Troligen inte, men vi vet idag inte hur många totalvägrande politiker det finns. Vi vet inte heller vilken betydelse total- vägrande politiker skulle få för allmänheten. Men vi bör ha en beredskap.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om politikers roll i en extraordinär situation för Sverige.
Stockholm den 22 september 1999
Carina Hägg (s)