Frihet och fred utgör en nödvändig stabil grund för demokrati och trygghet i vårt land, liksom i andra länder. Dessa värden måste alltid kunna försvaras om ett land skall kunna utvecklas på ett positivt sätt.
Den i regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret nu före- slagna planlösa neddragningen av det svenska försvaret vilar på en bräcklig grund, kortsiktighet och en dåligt genomförd omvärldsbedömning. Säker- hetspolitiskt trovärdiga motiv, för att genomföra den drastiska ned- dragningen, lyser med sin frånvaro. Detta är mycket allvarligt.
Den mellan regeringen och Centerpartiet träffade uppgörelsen om det svenska försvarets framtida omfattning och utformning äventyrar enligt vår uppfattning möjligheten att försvara hela landet. Dessutom begränsas uppgörelsen och den nu liggande propositionen - om den vinner riksdagens gillande - kraftigt Sveriges fortsatta möjligheter att deltaga i internationella fredsfrämjande insatser. Detta även om regeringen i propositionen tillmäter dessa insatser ökad betydelse inom ramen för det framtida nya svenska försvaret. Den starka bantningen av försvaret liksom neddragningen av antalet utbildade värnpliktiga kommer att negativt påverka Sveriges möjlig- heter att snabbt åta sig internationella uppgifter i framtiden.
Osäkerheten är f.n. mycket stor om Rysslands fortsatta utveckling. Något direkt militärt hot mot Sverige just nu finns inte, men osäkerheten om vad som kommer att hända där framöver är betydande. Vad som händer då president Jeltsin lämnar ledningen är mycket ovisst. Nationalistiska och traditionalistiska krafter har växt sig allt starkare i Ryssland, och den ekonomiska politiken saknar ännu den kraft som också kan ge en stabil utveckling. Även om förhållandena till de baltiska staterna numera har blivit allt bättre, har ryssarna åtskilliga problem i Kaukasus och Centralasien att lösa. Kriget i Tjetjenien har utvecklats på sådant sätt att fullständig klarhet råder om att även den nuvarande ryska ledningen använder våld för att lösa konflikter.
Tjetjenienkriget visar också att den ryska krigsmakten uppenbarligen inte är så resurslös som en del svenska bedömare tidigare gjort gällande. Vid toppmötet i Istanbul, tidigare i höst, talades det också öppet om risken för ett nytt "kallt krig". President Jeltsin fördömde exempelvis i hårda ordalag västvärldens synpunkter på Rysslands hantering av just Tjetjenienfrågan.
Det säkerhetspolitiska läget för Sverige kan därmed inte anses så problem- fritt som regeringen hävdar i propositionen.
Dagens säkerhetspolitiska verklighet kan inte motivera den halvering av det svenska försvaret som föreslås i propositionen. Försvaret skall klara inte bara dagens hot utan också morgondagens. Vi kan inte dela regeringens syn på den säkerhetspolitiska utvecklingen utan avvisar därför bestämt den rasering av landets försvarsförmåga som blir följden om de förslag som nu läggs fram i propositionen skulle komma att genomföras.
Sverige behöver både ett starkt nationellt försvar och en bättre utvecklad förmåga att tillsammans med andra länder hantera kriser i vår omvärld. Båda dessa krav kan enligt våra bedömningar nöjaktigt rymmas inom den ekono- miska ram som fastställdes i 1996 års försvarsbeslut. Denna ekonomiska ram är också utgångspunkten för de förslag som nu läggs fram från Moderaterna med anledning av regeringens proposition.
Vi moderater från Skåne ställer oss bakom de synpunkter och förslag som framförs i den moderata partimotionen, men vill i denna motion ta upp ett område och som har mycket stor betydelse för såväl Sydsveriges försvar som landets försvar i sin helhet.
Flygvapnet
Regeringens förslag då det gäller flygvapnets framtida inriktning och utformning kontrasterar mot tidigare från Försvarsmakten och ÖB framförda förslag. Nu liggande förslag från regeringen saknar dessutom konsekvens och logik i förhållande till de försvarsbeslut som togs 1992 och 1996. Särskilt anmärkningsvärt är att samma partier - (s) och (c) - som utgjorde kärnan av majoriteten i försvarsbeslutet 1996 nu - inte minst vad gäller flygvapnets utformning - väljer en annan inriktning. Tveklöst innebär det förslag som nu presenterats i propositionen för flygvapnets del ett avsevärt risktagande.
En nedläggning av F 10 - som efter riksdagsbesluten 1996 och 1998 ut- vecklats starkt - skulle vara till mycket stor skada för det svenska försvaret.
Risken är mycket stor att regeringens och Centerns förslag som nu framförs i propositionen kan komma att äventyra ombeväpningen till JAS 39 Gripen. Detta innebär att den planerade ersättningen av Viggen-systemet försenas med starkt ökade ytterligare kostnader och säkerhetsrisker som följd.
Att också, som föreslås, åter flytta Krigsflygskolan kan få förödande effekter för såväl grundutbildningen som den fortsatta utbildningen av flyg- förare till JAS 39 Gripensystemet. "Regeringen konstaterar i propositionen att utbildningen av flygförare och omskolningen till Gripensystemet är känsligt under de närmaste åren och ställer krav på flottiljkapacitet." Trots detta är man uppenbart beredd att offra F10 som är mitt uppe i denna för flygvapnet så utomordentligt viktiga utbildningsprocess.
En flytt av Krigsflygskolan innebär att den grundläggande flygutbild- ningen måste organiseras om från grunden på nytt. Risken är därvid stor att antalet nyexaminerade piloter under lång tid kan bli mycket lågt. Kostnaden kan därvid komma att bli såväl ekonomiskt som effektmässigt mycket högre än beräknat vid övergången från Viggen- till Gripensystemet. Flygvapnet och försvaret har, menar vi, definitivt inte råd med dessa förseningar, kostnadsökningar och det risktagande som regeringens förslag kan leda till.
En nedläggning av F 10 och flytt av den nu i höstas där introducerade andra svenska JAS 39 Gripen-flottiljen samt Krigsflygskolan, innebär dessutom ett svek mot den personal som förflyttats till F 10 efter tidigare under 90-talet tagna försvarsbeslut. Nog finns det starkt fog för deras kritik och oro över nu framlagda förslag. Eftersom dessa nu, tillsammans med sina familjer, etablerat sig - efter flera tidigare omflyttningar - i nordvästra Skåne, fått arbeten o.s.v., är risken stor för att många lämnar försvaret. Klart står redan att få av flygskolans lärare är beredda att flytta med till annan ort liksom att många piloter och tekniker aviserat sin avsikt att lämna flygvapnet om propositionen vinner riksdagens bifall.
Vi kan inte finna några bärande skäl som kan motivera en nedläggning av F10. Tvärtom talar försvarspolitiska, försvarsekonomiska samt samhälls- ekonomiska skäl starkt för ett bibehållande av F 10.
Nedläggningen av F 10 i Ängelholm kan sammanfattningsvis leda till bl.a. dessa konsekvenser:
JAS 39-projektet:
Förlust av flyglärarkompetens. Starkt försenad och äventyrad JAS 39- införande i flygvapnet.Äventyrad export/exportstöd av JAS 39 Gripen.
(F 10 har under de senaste 25 åren utbildat samtliga J35 Drakenpiloter till det österrikiska flygvapnet och har härigenom skaffat sig gedigna erfarenheter - som borde kunna vara till stort gagn inför kommande affärer med även JAS 39 Gripen.)
Krigsflygskolans flytt:
Förlust av flyglärarkompetens. Risk för flygvapenkollaps p.g.a. äventyrad flygutbildningssituation
Ekonomiskt:
Över 360 miljoner kronor har de två senaste åren satsats på F 10 och ytterligare 85 miljoner kronor satsas f.n. för att kunna ta emot JAS- division nr två på flottiljen. Nya investeringar och kostnader, bl.a. inklusive de inom Viggensystemet, på ca 2 000 miljoner kronor blir facit av nedläggning och flytt. Dessa kostnader och denna kapitalförstöring som en nedläggning av F 10 skulle innebära - kontrasterar starkt mot regeringens egna ord i propositionen. "Kostnader för nyinvesteringar och omlokaliseringar skulle minimeras." Avsnittet 5.4.2 styrande faktorer där man bl.a. talar om grundorganisationen och förändringsarbetet samt vilka riktlinjer som skulle gälla (s. 65 i propositionen) visar tydligt diskrepansen mellan regeringens ord och förslag.
Den kapitalförstöring och det stora risktagande som en nedläggning av F 10, vår andra JAS-flottilj, innebär samt flyttningen av Krigsflygskolan kan inte försvaras. Vi föreslår att regeringens förslag om nedläggning av F 10 samt flytt av JAS 39 Gripen-verksamheten liksom av Krigsflygskolan avvisas i riksdagen och att verksamheten på flottiljen, som tidigare planerats, skall bibehållas och utvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:30,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta Krigsflyg- skolan från skånska flygflottiljen F 10.
Stockholm den 9 december 1999
Ingvar Eriksson (m)
Inga Berggren (m)
Jan Backman (m)
Bertil Persson (m)
Margit Gennser (m)
Sten Andersson (m)
Gun Hellsvik (m)
Maud Ekendahl (m)
Anna Åkerhielm (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Lars Lindblad (m)