Problem för nationalstadsparken Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården (Ekoparken)
Fond
Riksdagen inrättade världens första nationalstadspark Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården, (även kallad Ekoparken) 1 januari 1995. Nu har snart fem år gått och vissa problem har uppdagats med parkens skötsel och resurser.
När riksdagen inrättar en nationalpark så skyltas området med informationstavlor, särskilt vid lämpliga entréer, gränser stakas ut så att man vet när man är inom respektive utanför nationalparken. Nu har nästan fem år gått och det är på tiden att detta görs även i och runt Ekoparken. En nationalstadspark är något unikt för landet och av stort värde för turismen till Stockholm. Därför bör informationen förbättras.
Det finns fortfarande byggrätter som ligger kvar i området i Solna som borde lösas in. Länsstyrelsen i Stockholm gjorde en förfrågan till Finans- departementet angående kvarteret Skogskarlen och fick nej på att lösa ut JM Bygg, som hade byggrätten. Med en fond för nationalstadsparken så skulle detta kunna lösas. Nu blir det istället en störande byggnation i norra Brunns- viken.
Birka Energi har begärt förlängd koncession för att ha kvar sina luftledningar över norra Djurgården. Enligt ett avtal från 1916 skall ledningar läggas i jord när teknik finns. Tekniken finns idag men Birka Energi anser att kostnaden blir för hög. Med en statlig fond skulle dylika tvisters lösning kunna påskyndas.
Av ovanstående framgår behovet av en statlig fond för att komma till rätta med t.ex. bristande resurser för informationsskyltar, problem med gamla byggrätter och försköning av landskapsbilden, men säkert mycket annat också.
Buller
Efter nästan fem år sedan Ekoparkens bildande har problem med buller- situationen uppdagats. Enligt Vägverkets och kommunernas mätningar är bullernivåerna mycket höga i parken, särskilt inom Brunnsvikenområdet. Där har man över 150 000 fordonsrörelser/dygn och denna del av Ekoparken drabbas av 60-80 dB(A) stora delar av dygnet. Enligt Naturvårdsverkets normer borde nivån ligga på 40 dBA och definitivt inte över 55. Så västra Hagaparken kan i de öppnare delarna inte nyttjas av friluftslivet på grund av bullersituationen.
Riksdagen har antagit ett handlingsprogram för buller men relativt lite är anslaget i den totala vägbudgeten för att komma till rätta med detta växande miljöproblem. Vägverket hänvisar också till detta när problemet påtalas. Ekoparken där Haga ingår är Sveriges mest besökta grönområde med ca 15 milj besökare varje år. Många av dessa besöker Haga-Brunnsviken. Just här skulle extra resurser för bullerbekämpning komma många medborgare till godo. Det skulle också vara en tydlig markering att även friluftsområden kan bullerskyddas, inte bara bostadsområden. Trots allt har vi friluftsområden för att koppla av i och då är en god bullersituation viktig. Större resurser måste avsättas för bullerbekämpning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fond för att få resurser till infor- mationsskyltar och för att komma till rätta med gamla byggrätter samt att genomföra gamla avtal om kraftledningars förläggning i jord,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda bullerdämpningsinsatser i Brunns- vikenområdet inom Nationalstadsparken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att friluftsområdens bullersituation generellt upp- märksammas och åtgärdas.
Stockholm den 5 oktober 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)