Intensiteten i arbetet med skogsskyddet har ökat under de senaste åren och i regeringens proposition 1999/2000:1 aviserar regeringen ökade resurser såväl till insatser för biotopskydd i skog som insatser för skogsreservat under åren 2000-2002. Regeringen fastslår att avsikten är dels att spara nyckelbiotoper, som innehåller mycket höga biologiska värden, dels att spara produktiv skog, i första hand äldre sådan.
I exempelvis Gävleborgs län utgör naturskogarna idag en mycket liten del av skogslandskapet, uppskattningsvis 2-3 %, och är utspridda i landskapet. Fragmenteringen är stor och stora sammanhängande naturskogsområden saknas i princip helt. Förhållandena är likartade över hela landet. Ett lång- siktigt bevarande av den biologiska mångfalden i skogslandskapet kräver att kvarvarande naturskogar bevaras och att ytterligare ca 10 % restaureras. Det höjda anslaget för skydd av värdefull natur är ett viktigt redskap i bevarandet av den biologiska mångfalden.
Trots de ökande anslagen kan man från länsstyrelsernas sida inte hindra att viktiga naturskogar fortfarande avverkas och fragmenteras. För närvarande hotas i exempelvis Gävleborgs län ett tiotal naturskogar av avverkning. Med nuvarande avverkningstakt är risken uppenbar att det redan inom en tioårs- period i princip inte kommer att finnas någon naturskog att skydda. Detta utgör ett mycket allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, då varje avverkning minskar möjligheterna att bevara alla arter i ett landskaps- perspektiv. Ett alternativ skulle kunna vara att föreslå ett femårigt stopp för avverkning i naturskogar för att identifiera befintliga naturskogar och för att utreda hur mycket och vad som behöver skyddas.
Det pågår för närvarande ett intensivt arbete runt om i landet för att nå upp till regeringens intentioner. Tilldelade medel har emellertid under en längre tid varit otillräckliga, vilket bl.a. lett till att arbetet med inventering, avgräns- ning och övrigt bakgrundsarbete blivit eftersatt. Arbetet med skogsskyddet är en invecklad process som kräver stora personalresurser. I arbetet ingår bl.a. kontakter med mark- och sakägare, markåtkomst och bildande av naturreser- vat och en viktig del av arbetet består av att genomföra fastighetsutredningar och ta fram markägarutredningar. Länsstyrelserna har såsom huvudansvariga för områdesskyddet i länen det senaste året avsatt större resurser för sam- verkan, i första hand med skogsvårdsorganisationen, kommunerna och de ideella naturvårdsorganisationerna, samt ett utökat samarbete med mark- ägarna och med skogsnäringen.
Arbetet med skogsskyddet kräver stora personalresurser. För att klara av detta arbete måste länsstyrelsen få tillräckliga resurser för såväl invente- ringar, som det administrativa arbetet med att bilda nya skogsreservat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge länsstyrelserna möjlighet att tillfälligt använda en del av anslaget A 3 inom utgiftsområde 20 för personal- förstärkning för att uppnå målet biologisk mångfald i det svenska skogslandskapet.
Stockholm den 5 oktober 1999
Agneta Brendt (s)
Eva Arvidsson (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Berit Andnor (s)
Ulla Wester (s)
Anne Ludvigsson (s)
Elisebeht Markström (s)