År 2001 ska bli Arkitekturens år. Det finns en tydlig vilja att lyfta
arkitekturens betydelse. All ny bebyggelse måste ges en estetiskt
tilltalande utformning från den 1 januari 1999. Det står numera inskrivet
i plan- och bygglagen (PBL). Byggnadsnämnderna måste även ha
tillgång till utbildade arkitekter och även detta återfinns i PBL.
Men det totala antalet stadsarkitekter minskar. Enligt uppgift från Boverket
så har de kommuner som helt saknar stadsarkitekter ökat kraftigt. Dessutom
är det endast femton procent av landets stadsarkitekter som är kvinnor.
Denna utveckling måste tas på allvar och det är något som är fel. Behöver
arkitekternas arbetsområden utvidgas? Behöver utbildningen för arkitekter
förändras så att det omfattar ett vidare begrepp som ser till samhället som
helhet? All utbildning måste ha ett framtidsperspektiv. Samhället förändras
och det gäller för samhällsplanerare på alla nivåer att helst ligga steget före.
Idag finns en stark kraft och vilja runt om i landet att utveckla lands-
bygden. Det är där som den stora potentialen finns.
I många kommuner pågår ett visionsarbete och man har idéer för hur
staden skall utvecklas och utformas. Man glömmer lätt bort att landsbygden
runt om behöver samma kraftsamling för att utvecklas. Man glömmer bort att
det är där som möjligheterna finns. Många människor väljer att bosätta sig på
landet och fler skulle göra det om det fanns en uttalad vilja från
beslutsfattare
och planerare att hjälpa till och förenkla regler och styrinstrument. Ofta
kommer man bort i lagparagrafer och reglement. Man ser problemen men
inte möjligheterna som finns redan nu i PBL.
En landsbygdsarkitekt med ett genuint intresse och med en god utbildning
skulle kunna vara en alldeles utmärkt kugge i samhällsplanerandet för att ta
tillvara landsbygdens resurser och möjligheter samt hjälpa människor till-
rätta. De skulle också vara till god hjälp för att se till så att lagar och
regler
förändras till gagn för landsbygdsutvecklingen.
Idag finns det endast ett krav i lagstiftningen på kommunernas arkitekter
och det är att de skall ha arkitektutbildning.
Det borde finnas en möjlighet för kommunerna att ställa krav på att
arkitekter skall ha en allsidig utbildning som gör att de kan tillvarata och
utveckla såväl stads- som landsbygdsbebyggelse. För att detta skall vara
möjligt behövs en ny inriktning, en ny linje, för arkitektutbildningen med en
direkt inriktning mot en speciell landsbygdsarkitektutbildning. Idag har
stadsarkitekten även detta ansvar och det finns även landskapsarkitekter. Jag
är väl medveten om detta när jag i min motion trots det kräver en översyn av
arkitektutbildningen i syfte att få en renodlad landsbygdsarkitektutbildning.
Denna landsbygdsarkitektutbildning kunde med fördel anordnas i samarbete
med SLU.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en ny utbildning med beteckningen lands-
bygdsarkitekt införs i Sverige.