I Skåne planeras och genomförs stora och vittomfattande infrastruktur-
investeringar. Det handlar om mer än den fasta förbindelsen över
Öresund, även om detta projekt dominerar i samhällsdebatten.
Järnvägsnätet i Skåne rustas upp. Västkustbanan byggs ut till dubbelspår.
Den spårbundna kollektivtrafiken skall komma att nå Öresundsbron via en
citytunnel. Kontinentalbanans fortbestånd genom Malmö är för den närmaste
tidsperioden säkrad men den nödvändiga kompletteringen med ett s.k. yttre
godsspår är inte klarlagd. På olika håll skall därutöver ett antal vägbyggen
genomföras. Därtill kommer moderniseringar och effektiviseringar av såväl
landsvägar som järnvägar att ske.
För att genomföra investeringarna på ett bra sätt så krävs lösningar på
många omfattande och skiftande problem, som alla rimligen måste lösas eller
elimineras genom planering. I planeringen och genomförandet är många
inblandade. Enbart den omfattande Öresundsförbindelsen med anslutande
lands- och järnvägar ger konsekvenser i flertalet av Skånes 33 kommuner.
Planeringsprocessen för användningen av mark och vatten regleras i
huvudsak av plan- och bygglagen (PBL) och lagen om naturresurshushåll-
ning (NRL). Karaktären på dessa lagar är att de präglas av ett demokratiskt
synsätt och att det är kommunerna som är spelförare i planeringsprocessen.
De statliga intressena företräds i den basala planeringen enligt PBL/NRL av
länsstyrelserna. Dessa har att göra en sammanvägning och redovisa de
samlade statliga intressena. I ett sådant arbete skall inte minst klaras ut
vilket
av eventuella motstående riksintressen enligt PBL/NRL som enligt läns-
styrelsen skall ges störst tyngd. Något sådant dokument har inte tagits fram i
Skåne. Denna brist sätter inte minst planerarna på den kommunala nivån i
onödigt svårbedömda situationer.
Infrastrukturprojekten drivs av olika huvudmän med olika utgångspunkter
och mål. Det är många som har synpunkter på de frågor som är aktuella.
Enbart den samlade kretsen av formella sakägare är mycket stor. Någon
närmare regional eller statlig koordinering finns inte. Av olika skäl är
dessutom ibland de i och för sig genomförandemässigt sammanhållna
projekten delade i olika administrativa skeden och delprojekt. Dessa
delprojekt drivs ibland som formellt självständiga projekt. Sammantaget
leder detta till att det är svårt att hålla en aktuell och samlad överblick.
Planeringsorganen står således inför omfattande och komplicerade upp-
gifter. Den effektiva lösningen innebär bland annat en bra koordinering av de
olika delförloppen.
Planeringen enligt PBL/NRL, som i grunden är en utpräglad demokratisk
process, ger stort utrymme för diskussioner och överläggningar samt
prövande av alternativa lösningar. Eftersom konflikterna när det gäller mark-
användningen är stora kan det inte uteslutas att en del av besluten kommer att
överklagas. Detta leder till betydande förlängningar av ledtiderna.
Mot denna bakgrund är det naturligt att söka avgöranden som innebär att
problemet "samlad överblick" först löses. En samlande överblick saknas
även för vad de skilda statliga aktörerna planerar att genomföra på regional
nivå. Vad som pågår och vem som gör vad etc. finns idag inte samlat på ett
ställe. En för Skåne samlad översikt av "läget" bör därför tas fram och hållas
aktuell.
En strukturplan för Skåne måste arbetas fram. En strukturplan som anger
den huvudsakliga förläggningen och markanvändningen för de större
strukturbildande elementen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en samlad regionplan för Skåne.