Människan har sedan urminnes tider byggt sina bostäder och utvecklat
sina byggtekniker. Det var fram till för några år sedan inte ovanligt att
dessa byggnader fungerade som bostäder under 100 år. De senaste
årtiondenas byggnader har däremot resulterat i fuktskador, mögel, allergi
och inte minst stora kostnader för renovering . Det moderna materialet
har inte klarat påfrestningarna på grund av felaktiga konstruktioner och
felaktig materialhantering.
Vid den förändring av plan-och bygglagen (PBL) som skedde i början av
90-talet, lyftes delar av ansvaret för kvalitén och kontrollen av byggobjekten
över från myndigheten till byggherren. Detta har varit på både gott och ont.
På gott när det gäller den "kvalificerade" beställaren som har kunskap och
kompetens att granska byggnaden. På ont när det gäller den enskilde
byggaren som saknar nämnda kompetens. Denne är i stort behov av sak-
kunnig hjälp i kontroll- och kvalitetsgranskningen.
Sverige borde få en samlad bedömning över varför så mycket blev fel
under de senaste årens byggande. Om den kunskapen leder till behov av
annan ansvarsfördelning mellan byggherre, konstruktör eller arkitekt bör
detta åtgärdas. Under alla omständigheter måste ett större ansvar läggas på
konstruktörer och arkitekter av byggkonstruktionerna.
Sammanfattningsvis bör en utredning tillsättas som kartlägger de brister
som finns i byggproduktionskedjan och som lämnar förslag till åtgärder för
att nå målet - ett hållbart byggande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning för att komma till rätta med den
bristande byggkvaliteten.