I propositionen 1998/1999:62 skrev regeringen att inte tillräckliga skäl
finns för att nu gå in och ändra i den bygglovsprocess för tillsyn och
kontroll som gäller från 1995, trots att Boverket i sin utvärdering
framfört flera ändringsförslag. Istället skulle Boverket gå ut med
informationsinsatser för att förbättra tillsynen och kontrollen. Detta blev
också riksdagens beslut.
Detta förvånar nog många som upplevt den turbulens som de ändrade
reglerna förorsakat. Enligt dessa så är det byggherren som har det
övergripande ansvaret för att byggnader får de tekniska egenskaper som
föreskrivs. Detta ansvar måste gälla fullt ut så att alla funktioner och
egenskaper enligt både civilrättsliga och offentligrättsliga krav tillgodoses
innan ett beslut om att investera i byggobjektet fastställs. Idag händer det att
ett godkänt byggobjekt hos den kommunala byggnadsnämnden senare
underkänns av länsstyrelsen när räntebidragsbeviljandet skall ske.
Denna situation är naturligtvis otillfredsställande och åtgärder bör vidtagas
för att säkerställa byggkontrollen i byggprocessen. Detta är viktigt av
ekonomiska skäl för den som bygger, men också av kvalitets- och
trygghetsskäl för dem som skall bo.
1 Bygganmälan och samråd
Idag räcker det med att byggherren tre veckor före byggstart anmäler att
byggprojektet skall sätta igång, naturligtvis förutsätts att bygglov tidigare
beviljats. Tre veckor kan räcka för små och enkla åtgärder, men större
objekt bör anmälas mycket tidigare. För större och medelstora objekt bör
det vara obligatoriskt med minst två byggsamrådsmöten i samband med
en bygganmälan. Vid större objekt kan det vara lämpligt med ett
slutsamråd före byggstart. Detta förutsätter naturligtvis att bygganmälan
sker betydligt tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.
2 Bygglovsavgifter
För att byggnadsnämndens insats rörande beslut om upprättad
kontrollplan för byggobjektet, byggsamråd och eventuell övervakning av
att de tekniska egenskapskraven skall kunna tillgodoses, krävs olika
mängd insatser beroende på byggobjektets omfattning och komplexitet.
Därför bör avgiften för bygganmälningsärenden kunna differentieras, så
att de motsvarar nämndens faktiska arbete, något som även
Byggkvalitetsutredningen föreslog i SOU 1997:177. Detta bör ges
regeringen till känna.
3 Kvalitetsansvarig
Byggherren skall utse en kvalitetsansvarig. Denne skall garantera att den
kontrollplan som upprättats för byggobjektet följs enligt uppgjord plan.
Det innebär inte med säkerhet att de kvaliteter som samhället ställer på
byggobjektet enligt PBL finns med. En kontrollplan är alltså ingen
kvalitetssäkring och den kvalitetsansvarige ingen garanti för att
samhällets krav för byggobjektet tillgodoses. Den kvalitetsansvarige bör
därför se till att byggherrens kontrollplan tillgodoser samhällskraven och
att de genomförs på ett tillfredsställande sätt. Det förutsätter att en
kontrollplan enligt PBL alltid upprättas efter ett byggsamråd. Den
kvalitetsansvarige skall närvara vid byggsamråd, besiktningar och andra
kontroller. Detta bör ges regeringen till känna.
4 Slutanmälan
Byggnadsnämnden har svårigheter att leda sina ärenden till slutintyg.
Detta sker t.ex. när den kvalitetsansvarige inte får fram de intyg som
kontrollplanen kräver eller en begärd färdigställandeanmälan inte
lämnats in. Byggherren upplåter ofta byggnaden för användning utan
byggnadsnämndens kännedom. Byggnadsnämnden har då svårigheter att
utföra tillsyn och få rättelser utförda.
Det är väsentligt att byggnadsnämnden får kännedom om när en byggnad
tas i bruk, för att ha möjlighet att pröva beslut om användningsförbud eller
för kontroll av ventilationssystem eller brandtekniska installationer som då
skall vara i driftklart skick. Detta kräver att det blir obligatoriskt att göra
slutanmälan till byggnadsnämnden om att bygget är färdigt att tas i bruk.
Det är byggherren och inte den kvalitetsansvarige som bör göra en
slutanmälan, eftersom det är byggherren som är ytterst ansvarig för att
byggobjektet följer samhällskraven. Denna slutanmälan bör omfatta ett
slutintyg om att utförandet av byggprocessen skett i överensstämmelse med
bygglovsbeslutet. Anledningen till detta är den oroande utvecklingen av
åtgärder som inte stämmer överens med det tidigare bygglovsbeslutet.
Byggherrens anmälningsskyldighet och intygande enligt ovan bör föreskrivas
i lag för att poängtera vikten av denna handling. Om inte byggherren gör en
sådan anmälan kan byggnadsnämnden utkräva en särskild avgift enligt
kapitlet 10, 6 § PBL. För att poängtera vikten av att förslagen om
anmälningsskyldighet och krav på slutintyg är viktiga handlingar bör den
särskilda avgift som kan tas ut vid försummelse av att t.ex. en
kvalitetsansvarig ej utsetts, höjas. Detta bör ges regeringen till känna.
5 Varsamhetskrav i värdefull bebyggelse
I tidigare lagstiftning kunde byggnadsnämnden förhindra
bygglovspliktiga inre ändringar som ansågs förvanska byggnaden,
genom att inte ge bygglov. I den nya lagstiftningen är inte inre
förändringar lovpliktiga och därmed inte möjliga att förhindra.
Byggnadsnämndens enda möjlighet idag är att i kontrollplanen ställa
krav på ett utlåtande från en fristående sakkunnig. Den sakkunniges
utlåtande är dock inte grund för myndighetsbeslut och sanktionerna vid
överträdelser är svaga. Detta har lett till ett betydligt sämre skydd för
särskilt värdefulla byggnader. En kommun har idag rätt att utöka
bygglovsplikten för särskilt värdefulla byggnader när det gäller
underhållsåtgärder, men däremot inte för inre förändringar. Detta bör
vara möjligt och kräver en ändring av PBL kapitel 8, 6 §. Detta bör ges
regeringen till känna.
6 Tillsynsansvaret
I det tidigare kontrollsystemet då byggnadsnämnderna utförde både
granskning och besiktning av byggnadsärenden var behovet av
överordnad tillsyn inte så stort, eftersom det var mycket konkret till sin
natur. Dagens system är mer komplicerat eftersom det berör fler parter
och byggreglerna är mer målformulerade än tidigare.
Boverket är den myndighet som ska förtydliga de tekniska
egenskapskraven, genom att utfärda byggföreskrifterna. Däremot är det
länsstyrelserna som skall bevaka och utöva tillsyn över byggnadsväsendet i
länet. Idag saknar länsstyrelsen sannolikt resurser för att utöva den formen av
tillsyn. Frågan om tillsynen bör närmare utredas av t.ex. Boverket i
samarbete med länsstyrelserna och Kommunförbundet. Detta bör ges
regeringen till känna.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bygganmälan och byggsamråd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bygglovsavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den kvalitetsansvariges roll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slutanmälan vid byggnation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om varsamhetskrav gällande värdefulla byggnader,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsynsansvaret för det som byggs.