I propositionen 1998/1999:62 skrev regeringen att inte tillräckliga skäl finns för att nu gå in och ändra i den bygglovsprocess för tillsyn och kontroll som gäller från 1995, trots att Boverket i sin utvärdering framfört flera ändringsförslag. Istället skulle Boverket gå ut med informationsinsatser för att förbättra tillsynen och kontrollen. Detta blev också riksdagens beslut.
Detta förvånar nog många som upplevt den turbulens som de ändrade reglerna förorsakat. Enligt dessa så är det byggherren som har det övergripande ansvaret för att byggnader får de tekniska egenskaper som föreskrivs. Detta ansvar måste gälla fullt ut så att alla funktioner och egenskaper enligt både civilrättsliga och offentligrättsliga krav tillgodoses innan ett beslut om att investera i byggobjektet fastställs. Idag händer det att ett godkänt byggobjekt hos den kommunala byggnadsnämnden senare underkänns av länsstyrelsen när räntebidragsbeviljandet skall ske.
Denna situation är naturligtvis otillfredsställande och åtgärder bör vidtagas för att säkerställa byggkontrollen i byggprocessen. Detta är viktigt av ekonomiska skäl för den som bygger, men också av kvalitets- och trygghetsskäl för dem som skall bo.
1 Bygganmälan och samråd
Idag räcker det med att byggherren tre veckor före byggstart anmäler att byggprojektet skall sätta igång, naturligtvis förutsätts att bygglov tidigare beviljats. Tre veckor kan räcka för små och enkla åtgärder, men större objekt bör anmälas mycket tidigare. För större och medelstora objekt bör det vara obligatoriskt med minst två byggsamrådsmöten i samband med en bygganmälan. Vid större objekt kan det vara lämpligt med ett slutsamråd före byggstart. Detta förutsätter naturligtvis att bygganmälan sker betydligt tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.
2 Bygglovsavgifter
För att byggnadsnämndens insats rörande beslut om upprättad kontrollplan för byggobjektet, byggsamråd och eventuell övervakning av att de tekniska egenskapskraven skall kunna tillgodoses, krävs olika mängd insatser beroende på byggobjektets omfattning och komplexitet. Därför bör avgiften för bygganmälningsärenden kunna differentieras, så att de motsvarar nämndens faktiska arbete, något som även Byggkvalitetsutredningen föreslog i SOU 1997:177. Detta bör ges regeringen till känna.
3 Kvalitetsansvarig
Byggherren skall utse en kvalitetsansvarig. Denne skall garantera att den kontrollplan som upprättats för byggobjektet följs enligt uppgjord plan. Det innebär inte med säkerhet att de kvaliteter som samhället ställer på byggobjektet enligt PBL finns med. En kontrollplan är alltså ingen kvalitetssäkring och den kvalitetsansvarige ingen garanti för att samhällets krav för byggobjektet tillgodoses. Den kvalitetsansvarige bör därför se till att byggherrens kontrollplan tillgodoser samhällskraven och att de genomförs på ett tillfredsställande sätt. Det förutsätter att en kontrollplan enligt PBL alltid upprättas efter ett byggsamråd. Den kvalitetsansvarige skall närvara vid byggsamråd, besiktningar och andra kontroller. Detta bör ges regeringen till känna.
4 Slutanmälan
Byggnadsnämnden har svårigheter att leda sina ärenden till slutintyg. Detta sker t.ex. när den kvalitetsansvarige inte får fram de intyg som kontrollplanen kräver eller en begärd färdigställandeanmälan inte lämnats in. Byggherren upplåter ofta byggnaden för användning utan byggnadsnämndens kännedom. Byggnadsnämnden har då svårigheter att utföra tillsyn och få rättelser utförda.
Det är väsentligt att byggnadsnämnden får kännedom om när en byggnad tas i bruk, för att ha möjlighet att pröva beslut om användningsförbud eller för kontroll av ventilationssystem eller brandtekniska installationer som då skall vara i driftklart skick. Detta kräver att det blir obligatoriskt att göra slutanmälan till byggnadsnämnden om att bygget är färdigt att tas i bruk.
Det är byggherren och inte den kvalitetsansvarige som bör göra en slutanmälan, eftersom det är byggherren som är ytterst ansvarig för att byggobjektet följer samhällskraven. Denna slutanmälan bör omfatta ett slutintyg om att utförandet av byggprocessen skett i överensstämmelse med bygglovsbeslutet. Anledningen till detta är den oroande utvecklingen av åtgärder som inte stämmer överens med det tidigare bygglovsbeslutet. Byggherrens anmälningsskyldighet och intygande enligt ovan bör föreskrivas i lag för att poängtera vikten av denna handling. Om inte byggherren gör en sådan anmälan kan byggnadsnämnden utkräva en särskild avgift enligt kapitlet 10, 6 § PBL. För att poängtera vikten av att förslagen om anmälningsskyldighet och krav på slutintyg är viktiga handlingar bör den särskilda avgift som kan tas ut vid försummelse av att t.ex. en kvalitetsansvarig ej utsetts, höjas. Detta bör ges regeringen till känna.
5 Varsamhetskrav i värdefull bebyggelse
I tidigare lagstiftning kunde byggnadsnämnden förhindra bygglovspliktiga inre ändringar som ansågs förvanska byggnaden, genom att inte ge bygglov. I den nya lagstiftningen är inte inre förändringar lovpliktiga och därmed inte möjliga att förhindra. Byggnadsnämndens enda möjlighet idag är att i kontrollplanen ställa krav på ett utlåtande från en fristående sakkunnig. Den sakkunniges utlåtande är dock inte grund för myndighetsbeslut och sanktionerna vid överträdelser är svaga. Detta har lett till ett betydligt sämre skydd för särskilt värdefulla byggnader. En kommun har idag rätt att utöka bygglovsplikten för särskilt värdefulla byggnader när det gäller underhållsåtgärder, men däremot inte för inre förändringar. Detta bör vara möjligt och kräver en ändring av PBL kapitel 8, 6 §. Detta bör ges regeringen till känna.
6 Tillsynsansvaret
I det tidigare kontrollsystemet då byggnadsnämnderna utförde både granskning och besiktning av byggnadsärenden var behovet av överordnad tillsyn inte så stort, eftersom det var mycket konkret till sin natur. Dagens system är mer komplicerat eftersom det berör fler parter och byggreglerna är mer målformulerade än tidigare.
Boverket är den myndighet som ska förtydliga de tekniska egenskapskraven, genom att utfärda byggföreskrifterna. Däremot är det länsstyrelserna som skall bevaka och utöva tillsyn över byggnadsväsendet i länet. Idag saknar länsstyrelsen sannolikt resurser för att utöva den formen av tillsyn. Frågan om tillsynen bör närmare utredas av t.ex. Boverket i samarbete med länsstyrelserna och Kommunförbundet. Detta bör ges regeringen till känna.
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bygganmälan och byggsamråd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bygglovsavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kvalitetsansvariges roll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slutanmälan vid byggnation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varsamhetskrav gällande värdefulla byggnader,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynsansvaret för det som byggs.
Stockholm den 1 oktober 1999
Owe Hellberg (v)
Sten Lundström (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Jonas Ringqvist (v)
Siv Holma (v)
Johan Lönnroth (v)
Marie Engström (v)
Per Rosengren (v)
Lars Bäckström (v)