Öland och Gotland är lämpliga områden för etablering av vindkraft. Med
förbättrade allmänna förutsättningar för etablering av vindkraft bör dessa
områden bli viktiga för leverans av ren förnybar energi. Det främjar
tillväxt och ligger i linje med en aktiv positiv regionalpolitik.
Förnybara energikällor
Ett hållbart energisystem måste bygga på förnybara energikällor. Sverige
bör vara föregångare med höga ambitioner och sträva efter att minska de
klimatpåverkande utsläppen från fossila bränslen. Förnybara energikällor
minskar utsläppen och är miljöteknikmässigt och näringspolitiskt bra.
För att förbättra vår miljö och minska växthuseffekten är det nödvändigt
att forskningen kring alternativa energisystem intensifieras. Forskning kring
energisystem baserade på inhemsk och förnyelsebar energi skapar kompara-
tiva fördelar för Sverige och möjliggör svensk export av miljöteknik.
Vindkraften är en sådan förnybar energikälla.
Vindkraften vinner terräng världen över. I Danmark, Tyskland, USA med
flera länder sker utbyggnaden nu snabbt, kraftigt och med ständigt utveck-
lade produkter, som ofta tillverkas i en växande hemma-vindkraftsindustri.
Vissa länder planerar för att vindkraften, ofta havsbaserad, skall svara för en
mycket stor andel av det framtida energibehovet. Där vindkraft etableras
skapas en ren och förnybar energiform och sysselsättningstillfällen genere-
ras.
I sakta mak
I vårt land går utbyggnaden betydligt mer långsamt, även om vindkraften
nu successivt håller på att introduceras i det svenska energisystemet. För
att underlätta introduktionen av vindkraft i Sverige, är det sedan 1991
möjligt att erhålla investeringsbidrag. Den möjligheten är nu vidgad. Det
är ett steg i rätt riktning. Det finns emellertid andra hinder som gör att
utbyggnaden inte får fart.
För en förnyelsebar energikälla som vindkraft är det inte forskning om
själva energikällan som är begränsande för utbyggnaden. I dagsläget är det
otydligheter i reglerna kring tillståndsprövningen för vindkraftverk och låg
prioritering av vindkraftsintresset gentemot andra sedan tidigare etablerade
intressen som verkar begränsande för vindkraftens utbyggnad.
Riksintresse
Vindkraftsutredningen pekar i sitt slutbetänkande (SOU 1999:75) på att
det behövs ett kvantitativt mål för vindkraftsutbyggnaden. Med ett
kvantitativt mål kan vindkraftsintresset hävdas i sådan fysisk planering
och tillståndsprövning, där vindkraftsintresset behöver vägas mot andra
sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändning.
Utan kvantitativt mål blir det otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i
avvägningar mellan olika intressen. Denna otydlighet lever vi med idag.
Vindkraftsutredningen föreslår som ett planeringsmål att i ett första steg
redovisa områden för en utbyggd vindkraft som svarar mot en produktion av
10 TWh per år. Det är ett rimligt mål. Det behövs en nationell vindkraftsplan
där vissa områden kan utpekas som riksintressen för vindkraftverk enligt
bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken.
Öland och Gotland bör i en sådan plan vara utpekade som riksintresse för
vindkraftverk. Vad som här sägs om Öland och Gotland som särskilt klassat
riksintresse för vindkraft bör ges regeringen tillkänna.
Tydlig rollfördelning
Ett annat hinder för vindkraftsetablering är den otydliga rollfördelningen
mellan kommun och länsstyrelse. I samband med inrättande av en
nationell vindkraftsplan bör den i dagsläget otydliga rollfördelningen
mellan kommun och länsstyrelse vid tillståndsprövning av vindkraftsverk
förtydligas. Det bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Öland och Gotland skall utpekas som riks-
intresse för vindkraftverk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förtydligande av rollfördelningen mellan kom-
mun och länsstyrelse vid tillståndsprövning av vindkraftverk.