Sambanden mellan innemiljö och hälsa är komplexa. De flesta tillbringar
85-90 procent av sin tid inomhus. Livsstilsfaktorer har lett till att
immunförsvaret blivit känsligare för förändringar i innemiljön. Länder i
väst har högre frekvens av allergiska sjukdomar än länder i tredje världen
och forna östblocket. Stadsbor är i allmänhet mer utsatta än befolkningen
på landsbygden. Allergiska reaktioner ökar kontinuerligt hos barn och
ungdomar. Nya allergiska reaktioner påvisas även högre upp i åldrarna.
Personer födda efter 1970 löper högre risk att bli allergiker jämfört med
äldre. Forskningen kring konsekvenserna av boendet i de moderna
bostäderna måste intensifieras. Folkhälsoarbete och Agenda 21 bör
integreras för att om möjligt minska förekomsten av astma och
allergibesvär.
Drygt en tredjedel av befolkningen i åldern 16-84 år rapporterar någon
form av allergi eller annan överkänslighet. Den stora ökningen av allergier
har kommit under de senaste decennierna och beror till allra största delen på
dålig inomhusluft. Särskilt gäller detta höga halter av damm (kvalster),
pollen, pälsdjursallergen och tobaksrökning. Växande problem med fukt och
mögel har en roll. En mängd nya inrednings- och konsumentprodukter bidrar
sannolikt till utvecklingen av överkänslighet hos befolkningen. Det är också
konstaterat i flera undersökningar att dålig yttre miljö medverkar till att fler
drabbas av allergibesvär och astma.
Kvinnor drabbas oftare än män. Eftersom allergibesvär och annan över-
känslighet till så stor del är miljöbetingade bör de också vara möjliga att
förebygga. Bättre kunskap och information är nyckelbegrepp för att minska
allergierna och därmed både den enskildes besvär och samhällets kostnader.
Byggforskningen kring allergi/överkänslighet måste intensifieras. En
nationell handlingsplan för förstärkt förebyggande av allergier och astma bör
utarbetas. Danmarks regering fattade beslut om en sådan handlingsplan 1993.
Norges storting fattade beslut om en handlingsplan för "Godt inneklima i
Norge" 1994. Ett nytt internationellt forskningscenter för inneklimat och
energi har bildats vid Danmarks Tekniska universitet. Finland satsar stort
inför en konferens år 2000.
Allergiåret 1995 blev startpunkten för en långsiktig satsning i kampen
mot allergi och annan överkänslighet. 1997 startade Byggforskningsrådet
insatsområdet "Det sunda huset" tillsammans med andra forsknings-
finansiärer. Detta måste ges möjligheter att utvecklas och breddas till ett
nationellt handlingsprogram för innemiljöfrågor. En strävan är att uppnå
samma nivå som de nordiska länderna.
Barns och ungdomars miljöer värst drabbade
Sedan 1990 omfattar arbetsmiljölagen även alla elever från årskurs ett
och uppåt. De är alltså i lagens mening jämställda med arbetstagare.
Enligt lagen ska luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga
arbetshygieniska förhållanden i en arbetslokal vara tillfredsställande. Den
faktiska och konstaterade ojämlikheten mellan barns och vuxnas
arbetsplatser tenderar att bli en generationsfråga. I en studie av
Arbetarskyddsstyrelsen som gjordes redan 1992 konstaterades att det är
stor skillnad emellan barns och vuxnas arbetsmiljöer. Dålig
hälsostandard påvisades för 10 procent av kontorsmiljöerna, 40 procent
av förskolemiljöerna och 50 procent av skolorna. Studien följdes upp år
1993 och 1997.
Det ekonomiskt kärva läge många kommuner befinner sig i får inte gå ut
över barns och ungdomars hälsa. Skolor med fukt, torr luft och kemiska
emissioner är idag alltför vanliga. Lokaler som kommunerna nyttjar måste
byggas, inredas och underhållas så att ingen blir sjuk eller får symptom till
följd av brister i inomhusmiljön. Val av inredning måste ske med tanke på
allergibesvär/överkänslighet.
Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts skadeutredningar i förskolor
och skolor har uppgifter om slarvigt uppförda byggnader med dåligt
underhåll och dålig skötsel. Institutet har undersökt 220 olika skolbyggnader.
Främst handlar det om dålig ventilation och fuktskador. Många dåliga
innemiljöer kunde ha undvikits om den kunskap som finns i byggbranschen
bättre tagits till vara. Institutet påpekar också att kontrollen av
skolbyggnader
är för dåliga.
I cirka 1.200 av Sveriges skolor finns det allergiombud som arbetar för att
elever med allergiska besvär ska kunna delta i allt som skolan erbjuder sina
elever. Allergiombudets mål är att sprida förståelse och kunskap. Undervis-
ningslokaler bör miljödeklareras. Kristdemokraterna föreslår att 100 miljoner
kronor av stödet till ekologisk omställning och utveckling, s k LIP-pengar,
ska ges som stimulansbidrag för förbättring av innemiljön till förskolor och
skolor som vill "hälsorenovera". Miljödepartementet bör därför omfördela
resurser till bidrag för förbättring av inomhusmiljöer.
Utbildning av skolpersonal, för att öka förståelsen och kunskapen om
allergibesvär/astma, är mycket angelägen. Föräldrautbildning via
barnavårdscentralerna och i övrigt information till föräldrar är också
angeläget. Skolhälsovården måste ges förutsättningar att identifiera och
hjälpa till att förebygga allergirisker i barnens arbetsmiljö.
Ljud och ohälsa
Ett högt bakgrundsbuller i daghem och skolor kan leda till att prestations-
förmågan och därmed inlärningen försämras. Personer med hörselned-
sättning, barn och personer med annat modersmål är extra känsliga för
störande ljud vid inlärning. Undervisningslokaler behöver
bakgrundsnivåer ner till 25dBA för att taluppfattbarheten ska vara
godtagbar för känsliga grupper. En tillfällig hörselnedsättning kan uppstå
när örat utsätts för ljudnivåer över 75 dBA. Kortvariga ljud med nivåer
över 115 dBA kan ge bestående hörselskada.
Till en sund miljö hör också en rimlig ljudnivå. Ungdomar drabbas av
tinnitus på grund av för höga ljudnivåer. Den rekommenderade 90-decibel-
gränsen för knattedisco överskrids ofta upp till över 120 decibel, långt över
vuxengränsen. Undersökningar visar att tolvåringar själva tycker att ljudet är
för högt. Vuxenvärlden har ett ansvar för att skydda barnens hörsel. En
översyn av Socialstyrelsens rekommendationer måste ske.
Folkhälsoperspektivet
Folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället.
Det handlar om tillsyn och forskning med anknytning till arbetsmiljön och
arbetsmarknaden, boendet, miljösektorn, transportsektorn, livsmedelssektorn,
utbildningssektorn och den sociala sektorn. Studier om allergisjukdomarnas
förekomst i olika socioekonomiska grupper i Sverige är sällsynta.
Samtliga kommuner i landet är engagerade i Agenda 21-arbetet. Detta
arbete har varit framgångsrikt ur ett ekologiskt perspektiv men hälsodimen-
sionen behöver utvecklas. Arbetet med Agenda 21 och folkhälsoarbetet
måste integreras.
År 1999 klassades som innemiljöåret "inne99". Under detta år ökade
informationsinsatserna i kommunerna. Enligt hälsoskyddslagen § 16 ska
miljö- och hälsoskyddsnämnden ägna särskild uppmärksamhet åt bl a skolor.
Alla ska kunna vistas inomhus i offentliga miljöer utan risk för negativa
hälsoeffekter. Personal inom förskolan, skolan och skolbarnomsorgen ska
informeras om olika inomhusmiljöfaktorers betydelse för att förebygga
allergibesvär.
Allergiframkallande ämnen bör klassificeras på liknande sätt som cancer-
framkallande ämnen. I de frågor där experterna är ense måste kunskapen
omsättas i praktiken. Mer än 900 flyktiga organiska ämnen har identifierats i
icke-industriell inomhusluft. Ett mycket stort antal av dessa föroreningar
härrör från oss själva och andra källor som byggmaterial, rengörings- och
hygienprodukter.
Ett område som lätt hamnar i bakgrunden vid diskussioner om allergier
är födoämnesallergierna. Det är viktigt att ta hänsyn till allergiska
problem vid upphandling. Innehållsdeklaration och ursprungsmärkning
är ett måste.
En viktig förutsättning för att den enskilde, det allmänna och företag ska
kunna välja bort allergener är att produkter och varor märks. Konsumenter
måste kunna lita på att de produkter de köper inte innehåller allergifram-
kallande ämnen. Produktinformation måste förbättras genom att allergifram-
kallande ämnen alltid deklareras på produkten på ett lättbegripligt sätt. Detta
gäller både för kemikalier i stort samt hushållskemikalier, kläder, läkemedel
och livsmedel. Då detta innebär så kallad negativ märkning krävs någon
form av politiskt beslut.
Märkning/innehållsdeklaration av allergiframkallande ämnen i livsmedel
fungerar rätt väl. EU-medlemskapet hindrar inte fortsatt sådan märkning. En
frivillig överenskommelse som innebär att allergener i livsmedel även
fortsättningsvis kommer att deklareras, har slutits mellan Livsmedelsverket
och livsmedelsbranschen. Dock kan inte Sverige ställa sådana krav på
importerade livsmedel. Det är angeläget att Sverige som EU-medlem driver
kravet på gemensamma obligatoriska regler som innebär att alla allergener i
livsmedel deklareras.
Radon
Uppskattningsvis 300 000 personer har för höga radonhalter i sina hem.
Cirka 100 000 enbostadshus och 50 000 lägenheter har radonhalter som
överstiger 400 Bq per kubikmeter. Man beräknar att upp till 900 personer
per år dör i lungcancer orsakad av radon. Radonsanering sker idag i för
liten omfattning. Bidraget bör utformas så att radonsaneringen ökar.
Erfarenheter av den pågående uppföljningen från Statens
Strålskyddsinstitut är viktiga att ta till vara.
Miljöhänsyn i boendet
För att kvalitetssäkra inomhusmiljön krävs kunskap om vilka faktorer
och vilka halter av luftföroreningar som kan förekomma i rumsluft och
uteluft, samt vilken påverkan de har på innemiljön. Olika boendevanor,
rökning, husdjur, möbler, hushållskemikalier m m kan också påverka
rumsluften. Husets byggnads- och inredningsmaterial kan bidra med
emissioner. Mätning och kvantifiering kan göras på olika sätt. Det finns
ett stort behov av enkla instrument och jämförbara mätmetoder för
luftföroreningar för att kunna säkerställa en god innemiljö. Drift och
skötsel av anläggningar samt utbildning av driftpersonal får inte
förglömmas.
Riksförbundet mot Sjuka Hus menar att tre systemkrav ska gälla för
innemiljö:
1. Byggprodukter får inte innehålla cancerframkallande ämnen som kan
frigöras om produkten utsätts för fukt eller oönskad temperatur.
2. Byggprodukter får inte innehålla ämnen som är klassade som allergi-
framkallande och som kan frigöras om produkten utsätts för fukt eller
oönskad temperatur.
3. Leverantörer ska garantera att deras byggprodukter inte avger något av
ovanstående ämnen i kombination med andra normalt ingående bygg-
produkter.
Kristdemokraterna stöder dessa krav. Det tredje kravet är dock avhängigt
den information leverantören har tillgång till genom forskning och
upplysning.
Innemiljöbegreppet omfattar termisk komfort, luftkvalitet, materialfrågor
(emissioner), ventilation, buller, fukt, ljus m m. Undermålig ventilation, nya
oprövade bygg- och inredningsmaterial, fukt- och mögelskador har bidragit
till att nära en halv miljon människor upplever besvär och lidanden orsakade
av inneklimatet. Därför behövs miljömärknings- och värderingssystem,
byggvarudeklarationer och olika typer av miljöcertifiering. Stora lidanden
uppstår av innemiljörelaterade hälsoproblem.
Hälsoproblem relaterade till byggnader är ett utbrett problem. I undersök-
ningar har framkommit att andelen problemhus i Sverige ligger runt 10
procent (ELIB-undersökningen och Stockholmsundersökningen). Institutet
för hälso- och sjukvårdsekonomi har uppskattat de samhällsekonomiska
konsekvenserna av sjuka hus till flera miljarder kronor per år. Det handlar
om ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet, ökade vård- och
behandlingskostnader inom sjukvården och minskad livskvalitet.
Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS 1995, anger riskfakto-
rer vid byggen. Negativa hälsoeffekter ges av alkalisk betong som ger sön-
derdelning av mjukgörare i lim och vinylplattor, fuktpåverkan på material,
färg och ytbehandlingar som avger ovanligt stora mängder kemiska ämnen
efter torkfasen, oreagerade ämnen och restlösningsmedel som avges i stora
mängder från polymera material, direkt felanvändning av material och
produkter samt naturmaterial som avger mycket aldehyder och terpener.
Vårt boende har central betydelse för vårt sätt att bruka naturresurserna.
Exempelvis går en betydande del av vår energiförbrukning åt till uppvärm-
ning av byggnader. Olika typer av emissioner måste elimineras. Avlopps-
hanteringen bör effektiviseras. Återanvändningen av byggmaterial kan öka
väsentligt. Kvalitetsmärkning måste bli en realitet för hela bostadsbeståndet.
AMA-98 (allmänmaterial och arbetsbeskrivning) är ett exempel på denna typ
av krav på material och metod som frivilligt ställs branscherna emellan, och
där kraven uttrycks i mätbara egenskaper. Krav ska finnas på fullständiga
innehållsdeklarationer och varningstexter av byggnadsmaterial. Ett stort
problem är att produktkontrollen är för låg.
Byggnadsteknik och -material
Experimentbyggandet kan ge en positiv hävstångseffekt för hälsa, miljö
och samhällsekonomi. Ett exempel kan påvisas från Bomässan i Umeå
1987 när det gäller skadesäkert byggande. Staten bör stödja särskilda
projekt som kan fungera som utvecklings- och demonstrationsprojekt för
mer miljöanpassade tekniker för framtida bostadsproduktion.
Stora delar av vårt bostadsbestånd har nu den ålder där omfattande
ombyggnads- och renoveringsåtgärder behövs. Dessa åtgärder måste
grundas på en ekologisk inriktning och genomföras på ett sådant sätt att
bebyggelsens arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden tas till
vara. Investeringsprogram för att främja ekologisk hållbarhet vid ny- och
ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna områden är en
viktig satsning. Kristdemokraterna anser dock att anslaget för stöd till
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet inte tillräckligt tar
hänsyn till vikten av att prioritera förbättring av bostäder, förskolor och
skolor som nu räknas under Klass 1 och som tidigare gick under
beteckningen "sjuka hus". Vidare är stödet till lokala
investeringsprogram tilltaget i överkant jämfört med den i övrigt
restriktiva hållningen till exempelvis byggforskning.
Den stora mängden nytillkommande byggnads-, inrednings- och
konsumentprodukter i vår inomhusmiljö, bidrar sannolikt till utvecklingen av
allergi och annan överkänslighet hos befolkningen. Det är en otillfreds-
ställande situation. Byggnads- och inredningsmaterial avger bland annat
ångor av olika slag. Genom att ventilera kan man minska halten av flyktiga
ämnen i inomhusluften. Det bör dock vara självklart att material som har en
låg avgivning och är "säkra" ska väljas. Vid för hög avgivning från olika
material ställs dessutom ventilationen inför en omöjlig uppgift. Förore-
ningarna kan helt enkelt inte vädras bort.
Därför bör obligatoriska krav ställas på tillverkare och importörer av
byggnads- och inredningsmaterial vad gäller råvaror, tillsatser, emissioner
och hälsobedömning. Byggproduktlagen har ändrats till följd av EU-
anpassningen, men den ändringen berör inte detta krav. Sverige bör också
som medlem i EU verka för stränga normer på bygg- och inredningsmaterial.
I arbetsrum bör det vara självklart att vid ny- och ombyggnad installera
öppningsbara fönster. Byggfelsförsäkringen behöver löpande följas upp och
utvärderas så att nödvändiga korrigeringar kan göras.
Regeringen har att stödja arbetet för en förbättrad inomhusmiljö,
kretsloppstänkande i byggfrågor samt framtagande av hälsodeklarationer av
bostäder genom ökad byggforskning och förstärkt lagstöd.
Ventilationskontrollen
Ventilationens roll för uppkomsten av innemiljöproblem måste studeras
vidare. Samtidigt måste systemen utvecklas och formas utifrån den
kunskap som finns på området. Ett ventilationssystem i en byggnad har
en rad olika funktioner. Luft, fukt och gaser ska transporteras bort. Den
bortförda luften ska ersättas med frisk luft med rätt temperatur. I många
fall har ventilationen också uppgiften att transportera bort
överskottsvärme. Om ventilationen inte är tillräcklig för att föra bort
föroreningar, ökar risken för påverkan av flyktiga organiska ämnen och
andra föroreningar. Studier visar att innemiljöbesvären är mer frekventa i
flerbostadshus med mekanisk ventilation än i flerbostadshus med
självdragsventilation.
Det är viktigt att se till att ventilationssystemet har rätt flöde i förhållande
till antalet personer, rätt tilluftstemperatur samt att flödet fördelas över
tillräckligt många ventilationsdon. Riktlinjer för olika nivåer på drift- och
underhållsinstruktioner finns publicerade av Svenska
inneklimatinstitutet. Utbildning av driftpersonal i inneklimat och
energifrågor är viktig. Livscykelkostnadskalkyler bör göras för att
fastställa bästa livscykelkostnad och högsta energiåtgång. Service och
rengöring av ventilationssystem får inte underlåtas. Den förnybara
energi- och elproduktionen måste få ekonomiska incitament för att
långsiktigt kunna stå för en växande andel av Sveriges energiförsörjning.
Byggforskning
Byggforskning behövs bland annat för att:
- klarlägga oförklarade skillnader i ohälsa mellan bostadstyper, befolk-
ningsgrupper, geografisk belägenhet och byggnadstekniska särdrag,
- besvara fysiska, kemiska och biologiska frågor om vad som är relevanta
byggnadsskadekriterier, effektiva åtgärder och vilka krav som bör ställas,
- utforma riktlinjer för välfungerande tekniska system som säkerställer
byggnadens funktion,
- utveckla hjälpmedel för att utforma och kvalitetssäkra byggprocess och
system klarlägga inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan
överkänslighet, föroreningsexponeringar och sjukahus-syndromet,
- klarlägga betydelsen av sociala relationer, hälsotillstånd, personfaktorer
och livsstil för byggnadsrelaterade hälsoproblem,
- klarlägga affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer och installatörer
att utnyttja forskningsresultat samt förutsättningar för ekonomiska
analyser.
Forskningen ska vara systematisk och gränsöverskridande, ha hög veten-
skaplig kvalitet och vara inriktad på att ge förklaringar och att anvisa
vägar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett nationellt handlingsprogram för innemiljö
tas fram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmiljölagen och innemiljöfaktorerna i för-
skolor och skolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om acceptabel ljudnivå för en sund miljö,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att allergiframkallande ämnen klassificeras på
liknande sätt som cancerframkallande ämnen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom befintligt anslag prioritera resurser till
experimentbyggande och uppföljning för främjande av en god inne-
miljö.
Stockholm den 30 september 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Dan Ericsson (kd)
Harald Bergström (kd)
Johnny Gylling (kd)
Tuve Skånberg (kd)
Caroline Hagström (kd)
Amanda Agestav (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
1 Yrkande 3 hänvisat till SoU.
Elanders Gotab, Stockholm 1999