Regeringen konstaterar i en nyligen framlagd proposition att Sveriges medlemskap i EU medför att Sverige efter utgången av 1999 inte får tillämpa lagen (1992:1368) om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom gentemot medborgare i EU-stater eller andra stater inom EES. Denna lag innebar i korthet att utländsk köpare var tvungen att erhålla förvärvstillstånd vid köp av bebyggd eller obebyggd mark i Sverige. Tillståndsplikten gällde förvärvare som var bosatt utomlands eller som var en utländsk juridisk person. Den som varit fast bosatt i landet eller tidigare varit det i minst 5 år undantogs från tillståndskravet. Tillståndsprövningen gjordes av länsstyrelsen.
Vid Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU ansågs denna lag inte stå i överensstämmelse med EG-rättens regler om fri rörlighet för kapital. Sverige erhöll emellertid undantag från EU:s regler under 5 år räknat från dagen för anslutning. I anslutningsakten uttalades att ingenting i gemen- skapsrätten hindrar enskilda medlemsstater från att vidta nationella, regionala eller lokala åtgärder beträffande fritidsbostäder i fall då åtgärderna är nödvändiga för markanvändning, planläggning och miljöskydd och tillämpas i överensstämmelse med gemenskapsrätten utan diskriminering av med- borgare i medlemsstater.
Genom överenskommelsen som helhet har det klargjorts att Sverige också i framtiden får använda sig av medel för att komma tillrätta med de problem som en stor efterfrågan på fritidsfastigheter kan föra med sig inom vissa geografiska områden. Sverige lyckades med andra ord endast erhålla ett tillfälligt undantag vid medlemsförhandlingarna medan Danmark inom motsvarande område förhandlade fram ett permanent undantag.
I södra och mellersta Småland har vi mycket framgångsrikt lyckats marknadsföra oss i Danmark och Tyskland som ett turistområde med en alldeles unik möjlighet till avkoppling och rekreation. Detta har under senare år inneburit ökande turistströmmar till gagn för både sysselsättning och mänskligt utbyte. Självklart är det så att vissa av dem som besöker vår region som turister känner att det är i just detta område man vill skaffa sig ett mer permanent fritidsboende. Detta har med andra ord inneburit att antalet köp av fritidsfastigheter under de senaste 10 åren ökat högst betydligt. Detta har vi som bor i dessa trakter naturligtvis inget emot. I fritidsområden har det ingen större betydelse om ägaren av fastigheten har sin permanentbostad nära eller lite längre ifrån fritidsfastigheten. Man vistas ändå relativt kort tid av året i fritidsfastigheten.
Det problem som under senare år dykt upp är allvarligare för oss som bor permanent i de mindre tätorterna i södra Småland. Allt fler fastigheter mitt inne i de små tätorterna köps idag upp av utländska köpare för att användas som fritidshus. I tätorter med 200-600 invånare får detta mycket negativa konsekvenser. Många av de ungdomar som idag växer upp i dessa tätorter får en begränsad möjlighet att köpa sig en fastighet i småorterna eftersom fastighetspriset tenderar att öka när utländska kapitalstarka köpare är med och bjuder. Underlaget för affären, bensinstationen, kiosken, skola med mera blir sämre än det kunde ha varit eftersom den fritidsboende endast vistas en kortare tid under semester i fastigheten medan en permanentboende ung familj vistas i fastigheten hela året.
Självklart är det så att detta inte är den enda förklaringen till varför befolkningstalen så drastiskt minskar i de flesta mindre tätorterna i södra Småland men det kan vara en av förklaringarna och det finns skäl att på alla sätt motverka denna utveckling. I den nyligen framlagda propositionen redogörs för olika vägar att råda bot på problemet att permanentbostäder omvandlas till fritidsbostäder. En allmänt utökad kommunal förköpsrätt är den väg man främst beskriver. Jag delar regeringens uppfattning att den vägen har ringa förutsättning att bli framgångsrik främst med hänsyn till kommunernas begränsade ekonomiska möjligheter att ta på sig ökade kostnader.
Enligt min uppfattning är problemet inte enbart ett problem i Sverige utan det finns säkert inom hela EU-området. Det är inte helt ovanligt att även svenskar köper upp tidigare fastigheter för permanentboende för att använda som fritidsfastigheter i till exempel Frankrike, Spanien och Österrike.
En lösning kunde vara att Sverige inom ramen för EU-samarbetet aktualiserade den ovan beskriva frågan med målsättningen att gemensamma EU-regler införs där det skall nekas förvärvstillstånd vid köp av fastighet inom detaljplanelagt område eller motsvarande som tidigare användes för permanentboende om det finns anledning att anta att förvärvaren skall använda den enbart för fritidsboende.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för EU-samarbetet verka för förändrade regler inom området.
Stockholm den 27 september 1999
Lars Wegendal (s)