med anledning av förs. 1999/2000:RR3 Statligt stöd till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling
Bakgrund
Det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt
hållbar utveckling omfattar totalt ca 6,8 miljarder kronor under perioden
1998-2002. Stödet söks av kommuner, och beslut om stöd fattas av
regeringen efter beredning av Miljödepartementet. Både kommunala
förvaltningar och privata organisationer kan vara projektägare, men det
är kommunen som ansvarar för programmet i sin helhet. Villkor för
stödet framgår av förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället.
Syftet med stödet är dels att stimulera sådana investeringar som bidrar till
att Sverige uppnår målet att fungera som ett föregångsland vad gäller
ekologiskt hållbar utveckling, dels att bidra till målet om halverad
arbetslöshet till år 2000.
Riksdagens revisorers granskning
Riksdagens revisorer har vid granskningen av det statliga stödet till de
lokala investeringsprogrammen pålagt sig restriktionen att granska
utförandet av, inte grunderna för, stödet i sig. Deras rapport utgör dock i
praktiken en svidande kritik av systemet som sådant.
Revisorerna pekar på flera håll i rapporten på konsekvenserna av att ett
omfattande statligt stöd fördelas utan att tydliga mål finns för satsningens
inriktning. Det finns en tydlig risk att stödet i alltför hög grad syftar till
lokal
eller regional måluppfyllelse och att detta leder till suboptimering.
I rapporten konstateras att för de miljöeffekter där jämförelser med
befintliga kvantitativa miljömål varit möjliga, förväntas de åtgärder som
erhållit stöd under det första fördelningsåret bidra med högst 3,6 % av vad
som krävs för att nå det nationella målet. Revisorerna finner det tveksamt om
regeringen med hjälp av andra styrmedel kan driva fram sådana åtgärder som
gör att återstående minst 95 % av vad som krävs för att målen ska nås
verkligen uppkommer. RRV har i en senare studie konstaterat att denna
måluppfyllelse sannolikt är lägre än de angivna 3,6 procenten.
Även Svenska Naturskyddsförening (SNF) har tidigare kritiserat stödet ur
miljönyttosynvinkel. Förra hösten, efter att de första 3 miljarderna portione-
rats ut till av Miljödepartementet godkända projekt ute i kommunerna,
konstaterade SNF att miljönytta bara uppnåtts gentemot två av punkterna på
Naturvårdsverkets lista med de 14 allvarligaste miljöhoten. Dessutom
konstaterades att en stor del av projekten var tänkta att genomföras ändå,
oavsett om staten anslagit resurser eller inte.
Revisorerna har vidare synpunkter på sektorsmyndigheternas och
länsstyrelsernas roll. Revisorerna anser att det är viktigt att råda bot på de
insynsproblem som finns i Miljödepartementets informella konsultationer
med sektorsmyndigheterna samt att man bör förstärka inslaget av formella
expertbedömningar. Länsstyrelsernas roll i processen har vidare varit oklar.
Det finns en besvärande motsättning mellan å ena sidan regeringens
tendens att ta en mer aktiv del i förvaltningsliknande ärendehantering och
kommunernas önskan om tydlighet och klargörande återkoppling. RRV gör
liknande iakttagelser. Den oklarhet som råder om motiven bakom
regeringens beslut i olika fall leder riksdagsrevisorerna till att påpeka att i
Statsrådsberedningens handbok om handläggningen av ärenden i Regerings-
kansliet anges att det är viktigt att man i regeringsärenden följer de principer
som förvaltningslagen ger uttryck för. En av dessa principer är att beslut
skall motiveras. Sammanfattningsvis menar Riksdagens revisorer att de
problem som förknippas med regeringens bristande anslagsmotiveringar och
svårigheter att kommunicera rådande bedömningsgrunder är av betydande
omfattning.
Den konkurrenssituation som stödet skapat mellan kommunerna har
missgynnat kommungemensamma satsningar.
I inriktningen av stödet har, i förhållande till de angivna intentionerna, en
förskjutning skett till förmån för "hårda" investeringar i byggnader och an-
läggningar till nackdel för "mjuka" investeringar i folkbildning, information
och kompetensuppbyggnad. Det har med andra ord blivit en ny bygg-
subvention.
Det finns vidare brister i hur miljöeffekterna redovisas, vilket försvårar en
bedömning av deras kostnadseffektivitet. De iakttagelser om bristfälliga
underlag för kostnadseffektivitetsberäkningar som revisorerna gör i
rapporten stöds också av RRV. RRV konstaterar i sin uppföljning på
åtgärdsnivå bl.a. att kommunernas kostnadsberäkningar ibland är kraftigt
överskattade eller baserade på grova uppskattningar. Enligt RRV har
departementets kontroll i dessa avseenden varit bristfällig.
Revisorerna befarar vidare att satsningen på ny teknik inte ges det
utrymme som är önskvärt inom ramen för ett omfattande statligt
investeringsstöd. RRV konstaterar också i sin uppföljning att nytänkande och
innovationer är svåra att förena med investeringsprogrammens villkor.
Folkpartiets ståndpunkt
Folkpartiet menar att det finns all anledning att ifrågasätta såväl
miljönyttan som sysselsättningseffekterna av regeringens program. Det
bygger på ett centralistiskt uppifrånperspektiv med statligt utportionerat
godis till dem som lyckas presentera idéer som tillfredsställer
Miljödepartementet.
När det gäller sysselsättningseffekterna menar RRV i sin kritik att
kostnaderna och förväntade effekter på sysselsättningen uppskattats för
grovt.
I budgetpropositionen för 2000 framgår att regeringen beviljat 1,4
miljarder kronor i statsbidrag till 47 kommuners lokala investeringsprogram
för perioden 1999-2001. Vidare framgår att de åtgärder som beviljats stöd
under 1999 väntas ge ca 3 500 direkta arbetstillfällen, men endast 600
bestående arbetstillfällen. Det är enligt Folkpartiets mening ett alldeles för
klent resultat.
Det finns en betydande risk att bidrag och subventioner gör mottagarna
alltför beroende. Mycket talar för att styrmedel i form av skatter och avgifter
är effektivare sätt att nå miljöresultat, och att sänkt skatt på arbete och en
reformerad arbetsrätt är effektivare för att öka sysselsättningen mer än
tillfälligt.
Riksdagens revisorers rapport och RRV:s rapport ger än mer bränsle till
Folkpartiets uppfattning att detta stöd bör avskaffas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det statliga stödet till lokala investerings-
program för en ekologiskt hållbar utveckling bör avskaffas.