Den som vill sätta upp någon form av anvisningsskylt utmed
en allmän väg måste ha länsstyrelsens eller Vägverkets
tillstånd för detta.
Från Vägverkets sida har man hittills haft en mycket restriktiv hållning till
att bevilja sådana tillstånd. Något som i sig lett till berättigad kritik, inte
minst från näringsidkare på landsbygden som för sin verksamhet kan vara
mer eller mindre beroende av att genom skyltning kunna tala om att och var
man finns.
I denna motion vill jag lyfta fram en annan aspekt på skyltningproblema-
tiken.
Runt om i landet finns idag ett stort antal byalag och landsbygdsutveck-
lingsgrupper som var och en på sitt håll frivilligt och utan ekonomisk
ersättning ägnar sin tid åt att utveckla och marknadsföra sin bygd.
Det finns en enorm växtkraft inbyggd i detta arbete. En växtkraft som
tyvärr allt för ofta hämmas av onödiga ekonomiska och byråkratiska hinder.
Med de former som av utvecklingsgrupperna valt att arbeta, kan dessa bli
oöverstigliga och i värsta fall knäcka den entusiasm och det engagemang
som är en förutsättning för verksamheten.
Ett exempel på det är de avgifter som länsstyrelserna enligt 36 § i natur-
vårdsförordningen och 10 § i avgiftsförordningen får ta ut vid en ansökan om
att få sätta upp en skylt med byns eller ortens namn.
En lokal utvecklingsgrupp som ansöker om att på egen bekostnad få sätta
upp en skylt med t ex texten: "Välkommen till Hembyn" måste för detta
betala en avgift på 2 000-3 000 kronor. Något som i sig kan förefalla
överkomligt men som för en liten lokal utvecklingsgrupp som dessutom skall
bekosta skyltarna kan vara svår att finansiera och framför allt kännas
orättfärdig med tanke på den frivilliga och oavlönade samhällsinsats man
gör. Till yttermera visso måste man betala avgiften även om man får avslag
på sin ansökan.
Enligt 13 § avgiftsförordningen (1992:191) får visserligen länsstyrelsen
om det finns särskilda skäl helt eller delvis sätta ner avgiften. Det kräver
dock en särskild ansökan i varje enskilt ärende. Dessutom tillämpas denna
möjlighet olika av olika länsstyrelser.
Mot bakgrund av det värdefulla arbete som byalag och utvecklingsgrupper
med ofta knappa ekonomiska resurser uträttar för vårt land är det enligt min
mening närmast självklart att dessa skall vara generellt befriade från admi-
nistrativa avgifter till statliga myndigheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om generell avgiftsbefrielse för byalag och lokala
utvecklingsgrupper för ansökan om skylttillstånd.