med anledning av förs. 1999/2000:RR3 Statligt stöd till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling
Det statliga stödet till lokala investeringsprogram för en ekologiskt
hållbar utveckling omfattar ca 6,8 miljarder kronor under perioden 1998-
2002. Stödet kan endast sökas av kommuner och kommunalförbund.
Beslutet om stödet fattas av regeringen efter beredning av
Miljödepartementet. Syftet med bidraget har varit att förbättra miljön och
skapa nya jobb. Stödet har inte någon koppling till de regionala
tillväxtavtalen.
Underlaget för att uppskatta investeringsprogrammets effekter på miljö
och arbetstillfällen är otillräckligt. En del av åtgärderna som gjorts med hjälp
av stöd från investeringsprogrammet kunde och borde ha genomförts utan
bidrag. Principen om att förorenaren betalar kan urholkas av detta stöd.
Stödet får inte, enligt förordningen, ges till åtgärder som det redan finns
lagstadgad skyldighet till. Oklarheterna omkring detta borde varit en
varningssignal för dem som utformat regelsystemet. Det går inte att enkelt
och schablonmässigt räkna ut vilka miljöeffekter som kan uppnås eller hur
många nya arbetstillfällen som skapas. En annan modell eller metod för
beräkningarna av miljöeffekter och nya arbetstillfällen måste utformas och
lokal kompetens utnyttjas i det arbetet.
Arbetet med Agenda 21 på lokal nivå innebar att varje lokalsamhälle fick i
uppgift att utforma en egen Agenda 21 med utgångspunkt från förut-
sättningarna i det egna närområdet. Ett aktivt arbete med Agenda 21
engagerar skolor, organisationer, företag och medborgarna i ett gemensamt
arbete för den egna kommunen. Det lokala arbetet i Agenda 21 hjälper till att
hålla liv i medvetenheten om miljön och anger mål och riktlinjer för att
uppnå en hållbar utveckling. I många fall kunde det konstateras ett
minskande av sopmängder, en ökning av miljöanpassade inköp och byte till
miljöanpassade produkter samt energi och vattenbesparingar.
Det är i kommunerna som det praktiska arbetet kan ske. Det är också där
som den lokala kompetens finns som behövs för att få ett aktivt miljöarbete.
Dessvärre har regeringen avvecklat det nationella stödet till lokalt Agenda-
21-arbete. Vi anser att man på nytt bör stödja detta arbete med nationella
medel. Det är viktigt att ha en bred förankring hos befolkningen för
miljöarbetet och miljöåtgärder. Kristdemokraterna föreslog därför att ett nytt
konto skulle inrättas i höstens budgetmotion, Agenda 21, som tills vidare
årligen tillförs 5 miljoner kronor.
Inom kommunens ram för miljöarbete finns lokal kunskap som på ett
enkelt sätt kan bidra till miljöförbättringar och till att nya arbetstillfällen
skapas i den egna kommunen. Olika villkor gäller för kommunerna beroende
på kultur- och naturgeografiska förutsättningar. Beslutet om vilka investe-
ringar som skall göras bör ligga hos kommunerna själva och inom ramen för
det redan befintliga miljöarbetet. Detta stämmer också väl med den s.k.
subsidiaritetsprincipen.
Tidigare har privat vinstdrivande verksamhet kunnat erhålla ekonomiskt
stöd från de lokala investeringsprogrammen enbart om de projektåtgärder,
som företagen ansökt pengar om, bidrar till en utveckling av ny teknik eller
nya arbetsmetoder. Detta krav avskaffade regeringen i vårpropositionen
1999. I och med att detta krav avskaffas förenklas möjligheterna att starta
nya projekt som ger de positiva miljöeffekter och nya arbetstillfällen som
investeringsprogrammens bidragsmedel syftar till. Att ta bort ett sådant krav
som förutsättning för genomförande av projekt, kan enligt revisorernas
rapport leda till en minskning av det innovativa inslaget i investerings-
programmen. Men att ha ett sådant krav på projektansökningarna kan också,
menar Kristdemokraterna, leda till en uppsjö av nyheter som kanske inte
leder till vare sig nya arbeten eller miljöförbättringar. Ett slopande av detta
krav ger kommunerna ytterligare möjligheter till nya arbeten och positiva
miljöeffekter. Kommunernas geografiska förutsättningar och behov är olika.
Det som är en innovation i en kommun behöver inte vara det i en annan.
Flera kommuner har lagt ner mycken möda på sina ansökningar men fått
avslag. Regeringen har inte lämnat någon förklaring till varför ansökan inte
beviljats. RRV har uppmärksammat detta och anser att departementet måste
göra större ansträngningar för att förklara de bedömningar som legat till
grund för regeringens ställningstaganden. Därmed skulle reglerna bli tydliga
och till hjälp för kommunerna i deras fortsatta miljöarbete.
Miljödepartementet har genom kommunernas ansökningar ett omfattande
databasmaterial och kan göra beräkningar om kostnadseffektivitet avseende
miljöeffekter. RRV konstaterar att kommunernas kostnadsberäkningar ofta är
överskattade. Departementets kontroll har också varit bristfällig.
Databasmaterialet har mycket att tillföra kommunernas fortsatta miljöarbete.
Informationsmaterialet kan användas för att ge kommunerna idéer om
kostnadseffektiva åtgärder med goda miljöeffekter.
Allergiska problem hos barn och ungdomar ökar. Kristdemokraterna
föreslår därför en mer offensiv satsning på allergisanering av bostäder,
förskolor och skolor. Pengar från de lokala investeringsprogrammen måste
kunna användas till åtgärder för att förbättra innemiljön. Kristdemokraterna
har vid ett flertal tillfällen påtalat detta och fått svaret att programmet
måste
anpassas till EU:s regelverk, vilket också miljöministern arbetar med.
Innemiljön är ett viktigt område för en miljö för sund hälsa. Så länge stödet
finns kvar bör förbättringar göras inom detta område. Vår uppfattning är
dock att det lokala investeringsprogrammet bör avvecklas senast år 2001.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en ny modell måste utformas för beräknings-
grunderna för projektens bidragande till positiva miljöeffekter och
nyskapande av arbetstillfällen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Agenda 21 och kommunernas möjlighet att
själva bedöma vilka insatser som skall göras när det gäller projekt-
åtgärder som bidrar till miljöförbättringar och nya arbetstillfällen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att information om de bedömningar och motiv
som görs vid avslag av bidrag skall vara tillgängliga för kommunerna
så att de kan använda denna databas som hjälp i sitt fortsatta
miljöarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter att använda bidrag till förbättrad
inomhusmiljö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de lokala investeringsprogrammen avvecklas
år 2001.