Riksförsäkringsverket har gjort en utvärdering av de
förändringar som genomfördes av bostadsbidragen 1997. I
utvärderingen var det särskilt effekterna av det nya
inkomstprövningssystemet med preliminärt och slutligt
bostadsbidrag som skulle belysas. Regeringen kommer,
enligt budgetpropositionen, att analysera de frågor som
Riksförsäkringsverket lyfter fram och återkommer till
riksdagen i frågan.
Riksförsäkringsverket pekar i rapporten på att det finns skäl att överväga
särlösningar för vissa grupper såsom värnpliktiga och studerande. Dessa
grupper kan ha betydande svårigheter att uppskatta sin framtida årsinkomst.
För studerande görs jämförelser med den manuella avstämning som görs i
studiemedelsnämndens system där inkomst avstäms terminsvis i förhållande
till tillåtna fribelopp. För värnpliktiga pekar verket på att frågan om
samordningen mellan bostadsbidragen och bostadsbidrag till värnpliktiga
skall övervägas.
För båda dessa grupper kan det vara svårt att uppskatta en årsinkomst då
inkomsten kan variera under året. Frågan är om det räcker med särlösningar
för dessa grupper. En nackdel med nuvarande avstämningssystem för
bostadsbidragen är att även andra grupper kan ha svårt att uppskatta sin
inkomst. Bostadsbidragssystemet skall inte heller vara utformat så att det
med tanke på återbetalningsrisken inte lönar sig att i slutet på året påbörja
ett
arbete eller gå in i en anställning. Denna fråga bör vägas in i den analys som
regeringen skall göra.
Riksförsäkringsverkets utvärdering visar att närmare 40 % av bostads-
bidragshushållen hade socialbidrag under år 1997. Flertalet hushåll med
socialbidrag har så låg inkomst att de fått en utbetalning vid avstämningen
mot taxerad inkomst. Det har ändå visat sig att det finns problem för
bostadsbidragstagare som har socialbidrag. De tvingas av kommunerna att
söka bostadsbidrag och får sedan socialbidrag i förhållande till den då
aktuella ekonomiska situationen. De kan sedan bli återbetalningsskyldiga på
grund av en inkomst som kommer senare under året, då de inte har
socialbidrag, men återbetalningen tar ingen hänsyn till att de om de inte haft
bostadsbidrag skulle ha haft ett högre socialbidrag. Även denna fråga bör
vägas in i regeringens analys.
En annan fråga som det borde gå att lösa är i de fall bostadsbidragstagare
beviljas en försäkringsförmån som pension eller livränta. Den ersättning som
då utges kan påverka bostadsbidraget och en samordning (ett avdrag) vid
utbetalning av den nya förmånen borde kunna göras för att förhindra ett
senare återkrav. Det skulle skapa större tilltro till handläggningen hos
försäkringskassorna, de egna systemen borde vara synkroniserade så att inte
en utbetalning av en förmån föranleder återbetalning i ett annat bidrags-
system.
Frågan hur barns förmögenhet skall påverka familjens bostadsbidrag har
varit föremål för många synpunkter. En jämförelse bör göras med de regler
som finns för att medräkna barns förmögenhet vid socialbidrag.
De exempel som redovisats i motionen visar att det behövs en analys av
större omfattning än den Riksförsäkringsverket lyfter fram i sin slutrapport.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den väntade analysen av bostadsbidragen
skall omfatta flera frågor än dem som Riksförsäkringsverket lyft
fram.