Ungefär hälften av alla ägoskiften i Sverige finns i Dalarna.
Jorden och skogsmarken har en för Sverige unik ägo- och
ägarsplittring, ofta i kombination med en hög
samägarfrekvens. Av skogsmarken i Dalarna är enligt
länsstyrelsens uppfattning 400 000 ha svårt ägosplittrat och
ytterligare 200 000 ha är något mindre ägosplittrat. De mest
angelägna omarronderingsområdena finns i Gagnef,
Leksand, Rättvik och Orsa kommuner omfattande
sammanlagt ca 150 000 ha. Under perioden 1930-1995 har
med statligt stöd i olika former 400 000 ha arronderats.
Det statliga stödet fasas nu ut och med en förrättningskostnad på 1 500
kr/ha bedömer vi att kostnaden blir för hög för den enskilde markägaren, och
den eftersträvansvärda omarronderingen uteblir. Man kan med fog hävda att
vinsten för samhället är väl så stor som vinsten för markägarna. Enligt Lant-
mäteriutredningen är den årliga merkostnaden för samhället för dålig
arrondering 10 miljoner kronor. I de senast igångsatta omarronderingarna har
det varit möjligt att tillgodräkna sig EU-medel. Detta är inte möjligt utan
nationell finansiering.
Under många år var omarronderingen kontroversiell och förorsakade
mycket djupa konflikter, men genom att myndigheterna, och då främst läns-
styrelsen, på senare år tagit större hänsyn till markägarnas krav har opinionen
vänt. Nu anser allt fler att det är riktigt att förbättra arronderingen.
För att kunna fortsätta omarronderingsarbetet i Dalarnas län är det ange-
läget att det statliga bidraget för yttre rationalisering får användas också
till
nya omarronderingsprojekt. Detta innebär också en möjlighet att få del av
EU:s strukturfondsmedel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för fortsatt omarrondering i
Dalarna.