Den socialdemokratiska regeringen har tydligt markerat hållbar utveckling som ett övergripande mål, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer. Utvecklingen ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Visionen om ett hållbart samhälle är omfattande och berör alla samhällets sektorer. För att nå målet krävs att hållbarhet genomsyrar all verksamhet och alla beslut. Inte minst gäller detta miljöanpassning av byggnader, transporter och annan infrastruktur. Samhällsplaneringen måste vidgas så att ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter samordnas med bebyggelseplanering och hushållning med naturresurser. Bygg- och bostadssektorn är viktig i den ekologiska omställningen. Där finns påtagligt stora möjligheter att minska resursförbrukningen och miljöbelastningen.
Omställningen till det ekologiska samhället kommer också att öka intresset för småskaliga lösningar och idéer. Omsorgen om lokalsamhället, parallellt med en fördjupad demokrati, driver på omställningsprocessen.
Riksdagen beslutade nyligen om 15 nationella miljökvalitetsmål som ska vägleda omställningsarbetet. Nu skall dessa 15 miljömål omsättas i prak- tiken. Nu skall varje mål brytas ner i delmål, en process som involverar myndigheter såväl lokalt, regionalt som nationellt.
Detta är bra men nu går vi vidare. Omställningen kräver samverkande processer mellan samhället och näringslivet, mellan kommuner och byggpro- ducenter, mellan livsmedelsbranschen och konsumenterna, mellan äldre och yngre.
Det skapar möjligheter för en ny och fördjupad demokratiprocess.
Denna stora omställning kräver en folklig förankring. Ett sätt kan vara att starta ett ekologiskt kunskapslyft i samtliga kommuner för att garantera en fortsättning på Agenda 21.
Det ekologiska tänkandet måste få kraftigt genomslag i bostäderna och i boendemiljön.
Det finns många både äldre och nya bostadsområden som är torftiga och har stora brister när det gäller såväl fysisk som social miljö. Många miljonprogramsområden byggda mellan åren 1965 och 1975 måste byggas om. Detta handlar om lika stora satsningar som nybyggnationen krävde. Detta projekt kommer att ge nya kunskaper och erfarenheter och dessutom jobb inom byggnation, ekoteknik, energi och tillverkning.
All samhällsplanering kräver långsiktighet. Bostadsbyggandet/ombyggnad bör inte vara utlämnat åt marknadens konjunktursvägningar utan bör istället följa behovsutvecklingen hos olika samhällsgrupper.
För kommande generationer blir det ekologiskt uthålliga samhället en förutsättning för människors vardagsliv. Nu har vi chansen att lägga grunden till en ny livsstil.
De ekologiskt satsade statliga medlen bör även inriktas på ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande där människors olika behov i alla livets skeenden sätts i centrum.
Det är dags att bygga Kvarteret Framtiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk omställning och långsiktig planering av byggandet.
Stockholm den 29 september 1999
Inger Segelström (s)
Ronny Olander (s)
Eva Arvidsson (s)
Johnny Ahlqvist (s)
Agneta Brendt (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Elisebeht Markström (s)
Hans Stenberg (s)
Anne Ludvigsson (s)
Ola Rask (s)
Ull Wester (s)
Claes-Göran Brandin (s)
Monica Green (s)
Anders Karlsson (s)