Sverige har genom sitt utgångsläge på kart- och fastighetsdataområdet
samt tekniskt och kunskapsmässigt mycket goda förutsättningar för
uppbyggnad av kartdatabaser och utveckling av nya företag inom en
alltmer global branschgeografisk informationsteknik.
IT öppnar nya möjligheter för visualisering, presentation, möjligheter till
rumsliga analyser, konsekvensbedömningar och prövning av alternativa
handlingslinjer. Således skapas därigenom inte minst genom Internet också
nya möjligheter till ökat medborgarinflytande i markanvändningsplane-
ringen.
Jag kan konstatera att möjligheterna och ambitionerna inom området inte
hittills motsvarats av en politisk vilja till snabb och samlad utveckling.
Databaserna bör byggas upp betydligt snabbare än vad som sker idag.
Standardisering liksom tryggandet av infrastrukturen för GPS, Global
Positioning System, har alltför knappa resurser. Sverige satsar för närvarande
betydligt mindre resurser än andra länder inom detta strategiska IT-område
och riskerar därmed att komma på efterkälken i denna fråga. Regeringen
verkar dock nöja sig med att hänvisa till att utvecklingen är på god väg.
Budgetpropositionen förutsätter en fortsatt snabb utveckling för använd-
ningen av integrerad grafisk information och registerinformation i geo-
grafiska informationssystem (GIS) och så hänvisar man till den gällande
nioåriga produktionsplanen för landskapsinformation som fortgår. Inga mer
medel anslås utöver det som nu gäller med hänvisning till att Lantmäteri-
verket inte i den utsträckning som regeringen beslutat har upphandlat pro-
duktion i konkurrens. Jag anser tvärtemot regeringen att en digital Sverige-
karta skulle skapa stora möjligheter inte enbart till utveckling, rationali-
sering, miljöförbättringar, tillväxt och ökad sysselsättning utan en sådan
skulle även leda till ekonomiska besparingar.
Blekinge blev den 30 september första län i Sverige med en officiell
registerkarta i digital form med länets alla fastigheter. Vi kan genast ana
vilka besparingar detta kommer att leda till när användare som länsstyrelsen,
banker, fastighetsbolag med flera kan få omedelbar tillgång till aktuell
information. Arbetet med att överföra hela Sverige från papperskartor till
digitala kartor pågår inom Lantmäteriet och beräknas vara klart år 2003.
Detta arbete skulle kunna ske mycket snabbare om resurser säkerställs i
större omfattning. Regeringen bör återkomma med förslag angående detta i
samband med nästa års budget. Viktiga användningsområden finns inom
statlig, kommunal och privat verksamhet.
Vid besök i både Stockholms länspolisdistrikt och i Västra Götalands läns-
polisdistrikt har länspolismästarna uttryckt önskemål om att få en fungerande
digital karta till sitt förfogande. Det skulle underlätta för poliskommunika-
tionscentralerna att snabbt överblicka var närmaste polisbil befinner sig då
ett brott anmäls. Snabbare utryckning och kortare tid till brottsplatsen skulle
förmodligen inte enbart spara en massa lidande utan också verka för att den
kriminella verksamheten beivrades med större kraft. En väl utbyggd digital
Sverigekarta skulle även bli ett bra redskap i räddningstjänst, miljöövervak-
ning och annan samhällsplanering.
Tillgång till bra och relevant miljöinformation är avgörande för vår håll-
bara utveckling. Under de senaste 10 åren har stora mängder offentlig
miljöinformation skapats. Miljöinformation är relaterad till fastigheter och
områden på marken. Därför vore det naturligt att knyta den till den fastig-
hetsanknutna information som finns i Lantmäteriets olika databaser. Lant-
mäteriet bör därför ges i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket
vidareutveckla analysen av hur miljöinformationen kan knytas samman med
den fastighetsanknutna informationen för att på så sätt ytterligare utveckla
nyttan av den digitala Sverigekartan.
Genom en snabbare uppbyggnad av den digitala Sverigekartan kan nya
företag skapas inom området geografisk informationsteknik inte minst i
Gävleborgs län.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnadshastigheten av en digital Sverige-
karta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Lantmäteriet i uppdrag att tillsammans
med Naturvårdsverket vidareutveckla analysen av hur miljöinforma-
tion kan knytas samman med den fastighetsanknutna informationen.