Riksförsäkringsverket, RFV, har med anledning av de kraftigt förändrade
reglerna för bostadsbidrag gjort en utvärdering. RFV konstaterar att det
nya systemet i stort sett fungerar bra, men föreslår vissa förändringar.
Regeringen har tagit till sig några av dessa förändringar som nu tas upp i
budgetpropositionen. Avgiften på för högt erhållet bostadsbidrag tas
fr.om. 1998 ut på återbetalningsbelopp över 2 500 kronor. Om ett barn
avlider i en barnfamilj, så utgår ett oförändrat bidrag i sex månader efter
det att barnet avlidit. I det slutliga bostadsbidraget kommer i
fortsättningen belopp under 200 kronor ej att betalas ut eller krävas
tillbaka för de som har återbetalningskrav eller krav på att få ytterligare
bostadsbidrag.
1 Analys och översyn av gällande regler
Vänsterpartiet ställer sig bakom ändringsförslagen, men drar inte samma
slutsatser som regeringen av Riksförsäkringsverkets rapport. I sin rapport
konstaterar RFV att bostadsbidragssystemet är enkelt att förutse för den
enskilde genom kopplingen till skattesystemet, men så sent som i januari
1998 ansåg samma verk att konsekvenserna av nuvarande bidragssystem
kan synas oskäliga för dem som under året har stora skillnader i sina
inkomster, t.ex. studenter, socialbidragstagare och arbetslösa. När man
dessutom i statistiken för vilka hushåll som får bostadsbidrag kan
konstatera att av barnfamiljerna tillhör 75 % någon av de nyss nämnda
kategorierna och av ungdomar utan barn är det närmare 100 %, måste
naturligtvis en fördjupad analys och förslag till åtgärder presenteras för
riksdagen. Därför är det viktigt att regeringen, som det står i
propositionen, skall återkomma till riksdagen i frågan, vilket bör ske
redan i vårpropositionen år 2000. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2 Konsekvenser av förändringarna
Ändringarna i bostadsbidragsreglerna hade som huvudsyfte att få stopp
på kostnadsutvecklingen och vara en del av saneringen av statens
finanser. Det finns anledning att uppmärksamma att besparingarna av
förändringarna beräknades uppgå till ca 2 miljarder kronor, men att det
verkliga utfallet enligt Riksförsäkringsverkets prognos för 1999 pekar på
närmare 3 miljarder kronor totalt per år. Hushållen som får del av
bostadsbidragen har låga inkomster; för ensamstående var
genomsnittsinkomsten ca 125 000 kronor 1998 och för samboende
140 000 kronor, en minskning med 10 000 kronor från 1997. Den
fördelningsanalys som regeringen gjort när det gäller förändringarna av
kompensation för egenavgifterna, höjda barnbidrag m.m., för de sämst
ställda, förändras naturligtvis om förändringarna av bostadsbidragen
skulle räknas in. Därför finns det all anledning att förbättra villkoren för
bostadsbidragen på olika sätt.
3 Kopplingen till skattesystemet kontra
socialbidragssystemet
RFV hävdar, som sagt, att bostadsbidragssystemet är enkelt att förutse
för den enskilde bidragstagaren genom kopplingen till skattesystemet.
För många bostadsbidragstagare är det precis tvärtom, det är svårt att
förutse vilka inkomster man får och därför kan behovet av att få
bostadsbidrag variera starkt under året. Kraftigt ändrade inkomster under
året leder till antingen återbetalning eller ett ökat bidrag, däremot blir den
totala inkomstskatten oförändrad. Kopplingen till inkomstskattesystemet
är därmed svag.
Kopplingen av bostadsbidragssystemet till socialbidragssystemet är
starkare. Båda är behovsprövade utifrån hushållets inkomster och tillgångar.
Systemen är också relaterade till varandra. Har man sökt socialbidrag och
även beviljats bostadsbidrag baseras beräkningen av socialbidraget utifrån
detta faktum. Om socialbidraget upphör p.g.a. förvärvsarbete kan
bidragstagaren bli skyldig att återbetala bostadsbidraget, men kompenseras
inte av en höjning av socialbidraget i efterskott. Det betalas inte ut
retroaktivt.
Den starka kopplingen till inkomstskattesystemet gör att många betraktar
bostadsbidraget som ett tillfälligt lån och därmed förbiser dess egentliga
syfte, dvs. att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda
och tillräckligt rymliga bostäder. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen tillkänna.
4 Förslag till åtgärder
Vänsterpartiet har redan, i samband med att vissa förändringar i
bostadsbidragsreglerna genomfördes, föreslagit att en godtrosparagraf
skulle införas i regelsystemet. Dels för att ge större tilltro till systemet
och gynna de som har stora svårigheter att beräkna sina framtida
inkomster, dels för att minska marginaleffekterna i systemet.
Bostadsbidraget bidrar med ca 20 % i marginaleffekt, 33 % för
ungdomarna, att läggas på den marginalskatt om 40 % som gäller för
hushåll med låga inkomster.
I Riksförsäkringsverkets rapport beskriver man det danska
bostadsbidragssystemet där man har ett förlåtande inkomstintervall på 20 000
kronor. Om Sverige skulle ha ett liknande system skulle andelen
återbetalningsskyldiga hamna runt 17 % jämfört med dagens 44 %. Ett
förslag vore att i bostadsbidragsreglerna införa en godtrosparagraf, som säger
att den som handlat i god tro, och som hela tiden lämnat korrekta uppgifter
om ändrade inkomstförhållanden, skall kunna få bostadsbidraget baserat på
en avstämd inkomst som ger ett förlåtande intervall om högst 20 000 kronor,
där inte bostadsbidragets storlek påverkas och följaktligen inga återkrav
ställs.
Kostnaden för detta är naturligtvis svår att beräkna, eftersom det bl.a. beror
på hur bidragstagaren lever upp till godtrosparagrafen. Hushållens vilja eller
förmåga att anmäla inkomstförändring har varit liten. Av bidragstagarna
hade 80 % en differens mellan beräknad inkomst och taxerad inkomst på mer
än 10 000 kronor, men bara 26 % hade anmält förändrad inkomst någon gång
under året. Av hushållen hade 35 % inkomst av kapital, men 98 % uppgav
ingen sådan. Tre av fyra anmäler alltså inte sina inkomstförändringar, vilket
gör att de inte kommer i fråga för möjligheterna att minska sina
återbetalningskrav enligt detta förslag. Regeringen bör utreda och återkomma
med en redovisning av dess konsekvenser. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
5 Inkomstöverföring till annat inkomstår
Ett flertal personer har fått återbetalningskrav p.g.a. att tillfälliga
engångsinkomster fallit ut under inkomståret. Det kan vara retroaktiv
ersättning av försäkringsförmån eller avgångsvederlag som betalas ut i
slutet av året, men som avser ersättning för förlorad arbetsinkomst under
påföljande år. Dessa konsekvenser kan inte ses som rimliga och bör
därför utredas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
6 Om inkomstunderlaget
Det finns problem när det gäller beräkningen av inkomstunderlaget för
fastställandet av taxerad inkomst. Vänsterpartiet vill att dessa problem
undanröjs på så sätt att om en familj har låsta tillgångar skall dessa vid
beräkningar av en återbetalningsskyldighet inte ingå i inkomstunderlaget.
I flertalet fall gäller det barns inkomster av kapital. Från 1 juli 1995 finns
inga spärrar för föräldrar att använda sina barns inkomster eller själva
kapitalet. Det finns dock undantag:
- om det finns angivet att pengarna är spärrade till en viss ålder att
användas till utbildning eller annat
- om vårdnadshavaren misskött barnens pengar. Är beloppet högre än 8
basbelopp (290 000 kronor) skall en årsräkning lämnas till
överförmyndaren. Finns det då pengar kvar, så spärras kontot. Spärren
kan, med viss restriktivitet, lyftas för att t.ex. bidra till hyran
- Försäkringspengarna efter avliden förälder sätts in på särskilt konto.
Dessa släpps dock av överförmyndaren till den kvarstående föräldern
efter några veckor
Socialstyrelsen har, med stöd av överförmyndarna, gått till regeringen
med en skrivelse, där man önskar en utredning om barns kapital och
kapitalinkomster vad gäller bostadsbidrag, försörjningsstöd, socialbidrag
m.m. Denna utredning bör snarast komma till stånd. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
7 Rätt till kontrolluppgifter
Kontrolluppgifter rörande tillgångar i form av bankkonton, fondandelar,
obligationer, aktier m.m. lämnas senast den 31 januari året efter
beskattningsåret av bank- och kreditinstitut till skattemyndigheten.
Riksskatteverket bearbetar inte dessa kontrolluppgifter om värdet
understiger 900 000 kronor. Försäkringskassorna har i dag ingen tillgång
till dessa kontrolluppgifter, vilket gör att det inte går att göra någon
avstämning av förmögenhetsuppgifterna. Det försvårar möjligheterna att
stämma av den bostadsbidragsgrundande inkomsten när den som söker
bostadsbidrag lämnar uppgift om preliminär inkomst. Av hushållen hade
35 % inkomst av kapital, men bara 2 % uppgav någon sådan inkomst i
sin bidragsansökan.
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna bör därför få möjlighet att
ta del av dessa uppgifter, något som måste lagregleras. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
8 Hemställan
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om analys och förslag till regelförändringar av nu
gällande regler för bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kopplingen till skattesystemet kontra kopplingen
till socialbidragssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om godtrosregeln,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt till inkomstöverföring till annat år,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräkningen av inkomstunderlaget i vissa fall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt till kontrolluppgifter.