Bostadssituationen för ungdomar och studenter fortsätter att försämras.
Bristen på bostäder motverkar ett decentraliserat högskolesystem karak-
täriserat av mångfald. I Stockholm står t ex 14 000 studenter i bostadskö.
Den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen ökar. En
konsekvens av att över 250.000 ettor försvann under 1980-talet är att
ungdomsbostadsbristen blivit katastrofal. Ungdomar konkurrerar inte
bara med varandra om de bostäder som finns utan också med andra
nytillträdande och splittrade hushåll som kan tänkas efterfråga små
lägenheter. Allt fler studenter flyttar till högskoleorterna. Flera tvingas ta
en bostad långt från högskolan eller skaffa bostad i det vanliga
bostadsbeståndet med alltför höga hyror. Studenterna får ibland tränga
ihop sig så att studiemiljön blir ohållbar. Vissa studenter lockas in på en
svart hyresmarknad. En del högskoleorter, t ex Stockholm, saknar helt
handikappanpassade studentlägenheter. Det är en självklarhet att
handikappanpassade studentbostäder skall finnas integrerade i det
vanliga studentbostadsbeståndet.
Förenklat regelsystem och nya idéer
Det är viktigt att ta tillvara de idéer som ungdomar i
studentorganisationer och ungdomsråd tillför. Högskolekommunerna bör
inspireras att inventera sina övriga bostadsbestånd. I vissa fall är det
bättre att använda servicehus byggda för äldre till studentbostäder och
bygga nya bostäder med bättre hygienutrymmen för äldre.
Personalbostäder kan användas för ungdomsboende. I vissa
flerbostadshus kan vindsvåningar osv byggas om till student-/
ungdomsbostäder. Uppsalahem har studentlägenheter i ett f d kontorshus,
Framtidsloftet i Årsta i södra Stockholm är ett självbyggeri, där
ungdomar är med och bygger sina egna lägenheter. Hyresrabatter för
ungdomar ges på flera håll. I Kristianstads kommun har det kommunala
bostadsföretaget sedan flera år tillbaka vikt vissa lägenheter för
ungdomar. I Helsingborgs och Malmö kommuner får avgångsklasser i
gymnasieskolan utbildning i bostadsfrågor. Möjligheter till bosparande
för unga utvecklas i Kristdemokraternas bostadspolitiska motion. Ett sätt
är att återgå till det system där delar av bostaden kan hyras ut skattefritt.
Flera hyresfastigheter står tomma på olika orter i landet. Tillgänglig teknik
finns idag för återvinning. Denna kan utvecklas bättre. Möjligheter bör
undersökas att flytta bostäder till studentorter.
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att "samla, värdera och aktivt
sprida erfarenheter och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder". En
skrift om tävlingsresultat "Unga Bostadsidéer" har getts ut. Det är då viktigt
att regeringen också tar sitt ansvar för att stimulera till byggande av
ungdomsbostäder.
Skandinavisk opinion AB (SKOP) har på uppdrag av Hyresgästernas
Riksförbund intervjuat 1.100 unga, vuxna i åldrarna 20 till 27 år, kvinnor och
män, om hur de skulle vilja bo i framtiden. Det visar sig att höga kostnader
och höjda krav från värdarna i kombination med de ungas osäkra inkomster
medför att många som flyttat hemifrån hänvisas till boende utan klart
besittningsskydd. De cirka 163.000 unga människor som saknar egen bostad
skulle behöva en sådan. Unga bor i små bostäder och hyresrätt är den mest
efterfrågade upplåtelseformen. Statens ungdomsstyrelse redovisar att drygt
hälften av de ungdomar (16-29 år) som flyttat hemifrån förvärvsarbetar.
Knappt 30 procent studerar och drygt 12 procent är arbetslösa.
Studentbostäder
Ansvaret för studentbostadssituationen vilar på såväl stat som kommun.
Staten formulerar regler som påverkar bostadsfinansieringen. Staten
fördelar också högskoleplatser. Kommunerna har ansvaret för att
tillgodose bostadsbestånd efter efterfrågan. Endast fem kommuner har
infört bostadsgaranti för studenter, nämligen Örebro, Sundsvall,
Eskilstuna, Västerås och Karlstad. En samverkan mellan staten och
kommunerna kan ske på flera sätt. De kommuner som ger bostadsgaranti
kan marknadsföras som goda exempel. Bostadssituationen kan bli en
parameter för tilldelning av nya högskoleplatser. Stimulansmedel för
byggande av studentbostäder kan ges. Det är också viktigt att
kommunerna i god tid får kännedom om det antal nya högskoleplatser de
beviljas. I anslutning till att kommunerna tar fram särskilda
ungdomspolitiska program bör också behovet av bostadsinformation och
bostadsplanering för unga behandlas.
Riksdagen beslutade den 5 december 1996 om ett tillfälligt investerings-
bidrag för att stimulera byggandet av studentbostäder. Bidraget lämnas med
max 25 000 kronor per studentrum i projekt som påbörjas under tiden 1
oktober 1996-31 december 1999. Den 1 juli 1998 utvidgades stödet att gälla
även bostäder för ungdomar på grund av att bristen på lämpliga ungdoms-
bostäder var påtaglig i många kommuner. I budgetpropositionen för 1999
föreslogs att stödet skulle avvecklas och att ansökningar som kom in till
länsstyrelsen efter den 12 oktober 1998 inte skulle få del av bidraget. Motivet
för avvecklingen var bl a att intresset för bidraget anses ha varit svagt.
Att efterfrågan på studentlägenheter varit mindre än vad som beräknades
vid stödets införande 1996 berodde sannolikt på ett flertal faktorer. En faktor
var den tid det tar att projektera och starta upp ett projekt. Det handlar ofta
om minst ett år. En annan faktor var också de höga bostadskostnaderna i
nyproduktion bl a genom minskade subventioner. Genom ryckigheten i
regeringens förslag kom det utvidgade stödet till ungdomsbostäder att endast
gälla under fyra månader. Därmed fick detta stöd aldrig en chans. I budget-
propositionen 1999/2000 väljer regeringen att helt avsluta detta projekt med
att överföra 20 miljoner från anslaget för räntebidrag. Kortsiktiga system
leder till instabilitet på marknaden.
De bidrag riksdagen försökt stimulera byggandet med har varit relativt
låga. Villkoren för att få dem har varit krångliga att uppfylla för bostadsföre-
tagen. Kristdemokraterna anser i likhet med Sveriges Förenade Studentkårer
att det är mycket olyckligt att inte ett praktiskt och attraktivt bidragssystem
som stimulerar ett ökat byggande av studentbostäder finns. Situationen är
idag ohållbar för ett flertal studenter.
Stimulans för utbyggnad av student- och
ungdomsbostäder
Kristdemokraterna anser att det är angeläget att stimulera utbyggnaden
av studentlägenheter under den utbyggnadsperiod som pågår för
högskolor och universitet. Investeringsbidrag för byggande av
studentbostäder och andra ungdomsbostäder bör därför även
fortsättningsvis utgå. Reglerna måste förenklas och summan höjas till
40.000 kronor per lägenhet. För detta är Kristdemokraterna i årets budget
beredda att ytterligare anslå 20 miljoner utöver regeringens förslag.
Arbetslösheten hos byggnadsarbetarna är fortfarande hög på många orter,
vilket ytterligare förstärker vikten av investeringsbidraget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappanpassade studentbostäder integrerade
i det övriga studentbeståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenkling av regelsystemet för byggande av
ungdomsbostäder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av teknik för att flytta bostäder från
utflyttningsorter till högskoleorter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringsbidrag om 40 000 kr per student-
bostad för anordnande av bostäder för studenter.