Bostadssituationen för ungdomar och studenter fortsätter att försämras. Bristen på bostäder motverkar ett decentraliserat högskolesystem karak- täriserat av mångfald. I Stockholm står t ex 14 000 studenter i bostadskö. Den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen ökar. En konsekvens av att över 250.000 ettor försvann under 1980-talet är att ungdomsbostadsbristen blivit katastrofal. Ungdomar konkurrerar inte bara med varandra om de bostäder som finns utan också med andra nytillträdande och splittrade hushåll som kan tänkas efterfråga små lägenheter. Allt fler studenter flyttar till högskoleorterna. Flera tvingas ta en bostad långt från högskolan eller skaffa bostad i det vanliga bostadsbeståndet med alltför höga hyror. Studenterna får ibland tränga ihop sig så att studiemiljön blir ohållbar. Vissa studenter lockas in på en svart hyresmarknad. En del högskoleorter, t ex Stockholm, saknar helt handikappanpassade studentlägenheter. Det är en självklarhet att handikappanpassade studentbostäder skall finnas integrerade i det vanliga studentbostadsbeståndet.
Förenklat regelsystem och nya idéer
Det är viktigt att ta tillvara de idéer som ungdomar i studentorganisationer och ungdomsråd tillför. Högskolekommunerna bör inspireras att inventera sina övriga bostadsbestånd. I vissa fall är det bättre att använda servicehus byggda för äldre till studentbostäder och bygga nya bostäder med bättre hygienutrymmen för äldre. Personalbostäder kan användas för ungdomsboende. I vissa flerbostadshus kan vindsvåningar osv byggas om till student-/ ungdomsbostäder. Uppsalahem har studentlägenheter i ett f d kontorshus, Framtidsloftet i Årsta i södra Stockholm är ett självbyggeri, där ungdomar är med och bygger sina egna lägenheter. Hyresrabatter för ungdomar ges på flera håll. I Kristianstads kommun har det kommunala bostadsföretaget sedan flera år tillbaka vikt vissa lägenheter för ungdomar. I Helsingborgs och Malmö kommuner får avgångsklasser i gymnasieskolan utbildning i bostadsfrågor. Möjligheter till bosparande för unga utvecklas i Kristdemokraternas bostadspolitiska motion. Ett sätt är att återgå till det system där delar av bostaden kan hyras ut skattefritt.
Flera hyresfastigheter står tomma på olika orter i landet. Tillgänglig teknik finns idag för återvinning. Denna kan utvecklas bättre. Möjligheter bör undersökas att flytta bostäder till studentorter.
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att "samla, värdera och aktivt sprida erfarenheter och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder". En skrift om tävlingsresultat "Unga Bostadsidéer" har getts ut. Det är då viktigt att regeringen också tar sitt ansvar för att stimulera till byggande av ungdomsbostäder.
Skandinavisk opinion AB (SKOP) har på uppdrag av Hyresgästernas Riksförbund intervjuat 1.100 unga, vuxna i åldrarna 20 till 27 år, kvinnor och män, om hur de skulle vilja bo i framtiden. Det visar sig att höga kostnader och höjda krav från värdarna i kombination med de ungas osäkra inkomster medför att många som flyttat hemifrån hänvisas till boende utan klart besittningsskydd. De cirka 163.000 unga människor som saknar egen bostad skulle behöva en sådan. Unga bor i små bostäder och hyresrätt är den mest efterfrågade upplåtelseformen. Statens ungdomsstyrelse redovisar att drygt hälften av de ungdomar (16-29 år) som flyttat hemifrån förvärvsarbetar. Knappt 30 procent studerar och drygt 12 procent är arbetslösa.
Studentbostäder
Ansvaret för studentbostadssituationen vilar på såväl stat som kommun. Staten formulerar regler som påverkar bostadsfinansieringen. Staten fördelar också högskoleplatser. Kommunerna har ansvaret för att tillgodose bostadsbestånd efter efterfrågan. Endast fem kommuner har infört bostadsgaranti för studenter, nämligen Örebro, Sundsvall, Eskilstuna, Västerås och Karlstad. En samverkan mellan staten och kommunerna kan ske på flera sätt. De kommuner som ger bostadsgaranti kan marknadsföras som goda exempel. Bostadssituationen kan bli en parameter för tilldelning av nya högskoleplatser. Stimulansmedel för byggande av studentbostäder kan ges. Det är också viktigt att kommunerna i god tid får kännedom om det antal nya högskoleplatser de beviljas. I anslutning till att kommunerna tar fram särskilda ungdomspolitiska program bör också behovet av bostadsinformation och bostadsplanering för unga behandlas.
Riksdagen beslutade den 5 december 1996 om ett tillfälligt investerings- bidrag för att stimulera byggandet av studentbostäder. Bidraget lämnas med max 25 000 kronor per studentrum i projekt som påbörjas under tiden 1 oktober 1996-31 december 1999. Den 1 juli 1998 utvidgades stödet att gälla även bostäder för ungdomar på grund av att bristen på lämpliga ungdoms- bostäder var påtaglig i många kommuner. I budgetpropositionen för 1999 föreslogs att stödet skulle avvecklas och att ansökningar som kom in till länsstyrelsen efter den 12 oktober 1998 inte skulle få del av bidraget. Motivet för avvecklingen var bl a att intresset för bidraget anses ha varit svagt.
Att efterfrågan på studentlägenheter varit mindre än vad som beräknades vid stödets införande 1996 berodde sannolikt på ett flertal faktorer. En faktor var den tid det tar att projektera och starta upp ett projekt. Det handlar ofta om minst ett år. En annan faktor var också de höga bostadskostnaderna i nyproduktion bl a genom minskade subventioner. Genom ryckigheten i regeringens förslag kom det utvidgade stödet till ungdomsbostäder att endast gälla under fyra månader. Därmed fick detta stöd aldrig en chans. I budget- propositionen 1999/2000 väljer regeringen att helt avsluta detta projekt med att överföra 20 miljoner från anslaget för räntebidrag. Kortsiktiga system leder till instabilitet på marknaden.
De bidrag riksdagen försökt stimulera byggandet med har varit relativt låga. Villkoren för att få dem har varit krångliga att uppfylla för bostadsföre- tagen. Kristdemokraterna anser i likhet med Sveriges Förenade Studentkårer att det är mycket olyckligt att inte ett praktiskt och attraktivt bidragssystem som stimulerar ett ökat byggande av studentbostäder finns. Situationen är idag ohållbar för ett flertal studenter.
Stimulans för utbyggnad av student- och ungdomsbostäder
Kristdemokraterna anser att det är angeläget att stimulera utbyggnaden av studentlägenheter under den utbyggnadsperiod som pågår för högskolor och universitet. Investeringsbidrag för byggande av studentbostäder och andra ungdomsbostäder bör därför även fortsättningsvis utgå. Reglerna måste förenklas och summan höjas till 40.000 kronor per lägenhet. För detta är Kristdemokraterna i årets budget beredda att ytterligare anslå 20 miljoner utöver regeringens förslag. Arbetslösheten hos byggnadsarbetarna är fortfarande hög på många orter, vilket ytterligare förstärker vikten av investeringsbidraget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassade studentbostäder integrerade i det övriga studentbeståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av regelsystemet för byggande av ungdomsbostäder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av teknik för att flytta bostäder från utflyttningsorter till högskoleorter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag om 40 000 kr per student- bostad för anordnande av bostäder för studenter.
Stockholm den 30 september 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Amanda Agestav (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Caroline Hagström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Dan Kihlström (kd)